- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
837

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Marduk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Marduk—Margosabark

837

Ma’rduk, babyl. myt., Babels skyddsgud, det
babyloniska rikets förnämsta gud.

Ma’re, lat., hav. — M. ^ge’um, Egeiska
havet. — M. A’fricum, havet mellan Afrika
och Sicilien. — M. Balea’ricum, mellan
Balearerna och Spanien. — M. Balticum,
Östersjön. — M. Brita’nnicum, Engelska
kanalen. — M. Carpa’thium, mellan Kreta
och Rhodos. — M. Ca’spicum, Kaspiska
havet. —M. cla’usum, slutet hav, hav, där
fri sjöfart ej är tillåten. X Mare
libe-r u m. — M. Cre’ticum, mellan Kreta och
Cykladerna. — M. Erythræ’um, Röda
havet. — M. Germa’nicum, Nordsjön. — M.
Hyrca’num, Kaspiska havet. — M.
Ica’-rium, mellan Rhodos och Chios. — M.
in-fe’rnum, Tyrrhenska havet. — M.
inte’r-num, Medelhavet. — M. Ive’rnicum,
Irländska sjön. — M. Ifberum, fritt hav. X
Mare clausum. — M. Ligu’re,
Ligu-riska havet. — M. Mediterra’neum,
Medelhavet. — M. Paci’ficum, Stilla oceanen.

— M. Sfculum, havet öster om Sicilien.

— M. Sue’bicum, Östersjön. — M.
Su’pe-rum, Adriatiska havet. — M. Tu’scum 1.
Tyrrhe’num, Tyrrhenska havet.

Marea, ett afrikanskt folk av arabiskt
ursprung.

Mare’ca, zooL, syn. Anas.

Maréchal, fr. (Z. maresja’ll), eg. hovslagare;
marskalk (se d. o.). — Maréchal de camp
(1. -dö kang), i Frankrike förr
konnetab-lens närmaste man. — Maréchal de France
{1. - frangs), under Napoleon I: M. de
Tempire (1. - langpi’r), marskalk av
Frankrike, fältmarskalk. — Maréchaussée
(1. -sjåsse’), marskalks ämbete och
myndighetsområden.

Marée, fr. (1. -e’; av lat. ma’re, hav),
tidvatten. — Basse marée (Z. bass -), ebb. —
Haute marée (1. åt -), flod.

Mareflundra, Skärflundra, zool.,
Pleurone’c-tes cynogWssus, torgföres ofta som
"sjötunga", i Skåne "Jydetonga".

Marekani’t, miner., en obsidian.

Mareld (av fornsv. mar, hav), havsvattnets
fosforescerande ljus, som framkallas av
vissa i havet levande djur, såsom
urdju-ret Noctilu’ca milia’ris och till släktet
My’sis hörande kräftdjur.

Ma’re li’berum, lat., se Mare.

Ma’re ma’gnum, lat., eg. stora havet;
benämning på en påvlig bulla av år 1413
med stadgar och privilegier för
birgittin-kloster.

Mare’mmer (av lat. mari’tima, sjö-, belägen
vid havet), sumpiga och osunda
kusttrakter i Italien.

Mareogra’f (av lat. ma’re, hav, och gr.
grajein, skriva), vattenståndsmätare. Se
Pegel

Mareti’n, farm.,
karbaminsyremetatolylhy-dracid, ett antipyreticum.

Mareys poIygra’f {1. marä’s -), en apparat,

som brukas vid fysiologiska o. a.
undersökningar.

Marfik, astr., stjärna i stjärnbilden O r m
-bäraren.

Marfo’rio, ital., en stympad bildstod av en
flodgud, upptäckt på Ma’rtis fo’rum i
Rom. På densamma uppklistrades fordom
liksom på den mittemot uppställda
Pas-quino (se d. o.) allehanda paskiller (se
Paskül).

Mar g =: Marginal (se d. o.).

Margali’t, ett slags bakelit {se d. o.).

Margare’ta, Margre’ta 1. Margre’t,
kvinnonamn (av lat. margarüta, pärla). På
franska Marguerite (/. margri’tt [hårt g]).
Förkortas till Gre’ta, MäJrta och ty.
Gre^t-chen. Buret av två romersk-katolska
helgon samt av svenska, norska, danska,
franska, italienska, engelska och österrikiska
furstinnor. Namn på hjältinnan i den
tyske skalden Goethes tragedi "Faust".

Margarfn (av gr. ma’rgaron, pärla), kem.,
blandning av stearin och palmitin;
konstsmör, d. v. s. en smörliknande vara vari
ingår fett, som ej framställts ur mjölk.

— Gräddmargarin, beredes av
oleomarga-rin med tillsats av grädde. —
Oleomarga-rin, det vid 30° C. utpressade, lättsmälta
fettet ur talg. — Växtmargarin, beredes
av växtfett, främst kokossmör, i st. f.
oleomargarin. — Margarinost,
framstäl-les ur mjölk, som blandats med
oleomargarin.

Margarinlagen, förordningen om kontroll
över tillverkning och handel med
margarin (se d. o.).

Margari’t, i grekiska kyrkan ett kärl till
förvarande av hostian.

Margari^ta, astr., en av småplaneterna.

Margari’tæ, lat., eg. pärlor; konstgjorda
ädelstenar från 1200-talet, tillverkade i
Venezia.

Margaux, fr. {1. margå’), ett vin från den
franska byn Margaux.

Margerfter, se Marguerite.

Margherita {1. -geri’ta), italiensk form för
Margareta.

Margina’l (av lat. ma’rgo, brädd, rand), den
otryckta eller oskrivna kanten av sidorna
i ett tryckalster eller en skrift. —
Margi-na’lier 1. Marginalnoter, anmärkning,
förklaringar i kanten av en skrift. —
Margi-na’la språkljud, fonet., konsonanter, vid
vilkas uttalande tungspetsen hålles bakom
undre kanten av de övre framtänderna.

— In ma’rgine 1. Ad ma’rginem, i kanten.

Marginal utility, eng. (1. ma’djinöll joti’l-

liti), nationalekon., gränsnytta.

Margi’tes, gr. sag., en personifikation av
inbilskhet och egenkärlek; även namn på
en forngrekisk komisk hjältedikt.

Ma’rgo, lat., rand.

Margo’sabark 1. Nimbark, farm., barken ay
det i södra Asien växande trädet
Azadi-rachta indica. Innehåller ett bitterämne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0849.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free