- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
839

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Marinmålare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Marinmålare—Marmelad

839

Mari’nmålare, Mari’nmålning, se under
Marin.

Mari’nsåpa 1. Mari’ntvål, en kokossåpa, som
är lämplig även till tvätt i havsvatten.

Mari’nus, hot., växande i havet. —
Mari’ti-mus, bot., växande vid havet.

Mariologi’ (av gr. lo’g os, lära), den
dogmatiska vetenskapen om Jungfru Maria.

Marion (1. mariå’ng), franskt kvinnonamn,
diminutiv av Marie (se Maria); astr., en
av småplaneterna.

Mario’nett {fr. marionette, av mariole, liten
Mariabild), benämning på leddockor, som
sättas i rörelse medelst trådar, mekanik

0. d.; fig., lekdocka, karaktärslös
människa, som går i andras ledband. Jfr
Mariet-tes. — Marionett-teater, dockteater, scen,
där marionetter uppföra skådespel.

Mariottes, se Mariettes.

Mariottes fläck (Z. -riå’tts -), anat., blinda
fläcken i ögat.

Mariotteska lagen {1. -riå’ttska -), fys., den
av den franske fysikern Mariotte
upptäckta lagen, att, vid konstant
temperatur, volymen av en gas är omvänt
proportionell mot trycket eller, med andra ord,
att produkten av gasens tryck och volym
alltid har samma konstanta värde.

Mari’ster, ett franskt missionssällskap,
stiftat 1816.

Mariti’m {lat. mari’timus, av ma’re, hav),
hörande till havet, skeppsfarten eller
sjömakten. — Maritimt klimat, meteor., kust-

1. öklimat. )( Kontinentalklimat.

Marivaudage {1. -våda’sj), efterbildning av

den speciella stil, som utvecklades av den
franske författaren Marivaux (1688—
1763).

Ma’rjatta, i finsk folkdiktning benämning på
Jungfru Maria.

Ma’rjo, kvinnonamn, bildat av Maria (se
d. o.).

Mark {isl. mörk av fhty. Mark,
kontrollmärket å viktstycken), förr hos oss
enheten för guld-, silver, mynt- och
viktua-lievikten; i Finland myntenheten = 100
penni; i Tyskland myntenheten (även
Reichsmark, riksmark) = 100 Pfennige.

Mark {fr. marque), märke, tecken; spelt.,
spelmark, räknepenning i spel. —
Mar-ka’nt, iögonfallande, anmärkningsvärd. —
Marke’ra (hårt k; fr. marquer), märka,
beteckna; antyda; med eftertryck
framhålla; spelt., räkna och anteckna huru
ett spel står. — Markerad, skarpt
framträdande, utpräglad; full av karaktär. —
Mark om mark, handelst., byta eller dela,
med iakttagande av vederbörliga
proportioner. — Markö’r (hårt k; fr. marqueur),
person, som räknar och antecknar spelets
gång i biljard o. d. spel.

Marka’b, astr., stjärna i stjärnbilden P e
-g a s u s på n. hemisf ären.

Markasi’t, miner., vattenkis, rombiskt
mineral av svavelkisens sammansättning.

Markattor, zool., Cercopithe’cus, ett släkte
smalnäsiga apor.

Ma’rke, ty., varumärke.

Marke’ra, se under Mark.

Markete’ntare, fem. Markete’nterska {itaL
mercatante, av lat. merca’ri, driva
handel), person, som åtföljer trupper i fält
och tillhandahåller dem näringsmedel
m. m. — Markententeri’, en
märketenta-res affär; det ställe, där denna bedrives.

Marketeri’ {fr. marqueterie, av marqueter,,
göra spräcklig, fläckig), inlagt arbete,
särskilt fransk trämosaik. Jfr Intarsia.

Mark greve (av ty. mark, gräns), urspr.
titel för styresmän över ett gränsland,
sedermera i Tyskland för en klass av
riksfurstar. Brukas numera ej. —
Markgrevskap, ett av en markgreve styrt gränsland..

Markhoor {1. mak-ho) 1. Skruvget, zooL, en
getart, Ca’pra falcone’ri, i Himalaya.

Marki’s (hårt k; fr. uttal: -ki’; fr. och eng.,
marquis, ital. marchese, af fhty. Marcha,,
gräns), fordom markgreve (se d. o.);
numera en hög adelstitel i Frankrike,
England, Italien, Spanien och Portugal i rang
mellan hertig och greve. — Markisa’t {fr.,
marquisat), en markis’ värdighet och
jordagods. — Markisi’nna {marquise), en
markis’ maka.

Marki’s (hårt k; fr. marquise), solskärm av
tyg, som fälles ned utanför fönster.

Ma’rkka, fi., mark (mynt).

Marklära, se Pedologi.

Ma’rkobrunner, se Marcobrunner.

Ma’rkomanner {fhty. marchaman, av
Marcha, gräns), eg. gränsmän, gränsbor;
benämning på flera forngermanska
gränsfolk.

Ma’rkscheider {1. -sja’jder, av ty. mark,.
gräns, och scheiden, skilja), äldre
benämning på gruvmätare. —
Markschei-deri’, gruvmätning.

Marktsehreier, ty. (av Märkt, marknad, och
schreien, skrika), märktschrejer,
benämning på kvacksalvare, som fordom
uppträdde vid marknader och på torget
ropade ut sina varor.

Ma’rkus, mansnamn (se Marcus). Buret av
en av de fyra evangelisterna.

Markyss, se Mara.

Markör, se under Mark {fr. marque).

Marlboroughvisan {1. ma’rlbörå-1. målbrå-),^
en om den engelske härföraren
Marlbo-rough diktad, vittbekant fransk visa, vars
början lyder så: Marlborough s^en va-t-en
guerre, mironton, mironton, mirontaine
{1. - sang vatta’ng gä’r, mirångtå^ng
-mirångtä’n).

Mariekor = Mallrickor (se d. o.).

Marli’, fr., en gles, nätartad vävnad.

Marma’rosdiamanter 1. Dragomi^ter, miner.,
slipade, stora bergkristaller från Ungern.

Marmela’d {fr. marmelade; av gr.
meWmelon, honungsäpple), ett slags halvflytande
fruktgelé; även fastare dylikt {pasta).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0851.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free