- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
841

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Marsdencellulosa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Marsdencellulosa

nad 1848 utbrutna revolutionära rörelser
inom flera tyska stater.

Marsdencellulo’sa, kem., ett slags av
majsstrånas märg fabricerad cellulosa, som
absorberar vatten i ofantligt hög grad.

Marsde’nia, bot., växtsläkte av fam.
Ascle-piada’ceæ. — M. condura’ngo, en lian i
Equador och Columbia, lämnar den
offi-cinella kondurangobarken.

Marseljä’sen {fr. La marseillaise [I. - [-mar-säjä’s]),-] {+mar-
säjä’s]),+} efter franska staden Marseille
uppkallad fransk revolutionssång,
numera Frankrikes nationalhymn, år 1792
diktad och komponerad av den franske
officeren Rouget de Lisle {1. rosjä’ dö lil).
Se vidare Allons enfants de la patrie.

Ma’rser, ett italiskt folk; ett forngermanskt
folk.

Marsgul t, kem., järnorange.

Marsh’ska provet (1. ma’rsj-), kem., ett av
den engelske kemisten James Marsh
uppfunnet sätt att upptäcka små
arsenikmängder.

Marsi’c, astr., stjärna i stjärnbilden H e r
-k u 1 e s på n. hemisfären.

Marsi’lia, hot., ett särskilt i Australien rikt
företrätt ormbunkssläkte. — M. hirsu’ta,
n a r d u , och M. salva’trix, "den
räddande" ha näringsrika, ätbara
sporgöm-men. Den senare har fått sitt namn av att
den räddade engelsmännen Burke och
Wills från hungersnöd, då de
genomströvade Australien.

Marsipa’n (/r. massepain, ital. marzapane,
troligen av Marzo, den förste
tillverkarens namn, och pane, bröd), sockerbröd,
bakverk av mandel, socker och rosen- eller
orangeblomvatten.

Marsk (förkortning av marskalk, se följ.
ord), i de skandinaviska landen urspr.
ämbetsman med en stallmästares
åligganden; sedermera ledare av krigsväsendet,
högste anförare i krig.

Marskalk (Z. -sjalk; ty. Ma’rschall, fr.
ma-réchal, av fhty. marah, häst, och scalc,
tjänare), urspr. stalldräng; stallmästare;
titel för vissa höga ämbetsmän (jfr
Maré-chal); tillsyningsman och anförare vid
allmänna högtidligheter; deltagare i ett
brudpars följe. — Marskalka’t, en
marskalks ämbete. — Marskalkstav, tecknet
på en marskalks myndighet. —
Marskalk-taffel, hovtaffel, där hovmarskalken
intager högsätet. — Fältmarskalk, en armés
högste befälhavare. — Hovmarskalk,
högste tillsyningsman över ekonomien vid ett
hov. — Lantmarskalk, under
ståndsriksdagarna titel för ridderskapets och adelns
talman. — Riksmarskalk, chefen för
konungens hov, fordom kallad
överstemarskalk.

Marskland {ty. Marschland, av holl. marsch,
lågt beläget ställe), flackt, fruktbart, av
översvämningar hemsökt kustland. Jfr
Geest.

Marsrevolutio’nen, Marsupproren, se
Marsdagarna. Även den ryska revolutionen i
mars 1917, varigenom tsardömet
störtades, kallas marsrevolutionen.
Novemberrevolutionen s. å. förde
bolsje-vismen till makten.

Marsrött, kem., engelskt rött.

Marsso’nia radio’sa, bot., en svamp som
stundom svårt härjar de odlade rosorna.

Marstall, ty. (av fhty. marah, häst),
hovstall.

Marsupia’lia, zool., pungdjur.

Marsvin, zool., se Cavia.

Marsvinstran, tran av delfin.

Marsviol, bot., se Viola.

Marsy’as {lat. Ma’rsyas), gr. myt., urspr.
en flodgud; en halvgud, som tävlade i
flöjtspel med Apollon och till straff för
sin förmätenhet fick huden avflådd.

Ma’rta, hebreiskt kvinnonamn, matmor,
husets härskarinna. Namn på Lazarus’ ena
syster; astr., en av småplaneterna. —
Martas bekymmer, fig., jordiska
omsorger, onödiga bekymmer.

Martelé (av fr. marteler, uthamra), tekn.,
kallas guldsmedsgods, som ytbehandlats
med puns.

Martella’to, ital., tonk., "hamrat"; i
pianospel: anslaget med stor kraft
("arm-staccato"); i violinspel: strängarna skola
anslås med bågens spets.

Martellement, fr. {1. -tällma’ng), tonk., det
upprepade angivandet av en och samma
ton på en harpa.

Marte’llotorn (av ital. martello, eg.
hammare), hefästn., små runda, välvda, fasta
eller vridbara, bestyckade torn, som
fordom begagnades på kusterna av Sicilien
och Korsica till försvar mot sjörövare.

Ma’rter, Marte’ra, se under Martyr.

Ma’rtes, zool., mårdsläktet (syn. Mu’stela).
— M. fo’ina, stenmård. — M. ma’rtes,
mård, skogsmård.

Martha 1. Marknaden i Richmond, komisk
opera av Flotow.

Martia’lia, med., järnmedel, medel, i vilka
järnpreparat ingå.

Martia’lisk, se under Mars.

Ma’rtin, mansnamn av Martinus. Buret av
den kristne reformatorn Martin (Mårteni
Luther, vars födelsedag, d. 10 november,
bär hans namn, av fem påvar samt av
Frankrikes skyddspatron, biskop Martin
av Tours eller den helige Mårten, vars
dödsdag, d. 11 november, är uppkallad
efter honom. — Martina’lia, lat.,
Mårtensmässan, kristlig festdag (d. 11 november)
till minne av Martin av Tours (se föreg.
ord). Jfr Mårtens afton och Mårtens gås.

Ma’rtingal {fr. martingale), ridk.,
språng-tyglar; språngrem; spelt., den av en
mar-tingaleur (se följ. ord) verkställda
fördubblingen.

Martingaleur, fr. {1. martänggalö’r), spelt.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0853.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free