- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
842

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Martini-Henrygeväret ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

842

Martini-Henrygeväret—Maskelynit

faraospelare, som fördubblar sin insats,
vare sig hans kort förlorar eller vinner.

Marti’ni-He’nrygeväret =
Henry-Martini-geväret (se d. o.).

Martini’ster, anhängare av de franske
svärmaren Claude de Martin (1743—1803).

Martinmetoden (L martä’ng-), met.y en av
fransmännen bröderna Martin uppfunnen
järnförädlingsmetod.

Martins metall, met., en metall, som erhålles
genom sammansättning av råjärn och
smidesjärn.

Martinus, mansnamn (av Mars, romarnas
krigsgud), krigisk. Förkortas till Ma’rtin
och Mårten (se d. o.). Motsvarar
kvinnonamnet Martfna.

Ma’rtis-son, se under Mars.

MartiH, miner., pseudomorfos efter
svavel-kis eller magnetit.

Ma’rtius, lat., Mars’ månad. Se Mars.

Ma’rtius’ gult, se Janne d’or.

Ma’rtiusträ, tekn., ett slags hresilja (se
d. o.).

Martorn, hot., se Eryngium.

Martova, se Mara.

Marty’r {gr. maWtyr), eg. vittne;
blods-vittne, sanningsvittne; person, som lider
döden för sin religion; person, som lider
för sin övertygelse. — Ma’rter, pina,
plåga, kval. —■ Marte’ra, pina, plåga;
lägga på sträckbänk eller plåga med
andra pinoredskap. — Marty’rium,
martyrdöd, martyrskap; en martyrs grav;
kyrka, invigd åt en martyr. —
Martyro-lo’gium (av gr. lo’g os, förteckning), se
Calendarium sanctorum.

Maru’ffel, se Maroufle.

Marulken, zooL, se Lophius.

Maru’ter, ind. myt., stormens och ovädrets
andar, åskguden Indras följeslagare.

Marvatten (av fornsv. mar, hav), säges ett
fartyg ligga i, om det är vattenfyllt men
likväl flyter.

Marviol, bot., se Calkile.

Marxi’sm, socialistisk åskådning
formulerad av tysken Karl Marx. — Marxi’st,
anhängare av marxismen.

Mary, engelskt kvinnonamn, se Maria.

Marylandsgran, bot., Pi’cea maria’na, odlas
i parker. Är i Sverige härdig upp till
Ångermanland.

Marylandstobak, bot., en art tobak,
Nico-tia’na macrophy’lla.

Marzia’le, ital., tonk., krigiskt.

Marzipa’n, se Marsipan.

Marä’ng (fr. merinque), ett slags bakelse av
äggvita och socker.

Mas, eg. Mats, ett slags kortspel.

Mas {fr. masse), spelt., ett slags käpp, som
begagnas vid biljardspel i st. f. kö (se
d. o.); även storändan av en biljardkäpp.

Masai 1. Oigole, ett folk i s. Ekvatorialafrika.

Masar, hebr., Egypten.

Masca’ra 1. Mascaret {1. -re’), se Bore, fys.

Mascarenha’sia, bot., växtsläkte av fam.

Apocyna’ceæ i Östafrika och på
Madagaskar. — M. ela^stica, lämnar m g o a
-kautschuk.

Mascaret, fr., se Mascara och Bore.

Mascarille {1. -ri’j), en betjänttyp (intrigör
och skälm), i den franske författaren
Molières komedier.

Mascaron, fr. {1. -rå’ng), se Maskaron.

Mascarpo^ni, ital, pL, gräddost från
Lom-bardiet.

Masch-Alla’h, arab., "som Gud vill", utrop
av förvåning 1. beundran; turkisk
benämning på opium.

Maschukulu’mbe, se Masjukulumbe.

Ma’scot 1. Ma’skått (av fr. mascotte, häxa)^
ting, som anses bringa ägaren lycka och
därför medföres som ett slags talisman.

Ma^scula, bot., manlig.

Masculi’num, se Maskulinum.

Masdei’sm, se Mazdaism.

Mase’r, hebr., den tiondel av inkomsterna^
som varje israelit enligt lagen skulle
avstå åt prästerna och de fattiga.

Ma’sha, ostindisk juvel- och guldvikt = 8
Ruttee om c:a 1 gram.

Ma-simba, en sydafrikansk bantustam.

Masi’tu, se Mafiti.

Masjukulu’mbe, ett sydafrikanskt
bantu-negerfolk.

Mask., förk. för maskulinum.

Mask {fr. masque, mlat. masca, masca’ra^
ital. marschera, sp. ma’scara, av arab,
maskharat, gyckel), falskt ansikte,
lösansikte av papp, siden eller något annat
ämne; maskeraddräkt; maskerad person;
gipsavgjutning av en död persons ansikte;
ansiktsskydd vid fäktning; skådespelares
genom smink m. m. efter de olika rollerna
förändrade ansikte; maskaron (se d. o.);
maskerad biljardboll; täckmantel, falskt
sken. — Maskaro^n {fr. mascaron, ital.
mascherone), konstt., ett i
byggnadskonsten och konstslöjden brukat ornament
av ett ofta förvridet och grinande
människoansikte. — Maske’ra, sätta mask för
ansiktet, förkläda, göra oigenkännlig; fig.,
dölja, skyla, bemantla. — Maske’rad,
spelt., säges en boll vara, när mellan
densamma och spelarens boll ligger en tredje
boll {mask). — Maskerad blomkrona, bot.,
ett slags läppformig blomkrona. —
Masker a’d {fr. mascarade, ital. mascherata),
förklädning under mask; samling av
maskerade personer; danstillställning för
dylika. — Maske’ring, anläggning av
mask; zooL, skyddande förklädnad (se
Mimicry); befästn., åtgärder, vidtagna
för att dölja en fältbefästning för
fienden. — Maskspel, folklustspel; allegoriskt
sångspel; benämning på
hovföreställningar under 16:e och 17:e årh.

Maskelynft, miner., i en del meteoriter
förekommande färglösa, långsträckta
kristaller av kemisk sammansättning som
labra-dorit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0854.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free