- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
826

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Makrologi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82G

Makrologi—Malagassiska språket

— Makrokosmologi’ (av gr. lo’gos, lära),
läran om de yttre tingen.

Makrologi’, pratsamhet, mångordighet.

Makromeli’, med.y abnorm tillväxt hos
kinden.

Makroparasfter, med., för blotta ögat
skönjbara parasiter.

Makropodi’, med., abnorm tillväxt av
fötterna.

Makroprosopi’, med., abnorm förstoring av
ansiktet.

Makrosma’tiska däggdjur, zooL, ha starkt
utbildat luktorgan och däremot svarande
luktförmåga. Jfr Osmatiska däggdjur.

Makro’ner {fr. macarons), ett slags små
kakor av finstött mandel, hos oss ofta
kallade "biscuiter".

Makronosi’ (av gr. no’sos, sjukdom), med.,
långvarig sjuklighet.

Makropnoie, djup och långsam andhämtning.

Makropo’der, pl., långfotade djur. —
Makro-po’disk, storfotad.

Makropsi’ (av gr. o’psis, syn, företeelse),
med., felaktighet i synen, som gör att
föremålen se större ut, än de äro.

Makro’sis, förlängning.

Makrosko’pisk (av gr. makro’s, stor, och
skope’in, se), som kan ses med blotta ögat.
X Mikroskopisk.

Makrosomi’ (av gr. so’ma, kropp), jätteväxt.

Makrospo’rer (av gr. makro’s, lång, stor, och
spor, se d. o.), bot., storsporer, honorgan
hos rhizocarpéerna. Jfr Mikrosporer. —
Makrospora’ngium, sporgömme, som
alstrar makrosporer.

Makrostomi’, med., "stor mun", missbildning
med från mun kluven kind.

Makrostruktu’r (av gr. makro’s, stor, och
struktu’r, se d. o.), geol., för blotta ögat
synbar anordning, byggnad. X
Mikrostruktur.

Makrostyla, hot., kallas blommor, som hava
pistillens märke högre än
ståndarknap-parna. Jfr Heterostyli.

Makroti’n, se Actæa racemosa.

Ma-kua, en bantustam.

Maku’ba, en fin snussort, med lukt av violrot

Makulatu’r, se under följ. ord.

Makule’ra (lat. macuWre, av ma’cula,
fläck), fläcka, smutsa, göra till
makula-tur. — Makulatu’r, smutsat, feltryckt eller
på annat sätt skadat papper, som endast
duger till omslag.

Mal, fr. {lat. ma’lus, ond), dålig, ond;
sjukdom, ont; i sammansättningar: miss-, o-,
van-. — Mal caduc (Z. -kady’kk) och Mal
comitial {1. -kåmmisia’ll), fallandesjuka.

— Mal de caderas (L - dö kaderra’),
try-panosomsjukdom hos häst (i Sydamerika).

— Mal de montagne {1. - dö mångta’nj),
bergsjuka, vid tillfällig vistelse å höjder
av bergsluftens ringa syregrad
framkallat illamående. — Mal de los pi’ntos, Mal
piiita’do, fläcksjuka. — Mal de Naples {1.

— dö napl), eg. neapolitanska sjukan; äldre

namn på syfilis (se d. o.). — Mal perforant
{1. -fåra’ng), brand med sårbildning. —
Mal petit 1. Petit mal, fallandesjuka. —
Mal sacré (Z. säkre’), fallandesjuka.

Mal, petrogr., grovt grus.

Mala aurantia, lat., pL, pomeranser. — M.
a’urea, guldäpplen, kärleksäpplen,
tomater (se d. o.). — M. ci’trea, citroner. —
M. pu’nica, granatäpplen.

Malaba’riska språket, det dravidiska språk,
som talas på Malabarkusten å Västra
indiska halvön.

Mala^ceæ, lat., bot., mjuk.

Malachit {1. -ki’t [hårt k]), se Malakit.

Mala’chium aqua’ticum, hot., syn. Stellaria
aquatica (se d. o.).

Mala’chius, bot., gridelin (med färg av
malvablommor).

Malaci’ 1. Malaki’ (av gr. malate’ia,
uppmjukning), vekhet, förvekligande; med,,
sjuklig uppmjukning av kroppens
vävnader eller organ; förr även = Pica (se
d. o.).

Malacopterry’gii, zool., benfiskordningen
Lax- och Sillfiskar.

Malade, fr. {1. -a’dd), sjuk, sjuklig, opasslig.

— Maladie {1. -i’), sjukdom, opasslighet.
(Se nedan.) — Malade imaginaire {1.
-imasjinä’r), inbillad sjukdom. —
Mala-drerie {1. -dröri’), förr sjukhus för
spet-älska.

Maladie bleu {1. malladi’ blö), blåsot (vid
medfött hjärtfel). — M. bronzée {1.
-brångse’), dets. som Addisons sjuka (se
d. o.). — M. de Bamberger, danssjuka. —
M. de Basedow, Basedowska sjukan (se
d. o.). — M. de Beale, paralysie générale.

— M. de Beard (Z. - dö börd), neurasteni.

— M. de Birmer (Z. - bi’rmer), progressiv
perniciös anemi. — M. de Bretonneau (1.

— brettånnå’), difteri. — M. de Graves 1.
Graves sjukdom {1. - grä’iv), dets. som
Basedowska sjukan (se d. o.). — M. de
Han-sen, spetälska. — M. de Landry {1. -
lang-dri’), ryggmärgsförlamning. — M. de
Me-nière {1. - meniä’r), svindel, öronsusning
och kräkning vid affekter på
öronlabyrin-ten. — M. de Paget {1. - pasje’), kräfta i
brösten. — M. de Pavy {1. - pavi’),
albu-minuri. — M. de caisson (Z. - dö kässå^ng),
dykarsjukan.

Maladresse, fr. {1. -drä’ss), oskicklighet,
tölpaktighet. — Maladroit {1. -dråa’),
oskicklig, tafatt, tölpaktig.

Mala frde, lat., trolöst, bakslugt, i ond
avsikt, mot bättre vetande. )( B o n a f i d e.

Ma’laga, ett sött vin från den spanska
provinsen Malaga.

Malagaolja, ett slags bomolja.

Malagasi, Malagasch 1. Malgasch, malajerna
på Madagaskar.

Malaga’sser, den infödda befolkningen på
Madagaskar.

Malaga’ssiska språket 1. Madega’ssiska språ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0838.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free