Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Maniement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maniement—Manne
833
Maniement, fr, {1. manima’ng; av lat.
ma’-nus, hand), hanterande; handlag,
handgrepp; förvaltning. — Manie’ra (fr.
ma-nier), hantera; styra, leda; behandla. —
Maniere’rad (fr, maniéré), som har ett
eget, sökt maner; tvungen, konstlad, sökt,
affekterad. — Manieri’st, konstnär, som
stelnat i maner, som idkar konsten
rutinmässigt; själlös efterhärmare.
Manière noire, fr, (I, maniä’r nåa’r), svarta
maneret, svartkonstgravyren,
mezzotinto-gravyren (se d. o.).
Maniere’rad, Manieri’st, se under
Maniement.
Manife’st (av lat. manife’stusy handgriplig;
uppenbar), offentlig förklaring,
varigenom en regent, en stat, ett visst parti etc.
redogör för sitt handlingssätt i någon
viktig angelägenhet, för ett beslut eller
en åsikt; offentligt tillkännagivande i
allmänhet; handelst., skeppsdokument,
innehållande namnen på laddningens
avsändare och emottagare, varornas märke och
innehåll, fraktens belopp o. s. v. —
Manifest atio’n {lat. manifesta’tio)f
uppenbarelse ; förkunnande; of f entliggörande;
opinionsyttring. — Manifestationsed {lat.
jurame’ntum manifestatio’nis), jur., ed,
varigenom en gäldenär bekräftar den
uppgift, han meddelat om sin förmögenhet. —
Manifeste’ra {lat. manifesta’re)y
uppenbara, offentligt tillkännagiva.
Maniho’t 1. Manio’k, bot., farm., Ia’tropha,
ett till fam. Euphorhia’ceæ hörande, mest
i Brasilien och Västindien förekommande
växtsläkte med omkr. 130 kända arter.
Av roten till M. utiWssima {I. maniho’t)
males kassavamjöl, varav de västindiska
och brasilianska näringsmedlen
kassava-bröd och mandiocca beredas. —
Maniok-stärkelse 1. Brasiliansk arrowstärkelse fås
av roten till Maniho’t utiWssima (se
ovan).
Manikéer, anhängare av persern Månes,
Ma’ni 1. Manichæ’us (d. 276), som lärde,
att två gudomliga ur väsenden, ett gott
och ett ont, finnas. — Manikei’smen,
Månes’ lära.
Manilacigarrer {1. -ilj-) 1. Mani’llacigarrer,
spanska cigarrer från Filippinernas
huvudstad, Manila. — Manilaelemi’, tekii.,
ett harts, som fås av ett träd på
Filippinerna. Se Icica. — Manillahampa 1.
Ma-nilahampa, bot., beredes av bananväxterna
(se Bananer) samt av Mu’sa texti’lis m. fl.
ik^^sa-arter från Filippinerna och
Mo-luckerna. — Manillapapper, papper av
oblekt sulfitcellulosa.
Manille, fr. {1. mani’j), spelt., manilj, näst
högsta trumfen i lomberspel.
Manilu’vium, lat. (av ma’nus, hand, och
lu’ere, tvätta), handbad, handtvagning.
Manio’k, Maniokstärkelse, se Manihot.
Manfpel 1. Mani’pulus, lat. (av ma’nus,
hand, och ple’re, fylla), på recept: en
hand full (t. ex. av kryddor); hos de
gamla romarna en underavdelning av
legionen (se Legion). — Manipulatio’n,
användning av riktiga handgrepp; beröring,
bestrykning, händernas konstmässiga bruk
vid magnetisering o. s. v.; handelst.,
varors bearbetning med händerna. —
Mani-pule’ra, behandla med händerna, beröra,
bestryka, bearbeta. — Mani’pulum, ett
handkläde, som det grekisk-katolska
prästerskapet begagnar till torkning av
händerna och de heliga kärlen; i
romerskkatolska kyrkan urspr. en till
mässkruden hörande svettduk; sedermera ett band
att bäras kring högra handloven.
Ma’nito, betecknar på algonkindianernas
språk den hemliga "makt", som bor i vissa
föremål, personer o. s. v., och som åtnjuter
viss religiös dyrkan.
ManjafnaÖr, nord. fornk. (eg. manjämnad,
jämförelse män emellan), en bland våra
förfäder bruklig dryckestävlan.
Ma-njema 1. Ma-njuema, ett av Bantufolken
(se Bantu).
Mankassa’rer, ett folk på ön Celebes.
Manka’ssarolja = Makassarolja (se d. o.).
Ma’nkatten, en svanslös ras av tamkatten
från ön Man.
Mankema’ng {fr. manquement), fel
uraktlåtenhet, försummelse; brist.
Manke’ra {fr. manquer), fela; försumma;
fattas, brista.
Manki’11 (hårt k; av eng. man, man, och
kill, döda, dräpa), ett av valfiskben flätat
vapen med en i övre änden innesluten
blykula.
Manku’tu, afrikanskt namn på Batater (se
d. o.).
Manmatha, ind. myt., ett av de många
namnen på kärleksguden. Se Kama,
Man merkt die Absicht etc., se under Ab-
sicht.
Ma’nna, farm., ett gemensamt namn för
flera söta, i luften stelnande växtsafter,
förnämligast den, som fås av den i
Medelhavsländerna förekommande mannaasken
Fra’xinus o’rnus, tillhörande fam.
Olei’-neæ. Denna nyttjas som avförande medel.
Den i bibeln omtalade mannan var laven
Lecano’ra escuWnta och L. affi’nis, som
växer på Sinaihalvön och i norra Afrika
samt vid fuktig väderlek bildar en ätbar,
geléartad massa. — Ma’nnagryn, bot., eg.
fröna av mannagräset, Glyce’ria
flu’i-tans, tillhörande fam. Grami’neæ; oftast
ryska gryn, beredda av vete. —
Manna-gräs, bot., se Glyceria. — Mannaklöver,
Äk t a, bot., se Akagi. — Mannasocker —
Mannit (se d. o.).
Ma^nna metallorum, /arm. Kalomel (se
d. o.).
Mannamor, fabriksnamn på ett utpuffat
näringspreparat.
Ma’nne, svenskt mansnamn, förkortning av
Emanuel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
