- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
821

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Magisterium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Magisterium—Magnet

821

sofie-doktors-promotion, den akademiska
högtidlighet, vid vilken
filosofie-doktors-värdigheten utdelas.

Magiste’rium, lat, (av magi’ster, se d. o.),
eg. mästerstycke; magistervärdighet; vid
Köpenhamns universitet benämning på
skolämbetsexamen; alkem., mästerpulver,
de vises sten (se Alkemi); kem.y
benämning på vissa preparat. — M. bismu’thi,
basiskt vismutnitrat. — M. co’rnus ce’rvi,
benaska. — M. jala’pæ, jalapaharts (se
d. o.). — M. ta’rtari, ättiksyrat kali. —
M. vitri’oli Ma’rtis, järnoxid.

Maglstra’1 (av lat, magi’ster, se d. o.), som
hör till en mästare; viktig, huvudsaklig;
meteor. = Mistral (se d. o.). —
Magistralformel, farm., läkarrecept. Jfr Officinell
formel. — Magistrallinje, befästn., å
planformen för en fästning eller ett fältverk
den linje, efter vilken de övrigas läge
bestämmes.

Magistralt (lat. magistra’tus, av magi^ster,
se d. o.), hos de gamla romarna vissa
ämbetsmän samt dessas befattningar;
stadsöverhet; hos oss förr en kommunal, nu en
till statsförvaltningen hörande
myndighet. — Magistratsperson, överhetsperson;
rådsherre; rådman; borgmästare. —
Ma-gistra’tur, överhetspersoners ämbete,
äm-betsmakt och ämbetsvärdighet.

Magi’stri sententia’rum, se Sententiarii.

Magi’strum non præce’dat disci’pulus, lat.
ordspr., lärjungen är icke förmer än
mästaren.

Ma’glemosekulturen 1. Mullerupkulturen,

arkeol.y en kultur från ett tidigt skede i
nordisk äldre stenålder, uppkallad efter
en boplats i en torvmosse vid Mullerup på
Själland.

Ma’gma, gr., farm., sv. pl. Ma’gmor,
hopknåpad, knådbar massa; salva;
bottensatsen av ett urlakat ämne; geol., av
gasrika silikatsmältor bestående glödflytande
massa, som förekommer i jordens inre.

Ma’gna cha’rta, lat. {eng. The great
charter), den stora kartan, det stora
frihetsbrevet. Se vidare under Charta.

Ma’gna ciVitas, magna solitu’do, lat., stor
stad, stor öken.

Ma’gna Græ’cia, lat.. Storgrekland, antikens
benämning på de grekiska kolonierna i s.
Italien.

Magna’lium, legeringar av aluminium och
magnesium.

Ma’gna ma’ter, se under Mäter.

Magnaneri’ (av magnan, silkesmask enligt
sydfranskt folkspråk), byggnad för
förvaring och uppfödande av silkesmask.

Magnani’m (av lat. ma’gnus, stor, och
a’ni-mus, sinne), högsint, upphöjd, själsstor.
— Magna’nimi pre’tium, den högsintes
belöning (devis på danska elefantorden). —
Magnanimite’t, högsinthet, själsstorhet.

Magna’t (av lat. ma’gnus, stor), i Ungern
ledamot av överhuset; i Polen förr riks-

råd eller medlem av högadeln; storman,
rik och mäktig man.

Ma’gne, nord. myt., Tors son med
jättekvinnan Järnsaxa, sin faders överman i styrka.

Magne’sia, kem., magnesiumoxid, talk jord,
ett vitt, ytterst svårsmält pulver, som
er-hålles genom glödgning av
magnesiumkar-bonat. Brukas till eldfasta deglar, till
konstgjord sten, i medicin m. m. — M.
a’lba, med., se Hydratocarbonas
magnesi-cus. — M. anima’Iis, farm., dets. som
Album græcum (se d. o.). — M. calcina’ta,
felaktig benämning på
magnesiumkarbo-nat. — M. ci’trica, se Citras magnesicus.
— Engelsk magnesia, se Oxidum
magne-sicum ponderosum. — Magnesiaglimmer,
se Biotit. — M. le’niter u’sta, se Oxidum
magnesicum leve. — M. med järn, se
Hyd-ras ferrico-magnesicus. — M. ni’gra,
brunsten, mangansuperoxid. — M.
sulphu’-rica, se Sulphas magnesicus. — M. u’sta,
bränd magnesia.

Magnesiacement, till golvbeläggning använd
blandning av bränd magnesia, sågspån
och jordfärg.

Magnesian limestone, eng. (1. maggni’sjön
lä’jmstån), geol., ett slags talkhaltig
kalksten.

Magne’sicus, kem., latinska benämningen på
magnesiumsalter.

Magnesi’t, miner., magnesiaspat, som består
av kolsyrad magnesia. Användes vid
beredning av kolsyrade vatten.

Magne’sium, kem., en i naturen i förening
med syre eller klor ymnigt förekommande
silvervit metall, som kan hamras och
dragas till tråd. Användes till signaleldar och
fyrverkeripjäser samt vid fotografering
(se nedan). — Magnesiumaceta’t,
ättik-syrad magnesia, användes som
desinfektionsmedel. — Magnesiumblixt, ett genom
förbränning av metalliskt magnesium
framkallat, skarpt och blixtlikt ljus, som
brukas till belysning vid fotografering. —
Magnesiumkarbona’t, kolsyrad magnesia,
användes mot magsyra, som tand- och
po-lerpulver m. m. — Magnesiumtartra’t,
vinsyrad magnesia, användes vid
mjältsjukdomar.

Magne’t {gr. magne’sios Wthos), fys.,
benämning på kroppar, vilka i likhet med
vissa järnmalmer hava egenskapen att
draga till sig och fasthålla järnstycken.
Konstgjorda magneter bestå av härdat
stål, som genom magnetisering erhållit
magnetiska egenskaper. — Magnetise’ra,
meddela stålstycken magnetisk kraft;
med., försänka i magnetisk sömn. Jfr
Hypnotisera och Hypnotism. —
Magne’-tisk, som angår magneter eller
magne-tism; fig., tilldragande. — Magnetisk axel,
se under Axel. — Magnetisk azimut, se
Azimutkompass. — Magnetisk sömn, äldre
benämning på hypnotism (se d. o.). —
Magnetiskt fält 1. Magnetfält, område in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0833.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free