Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Maskera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maskera—Mastaba
843
Maske’ra, Maskera’d m. fl., se under Mask.
Maskfrön, /arm., FWres ci’næ, de icke
utslagna blomkorgarna av den i Turkestan
växande Artemi’sia Ci’ne. Medel mot
spol-mask.
Maskfröolja, se Maskörtolja.
Maskfn (fr. machine, lat. machina, av gr.
mechane’y medel), ett enklare eller mera
sammansatt redskap, som, påverkat av
en drivkraft, utför ett visst arbete och
därigenom minskar handens arbetsmöda.
— Maskine’11, som hör till 1. utföres med
maskin, maskin-, — Maskineri’, den inre
sammansättningen av en maskin; flera
för ett ändamål förenade maskiner, vilka
samverka; den mekaniska apparaten å
teatrar; fig.^ sammansatt och invecklad
apparat; förekomsten av övernaturliga
väsenden i epik och dramatik (jfr Deus
ex machina). — Maskinfst, ledare eller
vårdare av en maskin eller ett maskineri.
Maskopi’ (av holl. maatschappij,
handelssällskap), handelsförbindelse på vinst och
förlust; bolag med bedrägliga syften;
hemligt samråd.
Maskot, se Mascot.
Maskova’d 1. Moskova’d (fr. moscouade, av
port. mascava’do, orenad, av sämre slag),
råsocker.
Maskpulver, se Pulvis amarus ferratus.
Maskros, bot., se Taraxacum.
Masks, eng. (1. mä’sks), maskspel.
Maskspel, se under Mask.
Maskuli’n (lat. masculinusy av mas, man),
av mankön, till det manliga könet
hörande. — Maskuli^num, det manliga;
språkv., mankön; ord av manligt kön.
Maskått, se Mascot.
Maskörtolja 1. Maskfröolja, farm., den
flyktiga välluktande oljan ur m a s k f r ö av
Artemi’sia C i’na.
Ma’slach, ett slags ungerskt vin.
Ma’sljanitsa, ry., smörveckan, veckan före
fastan.
Masmästare, bergsv., förman, som leder
arbetet vid en masugn. — Masmästeri,
läran om tackjärnstillverkning i masugn.
MasocWsm (efter den österrikiske
författaren Sacher-Masoch), en sinnessjukdom,
varvid den sjuke, en älskande, finner sin
tillfredsställelse i att pinas av den älskade.
Jfr Sadism.
Masore’ter, se Massoreter.
Masque de fer, Le, fr. (1. lö mask dö fä’r),
järnmasken, benämning på en
hemlighetsfull fransk statsfånge (död å Bastiljen
år 1703), som blivit uppkallad efter den
svarta, med stålfjädrar försedda
sammetsmask han alltid bar.
Masr, arab., Egypten.
Mass., förk. för nordamerikanska staten
Massachusetts.
Ma’ssa, lat. (av gr. ma’ssein, knåda), deg,
mängd, ämne, klump. Se även
Konkursmassa. — Massa pilula’rum, farm., deg,
varav piller skola formas. — MassiV (fr.
massif), fast, tät, tjock; solid, gedigen,
alltigenom av samma ämne. —
Massivi-te’t, fasthet, täthet; soliditet.
Ma’ssa (förvrängning av eng. master, herre),
på negerspråket: herre, husbonde.
Ma’ssa, nordarabisk folkstam.
Massacre of the innocents, eng. (1.
mä’ssa-kör åvv the i’nnåsent), "blodbadet på de
menlösa", barnamordet i Betlehem,
skämtsam beteckning för massavlivande av
motioner mot sessionstidens slut i engelska
parlamentet.
Massage, se under Massera.
Massage’ter, i forntiden ett asiatiskt
nomadfolk.
Massa’i, ett namn på råkautschuk.
Massai, se Masai.
Massa’ker (fr. massacre), blodbad,
nedsab-ling, massmord. — Massakre’ra,
nedhugga, nedsabla, slakta.
Massali’a, det grekiska namnet på Marseille;
astr., en av småplaneterna.
Massalia’ner =: Messalianer (se d. o.).
Masse’ra (fr. masser, lat. massa’re, gr.
ma’s-sein), med., medelst strykning, gnidning,
knådning m. fl. manipulationer bota vissa
sjukdomar. — Massage (1. -a’sj), dylik
behandling. — Massagör (1. -sjö’r) 1.
Mas-sö’r, man, som ger massage. — Massörs,
kvinna, som ger massage.
Masse’ter (gr, maseteW), eg. den tuggande;
anat., tuggmuskel. — Massete’risk, som
har avseende på tuggmuskeln.
Massicot, fr. (1. -sikå’), kem. blyoxid,
bly-glete.
Massi’lia, lat., Marseille. Jfr Massalia.
Massilia^ner 1. Massilie’nser, ett efter staden
Massilia (Marseille) benämnt religiöst
parti, sedermera kallat semipelagianer
(se d. o.).
Massi’v, Massivite’t, se under Massa.
Masso’ia, bot., växtsläkte av fam.
Laurea’-ceæ. — M. aroma’tica, Nya Guinea, ger
en mycket aromatisk krydda, M a s s o i
-bark.
Massole’ra (fr. massoler, av massue,
klubba), ihjälslå med klubba, ett fordom i
Italien och Spanien brukligt dödsstraff.
Masso’ra, hebr., eg. tradition; benämning
på en gammal samling kritiska och
förklarande anmärkningar till Gamla
Testamentet. — Massore’ter, män, som sysslat
med utarbetandet av massöra;
gammaljudiska rabbiner. — Massore’tisk, som
hör till eller har avseende på massöra.
Masspsyko’s, se Psykos.
Massu’t, ry., rest vid destillation av
bergolja.
Ma’ssverk, oriktig form för Maswerk (se
d. o.).
Massö’r, Massö’s, se under Massera.
Ma’staba, arkeoL, en i det forntida Egypten
bruklig rektangulär gravbyggnad av sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
