- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
838

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Margot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

838

Margot—Marinmetall

som användes mot feber. — Margo’saolja
1. Nimolja, farm., fås ur fröna av samma
träd. Användes såväl medicinskt som
tekniskt.

Margot och Margoton (Z. margå’ och
margå-tå’ng), franska kvinnonamn, diminutiver
av Marguerite (se Margareta).

Marguerite, fr. {1. margri’tt), se
Margareta; tusensköna, prästkrage.

Marguillier, fr. (1. -gije’), kyrkvärd;
kyrk-rådsmedlem.

Margå, se Margaux.

Marhalm, bot., se Ammophila.

Mari’a, fr. Marie {1. -ri’), eng. Mary {1.
mé’ri), kvinnonamn (av hebr. Mirjam,
trotsighet, bitterhet). Förkortas till Ma’ja,
Ma’jken, Mi’a och Ma’rjo. Namn på Jesu
moder, Maria Magdalena (se Magdalena)
och Lazarus’ ena syster. Buret av svenska
danska, engelska, skotska, franska,
portugisiska, ryska, spanska, österrikiska och
ungerska furstinnor. — Mariakult,
Maria-latri’ (av gr. la’tris, tjänare), dyrkan av
den heliga jungfrun. — Maria Magdalena,
församling i Stockholm.

Maria, astr., en av småplaneterna.

Mariage, fr. (1. maria’sj), giftermål,
äktenskap; bröllop; spelt., ett slags kortspel.
— M. d*amour (L - damo’r), äktenskap
av kärlek. — M. de conscience {1. - dö
kångsia’ngs), samvetsäktenskap,
äktenskap, som ingås utan iakttagande av
lagliga former, hemligt äktenskap. — M. de
raison (L - räså’ng), äktenskap av
beräkning, förståndsgiftermål.

Ma’riagonder, folkstam. Se Gond.

Mariahoferrasen (1. -håf-), gul österrikisk
alpboskapsras.

Mariahymner, fyra katolska sånger till
Jungfru Marias lov, som användas var
och en under sin särskilda del av
kyrkoåret.

Mariakult, Marialatri’, se under Maria.

Mariali’t, miner., ett slags skapolit (se d. o.).

Mari’a-Lovi’saorden, spansk kvinnoorden.

Maria’na, fr. Marianne (1. -a’nn),
kvinnonamn, bildat medelst sammandragning av
namnen Maria och Anna (se d. o.).

Maria’ner, den heliga Jungfruns riddare,
medlemmar av Tyska ordens frivilliga
sjukvårdsförening.

Marianna, astr., en av småplaneterna.

Marianne {1. -a’nn), se Mariana; populär
personifikation av Frankrike; även ett
franskt socialdemokratiskt sällskap,
stiftat 1850.

Mari’a-Tere’siaorden, österrikisk
militärorden.

Mari’a-Tere’sia-tha’ler, äldre österrikiskt
silvermynt.

Mariatistel, hot., se Carduus.

Maria Viktoriaorden, spansk orden.

Mariavi’ter, en av Rom oberoende, katolsk
kongregation.

Mari’cagasell, zool., en gasellart, Gaze’lla
mari^ca, i Arabiens öknar.

Marie, se Maria.

Marié-Davys stapel, fys., en särskilt inom
läkekonsten förr använd galvanisk stapel.

Mari’enbadervatten, hälsovatten från
Ma-rienbad i Böhmen. Mot magsjukdomar.

Mari’englas, miner., kristalliniskt
storbla-dig, pärlemorglänsande gipsspat, som
låter klyva sig i tunna skivor. Förr använd
till madonnabilder.

Mari’entistel, hot., se Carduus.

Maries sjukdom {1. marins -), med., kronisk
förstoring av fingrarnas och tårnas
yttersta leder vid kroniska lung- och
hjärtsjukdomar.

Mariettes (1. -riä’tt) 1. Mariottes (1. -riå’tt),
fransk benämning på små medeltida
bilder av Jungfru Maria, från vilka
mario-netterna (se d. o.) leda sitt ursprung.

Marika = tyskarnas Mari’echen och vårt
Majken, diminutiv av Maria (se d. o.).

Mari’n (av lat. mari’nus, hörande till havet,
av ma’re, hav), sjöväsende; sjömakt;
örlogsflotta (örlogsmarin); handelsflotta
(handelsmarin); målark., sjöstycke. —
Mariana, ital.^ i italienska och levantinska
städer benämning på hamnen och
hamnområdet med dess anordningar. —
Mari-na’d (fr. marinade), maträtt, som är
marinerad (se Marinera); själva
konserveringsvätskan. — Marina gränsen, geol.,
svensk benämning på det senglaciala
havets (yoldiahavets) äldsta strandlinje. —
Marinattaché, sjömilitär fackman vid
beskickning i främmande land. — Marine’ra
{fr. mariner), inlägga fisk eller kött i
saltlake eller vitt vin och ättika,
vanligtvis med tillsats av kryddor m. m. —
Mari-ne’rad, se föreg. ord; även genomdränkt
och fördärvad av havsvatten. —
Marinmålare, målare, som framställer havet. —
Marinmålning, sjömålning, målning, som
framställer havet och dess liv.

Mari’na, kvinnonamn (av lat. mari’nus, -a,
-um, som tillhör havet).

Marina’d, Marine’ra, se under Marin.

Marinette, fr. {1. -nä’tt), kallas i en omkr.
1190 författad dikt ett instrument, som
sjöfarande använde till kompass, vilket
är äldsta kända omnämnandet av detta
instrument i Europa.

Marini’sm, den efter upphovsmannen, den
italienske skalden Marini (d. 1625),
benämnda svulstiga och konstlade
smakriktning, som länge härskade inom den
italienska litteraturen. — Marini’st,
anhängare av marinismen.

Mari’nlim, tekn., en lösning av kautschuk,
schellack och asfalt i stenkolstjärolja, med
tillsats av kalk av ostronskal. Motstår
vattnets inverkan.

Mari^nmetall, en legering av bly, antimon
och kvicksilver.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0850.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free