- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
852

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mejico ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

852

Mej ico—Melankoli

Mejico {1. me’sjikå), spansk form för
Mexico.

Mejoni’t, miner.y ett slags skapolit (se d. o.).

Me’jram, bot., en hushållskrydda, bestående
av hela det aromatiska örtståndet av
Ori’ganum majora’na, tillhör fam.
Verti-cilla’tæ.

Mekani’k {gr. mechanike’, av
mechane’jWevk-tyg, maskin), den vetenskap, som handlar
om lagarna för kroppars jämvikt och
rörelse. — Praktisk mekanik, maskinlära. —
Meka’niker 1. Meka’nikus, person, som är
kunnig i mekanik; person, som uppfinner
eller förfärdigar maskiner eller
matematiska och fysiska apparater och
instrument; väg- och
vattenbyggnadskonstruktör. — Meka’nisk, till mekaniken hörande;
omedveten; hantverksmässig,
maskinmässig. — Mekaniska värmeteorien, läran om
energien och dess egenskaper. Se
Termodynamik. — Mekanisk ekvivalent (till
värmeenheten), fys., omkring 430
kilogram-meter. — Mekanisk gymnastik, med
hjälp av maskiner bedriven gymnastik. —
Mekani’sm, en maskins inre
sammansättning ; ett diktverks byggnad. — Mekani’st,
mekaniker. — Mekanografi’k (av gr.
gra’-fein, skriva, måla), mekaniskt måleri. —
Mekanologi’ (av gr. Wgos, lära),
maskinlära. — Mekanomorfo’ser, hiol.,
ombild-ningar av vävnader på grund av organens
inverkan på 1. anpassning till varandra. —
Mekanoterapi’ (av gr. therape^ia, vård),
sjukgymnastik. — Mekanurgi’ (av gr.
e’rgein, arbeta), konsten att bygga
maskiner.

Me’karbrännare, förbättrad typ av
Bunsen-brännare (se d. o.), som numera ofta
användes i laboratorier.

Mekbuda, astr., stjärna i stjärnbilden
Tvillingarna.

Mekitari’ster 1. Mekitaritmunkar, se
Mechi-tarister.

Me’kkabalsam, farm., Ba’lsamum de Mecca,
fås av vissa Commip/iora-arter. Ansågs
förr som ett utmärkt medel mot många
slags åkommor. Brukas nu icke mer i
Europa.

Mekome’ter (av gr. me’kos, längd, och
me’-tron, mått), längdmätare.

Me’kon, gr., vallmo, opium. Se Meko’nion.

Mekona’ter, Mekoni’n, se under följ. ord.

Meko’nion (av gr. me’kon, vallmo),
vallmosaft, opium; kem. — Mekonsyra (se
nedan) ; även — Meconium (se d. o.). —
Me-kona’ter, pL, mekonsyrade salter. —
Me-koni’n, en ur opium framställd saltbas. —
Mekoni’smus, opiiförgiftning. —
Meko’n-syra, en syra, som finnes i opium.

MeWnium, se Meconium.

Mektubdji’ (av arah. mektu’b, brev),
turkisk statssekreterare 1. sekreterare i
provinsstyrelse.

Mel, lat., honung. — Mel depu’ratum, lat.,
renad honung.

Melæ’na (av gr. mela’inein, färga svart),
med., äldre gemensamt namn för ett
flertal sjukdomar med svartaktiga
uttömningar som symtom. Även kallade Morhus
niger och Fluxus spleneticus.

Melafy’r (av gr. me’las, svart), petrogr., en
art basalt, äldre än tertiärtiden.

Melago’nium, lat. (av gr. me’las, svart, och
gony’, knä), hot., med mörka leder.

Melale’uca, lat., (av gr, me’las, svart, och
levko’s, vit), bot., svart och vit.

Melale’uca, hot., växtsläkte av fam.
Myrta’-ceæ i Australien. Flera arter odlas som
prydnadsväxter. — M. genistifo’lia,
teträdet, ger ett i hemlandet mycket använt
te. — M. Leucade’ndron ger kajeput-

0 1 j a.

Mela’mbo, se Malamho.

Melampo’dium, lat., hot., svart prustrot.

Melampyri’t = Dulcit (se d. o.).

Melampy’rum, hot., kovall, växtsläkte av
fam. Scrophularia’ceæ. Vid torkning
svartnande örter i lundar, skogsbryn o. s. v. —
M. arve’nse, pukvete. — M. crista’tum,
korskovall. — M. nemoro’sum, natt och
dag, gula blommor i vecken av violetta
stödblad. — M. prate’nse, kovete, kovall.
— M. silva’ticum, skogskovall.

Melanasfalt, se Alhertit.

Melancho’lia, lat., se Melankoli. —
Melan-cholia amato’ria, kärlekssorg.

Mela’ndrium 1. Mela’ndryum (syn. Lychnis),
hot., blära, växtsläkte tillhörande fam.
Caryophyla’ceæ. — M. album, vitblära. —
M. ape’talum, fjällklätt. — M. dioe’cum
(Lychnis dioica ruhra), rödblära.

Melanemi’ (av^^r. me’las, svart, och ha’ima,
blod), med., en vid malaria uppträdande,
sjuklig förändring av blodet, vilket
be-mänges med svarta pigmentkorn.

Melane’sier, invånare i Melanesien, det inre
bältet av de australiska öarna i Stilla
havet. — Melane’siska, en av den
malajiskpolynesiska språkstammens grenar.

Mélange, fr. {1. -a’ngsj), blandning. —
Me-langeur {1. -sjö’r), blandare,
blandningskran, kallas i badtekniken den apparat,
som blandar varmt och kallt vatten.

Melani’cterus (av gr. me’las, svart), med.,
svartbrun hudfärg, som stundom
iakt-tages vid gulsot {icterus).

Mélanie {1. -i’), franskt kvinnonamn (av gr.
melani’a, svarthet), mörkhyad, mörklagd;
astr., en av småplaneterna.

Melani’n (av gr. me’las, svart), fysioL,
benämning på bruna eller svarta färgämnen

1 djurkroppen. — Melani’sm, abnorm
rikedom på brunt 1. svart pigment i huden hos
djur.

Melani’t, miner., gul, brun 1. sammetssvart
j ärnkalkgranat.

Melankoli’ {gr. melanchoWa, av me’las,
svart, och chole’, galla), med., mjältsjuka;
svårmod, nedstämdhet, tungsinne. —
Me-lanko’liker, person, som lider av melankoli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0864.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free