Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Materia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Materia—Matricaria
845
Maria vid Kristi kors. — M. faini’lias,
familjemoder, husmoder. — M. glorio’sa,
den ärorika modern (betecknar särskilt
Jungfru Maria). — Du’ra mäter, anat.,
hårda hjärnhinnan. — Ma’gna mäter,
den stora modern; rom. myt.y
benämning, under vilken Rhea dyrkades i Rom.
— Pi’a mäter, mjuka hjärnhinnan. —
Ma-te’rn, moderlig. — MateVna, pL,
mödernearv. — Maternise’ra, behandla moderligt.
— Maternite’t, moderskap, moderlighet.
— Maternitetsprincipen, jur., den
rättssats, att ett s. k. oäkta barn skall njuta
underhåll av sin moder.
Mate’ria 1. Mate’rie {lat. mate’ria, mate’ries,
av ma’ter, moder), världens grundstoff,
urämne; ämne, innehåll, i motsats till
form; den i rummet befintliga
verkligheten; inbegrepp av det, som tillhör det
jordiska, ändliga, i motsats till det
himmelska, oändliga; med., var (i ett sår). — M.
chiru’rgica, läran om yttre kroppskadors
botande. — M. me’dica, läran om
läkemedlen och deras verkningar. — M. pe’ccans,
sjukdomsämnet. — M. pri’ma, grund- eller
urämnet till den materiella världen. —
Ma-teria’l, pl. Materia’lier, ämne, varav något
förfärdigas eller sammansättes; stoff eller
hjälpmedel, som erfordras för utförandet
av ett visst arbete; tillbehör. —
Materia’-lia, pl.y språkv.y ämnesnamn, substantiv,
som beteckna ett ämne. —
Materia’lbe-stämning = Realhestämning (se d. o.). —
Materialkonstant, konstant, som uttrycker
en fysisk egenskap hos ett ämne. —
Materialprincip, teol.y läran om människans
rättfärdiggörelse genom tron på grund av
Kristi förtjänst. Jfr Formalprincip. —
Materialise’ra, förkroppsliga, ikläda något
andligt mänsklig form, förvandla det till
materie. — Materialise’ring 1.
Materialisa-tio’n, förkroppsligandet av en ande, en
andes iklädande av mänsklig gestalt. —
Ma-teriali’sm, filosofisk åsikt, enligt vilken
materien är alltings yttersta grund, orsak
till både andliga och kroppsliga fenomen.
— Materiali’st, person, som hyllar
materialismen; person, som åsidosätter det
ideala i livet och endast eftersträvar sinnliga
njutningar; krass, cynisk människa. —
Materiali’stisk, till materialismen hörande;
krass, cynisk. — Materia’liter, vad
innehållet eller väsendet beträffar. —
Materia-lite’t, kroppslighet. — Materiel,
sammanfattningen av de för utövandet av någon
verksamhet nödiga redskapen o. d., såsom
järnvägs-, krigs- och
undervisningsmateriel m. m. — Materie’ll 1. Materie’1, till
materien hörande; som har avseende på
innehållet; kroppslig; sinnlig; väsentlig. —
Mate’ries mo’rbi, med., sjukdomsämnet.
Mate’rna, Maternite’t m. fl., se under Mäter.
Mathe’mata, Mathe’seos, Mathe’sis, se under
Matematik.
Mathe’sis, astr., en av småplaneterna.
Matho’n gera’sko, gr., "jag åldras lärande
mig", d. v. s. "jag lär, så länge jag lever".
Ett uttryck, som tillskrives Solon.
Mathuri’ner, efter den helige Mathurinus^
kyrka i Paris benämning på medlemmarna
av Trinitariemas orden (se d. o.).
Mati’as, mansnamn = Matteus (se d. o.).
Förkortas till Matts eller Mattis.
Matica (Z. ma’titsa), eg. moder, vise;
gemensamt namn på många
folkbildningsförbund i de slaviska länderna före
världskriget.
Matici’n, se under följ. ord.
Mati’co, farm., drog, bestående av blad av
en pepparart {Piper angustifo’lium) från
Peru, vars verksamma beståndsdel,
mati-cin, är ett bitterämne, som verkar
sammandragande och exiterande.
Matiére, fr. {1. -tiä’r; lat. mate’ria), ämne;
med., var (i sår).
Matikoblad, se Matico.
Matilda 1. Mathilde {1. -i’ld), tyskt
kvinnonamn {fhty. Mechtild, av macht, makt,
och hilta, strid). Buret av tyska och
engelska furstinnor. Förkortas till Tilda.
Matilda, astr., en av småplaneterna.
Matin, Le, {1. lö matä’ng), "Morgonen",
Frankrikes mest spridda dagliga tidning.
Politiskt färglös.
Matiné {fr. matinée, av matin, morgon), eg.
förmiddag; morgondräkt för damer;
konsert eller teatralisk föreställning före
middagen. Jfr Soaré.
Matines parisiennes {1. -ti’n -siä’nn),
"parisiska ottesången", franskt namn på
Bar-tolomeinatten.
Mati’sia, bot., växtsläkte av fam.
Bomhaca’-ceæ i Colombia. — M. Casta’non, lämna ett
slags choklad. — M. corda’ta, har ätliga
frukter.
Ma’tjes 1. Ma^tjes-heering, se Maikens-
heering.
Matlag 1. Rök, kamer., hushållet såsom grund
för vissa legala förhållanden, vissa
skatter och besvär på landet 1. d.
MatIami’tlo, zooL, en afrikansk groda, Ra’na
adspeWsa.
Matralia, se under Matuta.
Matriarka’t (av lat. mäter, moder, och gr.
arche’, herravälde), eg. modersherravälde;
det hos vissa halvvilda folk rådande
förhållandet, att barnen ärva moderns i st. f.
faderns namn, stånd o. s. v. —
Matriar-ka’lisk, som avser matriarkat.
Matrica’ria, hot., växtsläkte av fam.
Compo’-sitæ. — M. chamomi’lla, sötblomster,
ka-momill, starkt kryddluktande ört.
Innehåller bitterämne och eterisk olja och är
därför officinell (Kamomillte). — M.
dis-coi’dea, gatkamill, saknar kantblommor.
Införd från n. Amerika i förra
århundradet. Nu mycket utbredd. Starkt
kryddluktande. — M. inodo’ra, baldersbrå, allmänt
ogräs. En avart med fyllda blommor odlad.
— M. suave’olens, syn. M. discoi’dea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
