Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Magneter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
822
Magneter—Mahatma
om vilket magnetiska krafter äro
verksamma. — Magnetiskt spektrum, genom
olika stor avböjning i ett magnetfält
sär-skiljda partiklar av olika laddning i ett
kanal-, katod- 1. a-strålknippe. —
Magne-ti’sm, kraften hos en magnet, egenskapen
att draga till sig och fasthålla järn och
järnhaltiga kroppar; fig., dragningskraft.
— Anima’1 magnetism 1. Djurmagnetism,
med., förr benämning på de fenomen, som
framkallas genom hypnotisk inverkan. Jfr
Hypnotism. — Jordmagnetism, jordklotets
magnetiska inverkan, som är orsak till, att
en fritt upphängd magnetnål antager en
bestämd ställning. Jfr Deklination och
Inklination. — Magnetisö’r, person, som
sysselsätter sig med att hos andra
framkalla magnetisk sömn. Jfr Hypnotisör. —
Magnetft, miner., magnetisk järnmalm.
— Magnetkis, ett magnetiskt mineral, som
består av järn och svavel. —
Magne’to-elektricitet, fys., benämning på medelst
magnet framkallad elektricitet. —
Mag-neto-elektrisk, som har avseende på
mag-neto-elektricitet. — Magnetogra’f (av gr.
gra’fein, skriva), självregistrerande
apparat, som angiver förändringar i
jordmagnetismens styrka. — Magnetologi’ (av gr.
lo’gos, lära), läran om magneten och
magnetismen. — Magiietome’ter (av gr.
me’-tron, mått), fys., apparat för uppmätning
av magnetisk fältstyrka. — Magneto’n,
fys., minsta kvantum magnetiskt moment.
—■ Magnetooptik, läran om magnetiska
krafters inverkan på optiska fenomen. —
Magnetostriktio’ii, sammandragning 1.
utvidgning av en kropp vid magnetisering.
— Magnetpoler, de ställen (nord- och
Sydpolen) på en magnet, där den magnetiska
kraften är störst. — Magnetsten, miner.,
naturlig magnet, magnetisk järnmalm.
Magne’ter {gr. ma’gneter), invånare i
tes-saliska landskapet Magnesia.
Magnethjul, se Rotor.
Ma’gnhild, fornnordiskt och forntyskt
kvinnonamn (av magn, kraft, och hild, strid).
Ma’gni, lat. genitiv av Magnus,
latinise-ring av Magnusson.
Magni’ficat, lat., eg. han lovprisar; efter
begynnelseorden, magni’ficat a’nima me’a
do’minum (min själ prisar storligen
Herran), uppkallad evangelisk lovsång.
Magnifice’ns, se Magnificus.
Magni’ficus, lat. (av ma’gnus, stor, och
fa’-cere, göra), magnifik, storartad, härlig,
ståtlig, präktig. — Re’ctor magnificus 1.
Magnifice’ns (fr. magnificence), titel för
universitetsrektorer. — Magnifi’k (fr.
magnifique), se Magnificus.
Magnilokve’ns, lat., storordighet, skryt.
Ma’gni no’minis u’mbra, lat., skuggan av ett
stort namn.
Magnitud (av lat. magnitu’do, storlek),
astr., storleksordning (för stjärnorna).
Ma’gno cona’tu nu’gas, lat., obetydligheter
(till resultat) av stora ansatser.
Magnofevri’t, miner., ett slags spinell (se
d. o.).
Magno’lia, bot., ett släkte till fam.
Magno-lia’ceæ hörande träd och buskar med
präktiga, välluktande blommor, av vilka
parfym beredes. — M. conspi’cua och M.
obo-va’ta från Östasien samt M. grandiflo^ra
och M. gla’uca (bäverträd) från
Nordamerika odlas som prydnadsväxter men
uthärda ej gärna vårt vinterklimat annat
än i Skåne.
Magnolia’ceæ, bot., växtfamilj av serien
Ra-na’les bland de frikronbladiga
dikotyledo-nerna. Som prydnadsväxter odlas arter av
Magno’lia och Liriode’ndron. Vissa arter
ha användning i medicinen och
parfymfabrikationen.
Magno’liametall, legering av bly, aluminium
och koppar samt spår av arsenik, fosfor,
järn och koppar. Lagermetall.
Ma’gnum bonum (lat., stor och god), en
omtyckt potatissort.
Ma’gnus, lat., stor, den store. — CaVolus
Magnus, Karl den store.
Ma’gnus, mansnamn (eg. lat. adj. ma’gnus,
se föreg. ord). Svenskt, norskt, danskt och
tyskt furstenamn. Förkortas till Manne,
Masse och Måns.
Ma’gnus est in ve’rbis; in fa’ctis nu’llus
ha-be’ris, lat. ordspr., stor i orden, men liten
på jorden.
Magog, se Gog och Magog.
Mago’nia, bot., se Barbasco.
Mago’ten, zooL, se Inuus.
Maguey (1. -ge’j), se Agave och Chagual.
Magunti’acum, lat., Mainz.
Ma’gus, lat., se Mager.
Magyarer (1. madja’rer), ungrare,
huvudbefolkningen i Ungern. — Magya’riska
språket, magyarernas modersmål, en gren
av de finsk-ugriska språken.
Magyarorszag, ung. (1. ma’djarårsag),
Ungern.
Maha’-, sanskr., stor. Förekommer i en
mängd sammansättningar. — MahadeVa,
ind. myt., den stora guden, benämning på
Siva. — Mahara’dja, storkonung, titel för
vissa indiska furstar, särskilt de infödda
härskarna i Lahore. Jfr Radja.
Maha’bha’rata, fornindisk hjältedikt, som
består av mer än 100,000 verser.
Mahade’va, Mahara’dja, se under Maha-.
Mahaleb-Körsbärsträdet, dets. som
Weichsel-trä (se d. o.).
Maha’lla, arab., rastställe i Marocko,
härläger, krigshär.
Mahara’ja, sanskr., se Maharadja under
Maha-.
Mahara’stri, sanskritnamnet på en
prakrit-dialekt i v. Indien.
Maharatter, se Maratter.
Mahatma, ind., "stor ande", enligt
teosofer-nas uppgift medlem av ett i moraliskt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
