- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
850

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Médisance ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

850

Médisance—Megalegori

Médisance, fr, (1. medisa’ngs, av me’dire,
tala illa [om]), förtal, baktal. —
Medi-sa’nt, förtalande, baktalande.

Meditatio’n, Meditatf v, se under följ. ord.

Medite’ra (lat. meditaWi), eftertänka,
begrunda; hava i sinnet; överlägga; anställa
betraktelser. — Meditatio’n {lat.
medita’-tio), eftertanke; eftersinnande,
begrundande; betraktelse; andakt, bön. —
Me-ditati’v, eftertänksam, begrundande,
tankfull.

Mediterra’n {lat. mediterra^neus, av me’diuSy
befintlig mittemellan, och te’rra, jord,
land), vidkommande Medelhavet,
Medelhavs-.

Meditri’na, rom. myt., läkekonstens gudinna.

— Meditrina’lia, pL, fornromersk fest till
hennes ära.

Me’dium, lat., sv. pL, Me’dier, det mellersta,
mittemellan befintliga; medelväg;
mellanlänk; medel; fys., omgivande ämne;
element; mat.y medelvärde; språkv.y i
grekiska språket en verbform, som närmast
motsvarar den reflexiva formen; enligt
spiritisterna en person, genom vilken eller
med vars hjälp andar uppenbara sig. —
M. æ’vum, medeltiden. — M. tenue’re
bea’ti, de lycklige hålla medelvägen eller
lyckliga de, som hålla medelvägen. —
Me’dio, i mitten eller vid medlet av, t. ex.
medio Junii, vid medlet av, i mitten av
juni. — In medio consi’stit vi’rtus, se In
medio etc. — Medio tuti’ssimus i’bis, du
skall gå säkrast i mitten, medelvägen är
säkrast. ("Metamorphoses" av Ovidiv^s.)

Me’dius, -a, -um, lat., som är mittemellan,
mitt-, medel-.

Medjidi’jje 1. Medschidi’je, turkiskt
silvermynt =: 20 piaster = omkr. 3,20 kr. ■—■
Medjidijjeorden, turkisk förtjänstorden.

Me’djlis 1. Me’dschlis, arah. och turk.,
"sittning" ; sammanträde, råd, kollegium,
domstol; riksförsamling.

Médoc, fr. {1. -då’ck), rött Bordeauxvin från
landskapet av samma namn i Frankrike.

— Médocstenar, bergkristaller från Médoc.

Me’don, gr. sag., broder till Ajax, stupade i

trojanska kriget.

Me’drese 1. Medrfssa, arah., högre
lärdomsskola i Orienten.

Medschfd = Metsched och Moské (se d. o.).

— Medschidié, Medschidiéorden —
Med-jidijje, Medjidijjeorden.

Me’dschlis, se Medjlis.

Medu’lla, lat., anat., märg. — M. oblonga’ta,
förlängda märgen. — M. o’ssium, benmärg.

— M. spina’lis, ryggmärg. — Medulla’r,
som avser märgen. — Medulla’ranesthesi’,
ryggmärgsokänslighet, genom
insprut-ningar av anesthetica i
ryggmärgskanalen. — Medulla’rkancer (av lat. ca’ncer,
kräfta), märgkräfta. — Medullarsarko’m,
märgsvamp. — Medulli’n, hot.,
växtcell-ämne. — Medullftis, inflammation i rygg-

märgen. — Medullo’sa, paleont.,^ ett slags
fossila trädstammar. — Medullö’s,
märg-fulL-

Medullade’n, farm., ett preparat på märg.

Medu’sa, gr. myt., en av de tre gorgonerna
(se Gorgoner); zool., ett av
skivmaneter-nas släkten; astr., en småplanet. —
Me-dusahuvudet, Medusas av Persevs
avhuggna huvud, som bibehöll sin förmåga
att förstena betraktaren och fästes på
Pallas’ sköld. — Medusas huvud, se Caput
medusæ.

Meeting, eng. {1. mi’ting), möte; folkmöte,
allmän sammankomst i politiskt eller
socialt syfte; bönemöte; följd av
kapplöpningsdagar. — Meeting-house {1. -ha’us),
möteslokal; bönehus; kyrka, som tillhör
en sekt.

Méfiance, fr. {1. mefia’ngs), misstroende. —
Mefiant, misstrogen.

Mefi’sto =: Mefistofeles (se följ. ord).

Mefisto’feles (sannolikt av grekiska orden
me, icke, fos, gen. fotoas, ljus, och fi’los,
vän), den ljusskygge; den onde anden,
djävulen, i sagan om Faust (se d. o.).—
Mefistofe’lisk, lik Mefistofeles,
avgrunds-likt elak, hånfull och förnekande allt
översinnligt och ädelt.

Mefi’tisk m. fl., se under Mephitis.

Me’ga, gr., före vokal meg-, mycket stort;
som förstavelse i namn på fysikaliska
enheter = 1,000,000 gånger resp. enhet. Ex
megadyn = en million dyn, m e g o h m
= en million ohm.

Megace’ros (av gr. me’gas, stor, och ke’ras,
horn), paleont., ett fossilt, jättestort hjort-

Megady^n (jfr Me’ga), fys., 1,000,000 dyn
(se d. o.).

Megafo’n (av gr. me’gas, stor, och fone’,
ljud), ropare, högtalare.

Me’gaira, se Erinnyer.

Megai’ra, astr., en av småplaneterna.

Megalegori’ (av gr. me’gas, stor),
storordighet, skryt. — Megale’sia, rom. myt.,
fornromersk årsfest, firad till ära för Magna
mäter (se under Mäter). — Megali’t (av
gr. Wthos, sten), ark., fornminnesmärke i
form av en stor, ohuggen sten. —
Megali’-tisk, som består av stora, ohuggna stenar.
— Megalftiska monument, av grovt
tillhuggna stenblock bestående
minnesmärken från den yngre stenåldern och den
äldsta bronsåldern. — Megalobla’st (av
gr. hlasto’s, grodd, kärna), ett slags
mycket stora röda blodkroppar, som normalt
förekomma hos fostret och den nyfödda,
men tyda på svåra rubbningar i de
blodbildande organen, om de uppträda hos
vuxna. — Megalofoni’ (av gr. fone’, ljud,
röst), fulltonig, stark stämma. —
Mega-logra’f (av gr. gra’fein, skriva, måla),
målark., målare, som framställer stora
föremål, personer i kroppsstorlek och
hjältar i övernaturlig storlek. — Megalo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0862.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free