- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
849

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mediat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mediat—Mediotvist

849^

Medialt (av lat. me’dium, mellanlänk),
medelbar; beroende; så kallades i det gamla
tyska riket en landsdel, stad 1. d., som ej
lydde direkt under kejsaren, utan närmast
under en annan tysk furste. — Media’te,
medelbart. — Mediatio’n, bemedling. —
Mediationsakt, bemedlingsurkund; särskilt
benämning på den författning Schweiz
erhöll 1803 genom Napoleon I:s bemedling.

— Mediatise’ra, göra mediat, beroende,
ställa självständiga landsstyrelser under
en överstyrelse; i det forna tyska riket det
förfaringssätt, varigenom självständiga
furstar, städer o. s. v. blevo undersåtar
under en större stats regent. Jfr
Immedia-tisera. — Mediatise’ring 1. Mediatisatio’n,
riksomedelbarhetens upphävande; en
självständig stats förvandling till en
osjälvständig. — Mediatiserade furstar, furstar
över mediatiserade länder. — Media’tor 1.
MediatöV, medlare, skiljeman.

Medica’go, bot., lusern, luzern, växtsläkte
tillhörande fam. Legumino’sæ. — M.
fal-ca’ta, svensklusern. — M. lupuli’na,
humlelusern, humleväppling. — M. mi’nima,
taggsnäckväppling. — M. sati’va,
blå-smäre, luzern (i Amerika alfalfa). Även
odlad som foderväxt.

Medicame’ntum, lat., läkemedel.

Medica’ster, se under Medicus.

Medicéerna = Medici (se d. o.).

Medice’iska stjärnor, astr., av Galilei till
huset Medicis ära använd benämning på
Jupiters månar.

Medice’iska Venus, en förr i villa Medici i
Rom, nu i Florens befintlig, berömd
Venus-staty, skulpterad av den grekiske
bildhuggaren Kleomenes.

Medici, ital. (1. me’ditji), medicéerna, en
ryktbar florentinsk adelssläkt, berömd för
storartat mecenatskap. Bland dess
medlemmar märkas Lorenzo de’’ M., med
binamnet il magnifico (den praktälskande),
och den franska drottningen Katarina av
Medici.

Medicfn m. fl., se under följ. ord.

Me’dicus, pl. Me’dici, lat., medikus, läkare.

— Medicus me’dicum o’dit, läkare hatar
läkare, den ene läkaren hatar den andre.

— Medici’n {lat. medici’na), läkekonst,
läkarevetenskap; läkemedel. — Medici’ne
doktor {lat. do’ctor medici’næ), doktor i
läkarvetenskapen. — Medici’na fore’nsis,
rättsmedicin, läkekonsten använd vid
rättsliga undersökningar. — Medicfna
le-ga’lis = Medicina forensis (se ovan). —
Medici’na me’ntis, eg. själens läkemedel;
förnuftslära, tankekonst. — Medicina’1, till
läkekonsten hörande, läkarvetenskaplig.

— Medicinalråd, ledamot av
medicinalstyrelsen (se följ. ord). —
Medicinalstyrelsen, ämbetsverk, som står i spetsen för
det svenska medicinalväsendet. —
Medici-nalvikt, apoteksvikt, vikt, som apotekare
bruka vid vägning av läkemedel. Utgjor-

des förr av skålpund, lod, uns, kvintin
(drakma), skrupel och gran. Består nu av
kilogram, hektogram, gram, decigram,
centigram och milligram. —
Medicinalväxter, växter, som lämna läkemedel. —
Medici’nare, medicine studerande,
studerande, som ämnar bliva medicine doktor,

— Medicine’ra, begagna läkemedel. —
Medici’nman, hos Nordamerikas indianer
läkare, trollkarl och siare. Jfr Schaman.

— Medici’nsk, hörande till läkekonsten
eller läkarvetenskapen. — Medicinska
fakulteten, den universitetsavdelning, som
meddelar undervisning i medicin. —
Me-dika’bel, som kan botas. —
Medika’Igym-nastik, sjukgymnastik. — Medikame’nt
{lat. medicame’ntum), läkemedel. —
Medi-kamentö’s {lat. medicamento’sus), som
innehåller läkemedel, t. ex.
medikamen-tösa bad (tallbarrs-, gyttje- m. fl. sorters
bad). — Medica’ster 1. Medika’ster,
fuskare inom läkaryrket; kvacksalvare. —
Medikasteri’, kvacksalveri. — Medikation,
föreskrift om läkemedel. — Medikofi’lare,
studerande, som bereder sig att taga
me-dico-filosofisk examen {medikofilen). —
Medikolega’1, i behörig och laglig ordning
av läkare förrättad (besiktning), till
rättsmedicinen hörande. — Mediko-mekaniskt
institut, åt mekanisk gymnastik ägnad
anstalt.

Me’dico præse’nti ni’hil no’cat, lat., "i
läkarens närvaro skadar intet", skämtsamt
uttryck, syftande på läkares benägenhet
att lätta på egna föreskrifter så länge de
själva äro närvarande.

Me’dier, se Media och Medium.

Medieva’1 (av lat. me’dium se!vum,
medeltiden), eg. medeltida; boktr., en
boktryc-karstil, som imiterar stilen i
medeltidshandskrifter. — Medievi’ster,
medeltidsmänniskor, särskilt medeltida
skriftställare.

Medika’1, som avser medicin.

Medikame’nt, Medika’ster, Medikolega’1 m.
fl., se under Medicus.

Medi’mn {gr. me’dimnos), ett forngrekiskt
rymdmått = ungefär 52 ^^ 1.

Medina’l, farm., se Veronalnatrium.

Me’dio, ital.y handelst., i mitten (av
månaden). Se även under Medium.

Médiocre, fr. {1. mediå’ckr, lat. medio’cris) 1.
Medio’ker, medelmåttig. — Médiocrité 1.
Mediokrite’t, medelmåtta, medelmåttighet.

Mediola’num, lat., Milano.

Medioma’triker {lat. m.edioma’trici),
forn-keltiskt folk i belgiska Gallien.

Mediopalata’Ier (av lat. me’dius, i mitten,
och paWtum, gom), fonet., språkljud, som
bildas mellan hårda och mjuka gommen.

Me’dio tuti’ssimus i’bis, lat,, se under
Medium.

Mediotvist (av eng. twist, tvinnat garn), ett
hårdtvinnat s. k. mulegarn, som
användes till varp i fina bomullsvävnader.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0861.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free