- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
825

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Majviva ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maj vi va—Makrokosm

825

bokstav, initial, versalbokstav. X M i
-n u s k e 1. — Majuskelskrift, skrift, tryckt
med endast stora bokstäver, s. k. versaler
(VERSALER).

Maj vi va, hot,y se Primula,

Mak, äldre förk. för gemak (jfr förmak).

Maka’ber {fr. macahre), kallas en situation,
dikt m. m., som innebär en skärande
kontrast mellan döden och livsglädjen i en
eller annan form.

Makada’m 1. Makadamise’ring, ett efter den
skotske ingenjören Mac Adam uppkallat
sätt att belägga vägar. Dessa täckas med
slagen småsten och jämnas med sand. —
Makadamise’ra, utföra dylik
vägbelägg-ning.

Makadanni’t, legering av aluminium, zink
och koppar.

Maka’ker, zool.y ett släkte smalnäsiga apor,
Maca’cuSy i Asien (en art på Gibraltar
och i Nordafrika). Hit höra bl. a. H a 11
-apan och B u n d e r n.

Makalaka, en sydafrikansk folkstam.

Maka’m, i arabiska litteraturen ett slags
rimmad prosa.

Maka’na, etnol.y klubba av trä med skarpa
stenskärvor, hos malajer, azteker m. fl.

Makara’ta, östliga njamnegerstammar.

Ma’kari 1. Ko’toko, negerstam i Bornu.

MakaVios 1. Maka’rius, mans-, och Maka’ria,
kvinnonamn (av gr. ma’kar, salig).

Makarismer (av gr. ma’kar, salig), de åtta
"saligheter", som nämnas i Jesu
bergspredikan.

Makaro’ner (av ital. maccheroni, maccaroni,
antagl. av macca’re, krossa), ett av fint
vetemjöl berett näringsmedel, i form av
rör, stjärnor eller trådar. Jfr Nudlar och
Vermiceller.

Makaro’nisk poesi, en från Italien
härstammande komisk diktart, vars verser äro
avfattade på ett modernt, med latinska ord
och böjningsändelser uppblandat språk.

Ma’kartbukett, dekorationsbukett av
torkade, blekta eller färgade växter,
uppkallad efter den österrikiske målaren Hans
Makart.

Makassa’rer 1. Mangkassa’rer, malajfolk på
Celebes.

Maka’ssarolja, även Mangkassar- 1.
Man-kassarolja, ett slags rödfärgad, efter
staden Maka’ssar på ön Celebes uppkallad
olivolja, förr prisad som ett ypperligt
hårmedel. Jfr Antimakassar.

Maki’mono, jap., se under Kakemono.

Maki’, zooL, se Lemur.

Makkabéer, en efter Judas Makkabi
uppkallad judisk präst- och konungasläkt. —
Makkabéernas böcker, två av bibelns
apo-kryfiska böcker, som avhandla
makkabéernas historia.

Makluri’n, kem., en glykosid, som finnes i
gulholts (se d. o.). — Maklurinbläck, ett
grönsvart bläck, som beredes genom
av-kok av gul bresilja och ammoniumvanadat.

Ma’ko, Macko 1. Ma’ho, fin, lång, något
brun-aktig egyptisk bomull av fin kvalitet. —
Makogarn, garn av egyptisk bomull.

Makololo, ett betsjuananegerfolk.

Makramé, ett slags konstknytning, som
användes till fransar, väskor m. m.

Makrencefali’, med., hjärnhypertrofi,
hjärnförstoring.

Makrillfiskar, zool., Sco’mbridæ, en familj
taggfeniga fiskar. Se Scomber.

Makrillen 1. Mackrilen, zool., se Scomber.

Makrillgäddor, zool, en familj
näbbgädd-fiskar, Scombreso’cidæ. Hit höra N ä b b
-gäddan, Makrillgäddan o.
Flygfiskarna.

Makrillhajen, zool., en håbrandshaj, Isu’rus
oxyrhy’nchus, i Atlanten och Medelhavet,

Makrillmoln, meteor., dets. som
cirro-cumu-lus (se d. o.).

Ma’kro- (av gr. makro’s), i
sammansättningar: lång, stor.

Makrobioka’rp (av gr. karpo’s, frukt), bot.,
kallas en växt, vars frukter kvarsitta på
moderväxten under flera år.

Makrobi’osis, gr. (av bi’os, liv), lång levnad.
— Makrobioti’k, konsten att förlänga
livet. — Makrobio’tisk, långlivad; som
angår konsten att förlänga livet.

Makrocefali’ (av gr. kefale’, huvud), med.,
abnorm storlek hos huvudskålen. —
Mak-rocefa’Ier, personer med abnormt stora
eller till en avlång form hoptryckta huvud.

Makrocheili’, med., läpphypertrofi,
läppförstoring.

Makrocheiri’, med., förstoring (hypertrofi)
av händerna.

Makroco’lon, med., medfödd för stor
grovtarm.

Makrocy’ter (av gr. ky’tos, cell), abnormt
stora, röda blodkroppar, som förekomma
vid vissa sjukdomar.

Makrodaktyli’, med., stark förstoring hos
fingrar.

Makroestesi’, med., känselrubbning, varvid
föremålen förefalla större än de äro.

Makrofoni’ (av gr. fone’, ljud), egenskapen
att hava en hög, klar stämma. —
Makro-fone’tisk, högröstad.

Makrofotografi’, dets. som makrografi (se
d. o.).

Makro’ftalmos, storögdhet. —
Makrofta’1-misk, storögd.

Makrofy’llisk, storbladig.

Makrogame’t (av gr. makro’s, stor, och
ga-me’tes, gemål), bot., honlig könscell,
äggcell. Jfr Mikrogamet.

Makroglossi’ (av gr. gWssa, tunga), abnorm
tillväxt av tungan.

Makrografi’ (av gr. gra’fein, skriva),
reproduktionsförfarande för framställning av
bilder i mycket stort format.

Makroko’sm (av gr. ko’smos, värld), den
stora, yttre världen, världsalltet, betraktat
som en mänsklig organism. Jfr
Mikro-kosm. — Makroko’smika, de yttre tingen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0837.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free