Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Marabufjädrar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
836
Marabuf j ädrar—Mardoll
Ma’rabufjädrar, vilka brukas till
damtoaletten, fås av marabustorksläktet,
Lepto’p-tilus, som är hemmahörande i Asien och
Afrika.
Marabu’t (fr. marabout, av arab. mura’bit,
asket), fordom medlem av en inflytelserik
muhammedansk sekt i Nordafrika, nu
muhammedanskt helgon, eremit; ett
sådant helgons grav.
Maraca’ibobalsam, kem., ett slags
kopaiva-balsam (se d. o.).
Maraga’tos, en kvarleva av de keltiberiska
folken i spanska landskapet Leon.
Marais, fr. (1. marä’), träsk; under franska
revolutionen spenamn på
Nationalkonven-tets moderata parti. Jfr Montagne.
Mara’len, zool.y namn på den kaukasiska
kronhjorten, Ce’rvus ma’ral.
Ma’ran, zool.y en harliknande patagonisk
gnagare, Dolicho’tis patago’nica.
Mara’ner =: Marraner (se d. o.).
Mara’nnos, se Marranos.
Mara’nsis, gr.y mec?., krafternas avtagande,
avtyning; vissnande. — Marantisk,
avtynande; vissnande.
Mara’nta arundina’cea, bot. (eng.
Arrow-rot)y se Arrowrotstärkelse.
Mara’ntastärkelse 1=: Arrowrotstärkelse (se
d. o.).
Maranta’ceæ, Marantacéer, bot.y växtfamilj
av serien Scitami’neæ i tropiska Afrika
och Amerika. Odlade som prydnadsväxter
äro arter av Calathe’a, Tha’lia m. fl. Se
Marantha.
Mara’ntisk, med., beroende på marasm (se
d. o.).
Maraschino, ital. (1. -ski’nå [hårt k]), en
dalmatisk körbärslikör.
Mara’sm (av gr. mam’mem, borttorka,
vissna), med.y avmagrande, borttvinande,
avtyning. — Seni’l mara’sm, se Marasmus.
Mara’smius, bot., brosksvampsläktet. — M.
fænicula’ceus, fänkålsbrosksvamp. — M.
orea’des, nejlikbrosksvamp. — M.
scoro-do’nius, lökbrosksvamp. — M. u’rens,
skarpa brosksvampen.
Mara’smus, se Marasm. — Marasmus
seni’-lis, ålderdomssvaghet.
Marasquin, fr. (1. -skäng [hårt k]) =
Maraschino (se d. o.).
Mara’thi = Marattiska språket (se d. o.).
Ma’ratonlöpning, tävling vid de moderna
Olympiska spelen i fotlöpning den distans,
42,167 m., som enligt legenden
tillrygga-lades av Miltiades’ budbärare till Aten
om segern vid Maraton.
Mara’tter kallas de hinduer, som tala
marattiska språket. — Marattiska språket, ett
indiskt språk, som talas i vissa delar av
Dekhan.
Marattia’ceæ, Marattiacéer, bot.y en familj
ormbunkar inom tropikerna.
Maraude, fr. (1. -rå’d), snattande;
plundring, marodering (se Marodera).
Maraugi’ {gr. maraiigüa, av ma’ireiny
skimra), med.y skimmer för ögonen.
Marave’di, arab.-sp.y ett spanskt
kopparmynt av växlande värde.
Marba’chia, astr., en av småplaneterna.
Marbut = Marabut (se d. o.).
Marc, franskt mansnamn = Marcus (se
d. o.).
Marc, fr. (1. mark), äldre fransk vikt =
0.5 livré (se d. o.).
Marca’ndo 1. Marca’to, ital., tonk.y med
eftertryck, markerat.
Marcellia’ner, anhängare till biskop
Mar-ce’llus i Ancyra (d. omkr. 373), som
bekämpade arianerna (se Arianer).
Marcelli’n {fr. marcelline), glatt sidentyg.
Marcelli’nus och Marce’llus, fornromerska
mansnamn, dimin. av Marcus (se d. o.).
Marcesce’ra {lat. marce’scere), vissna. —
Marci’d {lat. ma’rcidus), vissen, murken.
Marchand, fr. {1. marsja’ng), köpman,
handlande. — Marchande’ra, köpslå; pruta,
länge betänka sig. — Marchandise {1.
-di’s), handelsvara; handelsrörelse, handel.
Marcha’ntia, bot.y ett släkte levermossor. —
M. polymo’rpha, lungmossa, allmän å jord
och stränder.
Marche, fr. {1. marsj), se Marsch. — Marche
forcée {1. -fårrse’), forcerad marsch,
il-marsch. — Marche funèbre, se under
Funèbre.
Marcheschvan = Cheschvan (se d. o.),
Marchese, fem. Marchesa, ital. {1. -ke’se,
ké’sa [hårt k]), markis (se d. o.).
Ma’rchia, lat.y markgrevskap. — Ma’rchio,
lat.y markgreve.
MaVchica, lat., bot., från Mähren.
Marchioness, eng. {1. ma’rtsjöness), hustru
till en engelsk marquess. Se Markis.
Marcia, ital. {1. ma’rtja), tonk., marsch. —
Marcia funèbre, se under Funèbre. -—
Marcia’Ie 1. Alla marcia, i marschtakt.
Marci’d, se under Marcescera.
Marcioni’ter, anhängare till gnostikern
Ma’rcion (omkr. 150 e. Kr.).
Marcipa’n, se Marzipan.
Ma’rco, se Al marco.
Marcobru^nner, ty., ett av de mest värderade
rhenska vinerna, uppkallat efter en brunn
i närheten av Mainz.
Marco’niteIegrafen, en inrättning för
trådlös telegrafi. — Marconirigg 1.
Bermuda-rigg, segelbåtsrigg, vars i trekant skurna
storsegel saknar gaffel.
Marcus, romerskt mansnamn (möjligen av
MarSy krigsguden, eller av mas, gen.
ma’-risy man). Buret av en romersk kejsare.
Se vidare Markus.
Mardall 1. Mardoll, nord. myt., den från
havet härstammande, binamn till Frö ja.
Marde’ller, arkeol., runda, flatbottnade
gropar, vilka anses ha tjänat som magasin
1. bostäder under yngre stenåldern.
Mardi’ gras, fr. {1. -gra’), fettisdagen.
Mardoll, se Mardall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>