- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
858

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mention ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

858

Mention—Merenda

Mention, fr. {1. mangsiå’ng), omnämnande;
vitsord, intyg. — Mention honorable (Z.

- ånåra’bbl), hedersomnämnande, den
lägsta utmärkelse, som tilldelas en
tävlingsskrift 1. ett expositionsföremål.

Mentning, vitgarvning av läder.

Mento’l, kem.y en starkt luktande och
kylande beståndsdel i pepparmyntolja.
Användes mot snuva. — Mento’n,
oxidationsprodukt av mentol.

Me’ntor, gr. sag.y Odysseus’ trogne vän,
lärare för hans son Telemachos; i
allmänhet en ung och oerfaren persons
uppfostrare, handledare eller rådgivare.

Me’ntum, lat.y haka.

Mentze’lia, hot., växtsläkte av fam.
Loasa’-cæ. Flera arter odlas som praktväxter.

Me’nu, ind. myt. = Manus (se d. o.).

Menu, fr. {1. möny’; av lat. minu’tus,
förminskad), matsedel. — Menuaille (1.
mö-nya’j), litet mynt, skiljemynt; småsak,
lappri.

Menue’tt {fr. menuet, ital. minue’tto, av fr.
pas menus, små steg), dansk., en från
provinsen Poitou i Frankrike härstammande
dans i % takt och långsamt tempo;
musiken till denna dans.

Menuiserie, fr. (1. mönuisöri’; av lat.
minu-tia’re, sönderskära i små delar),
snickeriarbete.

Me’nuki, jap., små metallprydnader på
flatsidorna av fästet på ett japanskt svärd.

Menus plaisirs, fr. (1. möny’ pläsi’r), eg.
smånöjen; hand-, fick- eller nålpenningar.

Meny’, se Menu.

Menya’nthes trifolia’ta, lat., vattenklöver,
bläcken, kärrväxt, tillhörande fam.
Gen-tiana’ceæ. Officinell. Innehåller
digestions-påverkande bitterämnen, menyanthin.

Menyanthfn, kem., se under föreg. ord.

Meo’niden, den i Meonien (gammalt namn på
Lydien), födde, binamn på den grekiske
skalden Homeros. — Meonfder, gr. myt.,
binamn på muserna. — Meo’nisk, homerisk
(se d. o.).

Me’o vo’to, lat., enligt min röst, efter min
önskan, såvitt det på mig ankommer.

Mephisto’pheles, Mephi’sto, se Mefistofeles.

Mephi’tis, rom. myt., en gudinna, som rådde
över och anropades mot jordens skadliga
dunster; även skadlig, sjukdomsalstrande
utdunstning från jorden. — MefitiseVa,
förpesta. ~ Mefi’tisk, kallas den luft eller
gas, i vilken intet ljus kan brinna och i
vilken människor och djur icke kunna
andas. — Mefitfsm, egenskapen att utveckla
mefitiska gaser; kvävningskraft.

Mephi’tis, zool., se Chingau.

Mépris, fr. {1. mepri’), förakt. — Meprisa^bel
{fr. méprisable), föraktlig.

Méprise, fr. {1. mepri’s), misstag,
villfarelse ; missförstånd.

mer., förk. för meridian (se d. o.).

Mer, fr. {1. mär), hav. — Mer fermée {1.

- färmé’), slutet hav. Jfr Mare clausum.

Mera, en indisk folkstam.

Mera’k, astr., stjärna i stärnbilden
Karlavagnen.

Mera^pi, astr., en av småplaneterna.

Meratrofi’, se Melatrofi.

Mercators projektion, cylindrisk projektion
av jordklotet.

Merceda’rier (av lat. me’rces, gen. merce’dis,
köp, betalning) 1. Nola’sker, fransk
munkorden, stiftad 1223 med uppgift att
fri-köpa slavar.

Merce’des, spanskt kvinnonamn.

Mercedo’nius, skottmånad på 22 1. 23 dagar
som vartannat år insköts efter 23 febr. i
den förjulianska romerska kalendern.

Mercena’rius est di’gnus merce’de, lat.
ord-spr., arbetaren är sin lön värd.

Mercenä’r {fr. mercenaire), fal, mutbar.

Mercerisatio’n, Mercerise’ring, efter
engelsmannen Mercer uppkallat förfaringssätt
att genom behandling med starka alkalier
giva sidenartad glans åt garn och
vävnader av bomull.

Merei’, fr. (av lat. me’rces, lön), tack. —
Grand merci, se under Grand.

Mercoli’nt, Merculi’nt, se Merkolint.

Mercuria’lia, lat., pl., med.,
kvicksilverpreparat, kvicksilvermedel.

Mercuria’lis, bot., växtsläkte, tillhörande
fam. Euphorhia’ceæ. — M. a’nnua,
gran-bingel, införd från mell. Europa. — M.
pere’nnis, bingel, jämte Eupho’rhia
pa-lu’stris vår enda säkert inhemska
euphor-biacé.

Mercurialismus =: Merkurialism (se under
Mercurius præcipitatus).

Mercu’rius, rom. myt., gudarnas budbärare,
vältalighetens och handelns gud samt
tjuvarnas beskyddare (jfr Hermes); astr.,
namn på den planet, som är närmast
solen; alkem., benämning på flyktiga
ämnen. — Mercu’rii dies, se Dies Mercurii.

Mercu’rius præcipita’tus a’lbus, se
Chloreto-amidetum hydrargyricum. — M.
commu’-nis, kvicksilver. — M. dulcis, kalomel. —
M. vegeta’bilis, alkohol. — M. vi’tæ,
alga-rotpulver (se d. o.). — M. vi^vus, kem.,
rent kvicksilver. — Merkuria’1 1.
Merku-rialisk, kvicksilverhaltig. —
Merkuria’1-förgiftning 1. Merkuriali^sm,
kvicksilverförgiftning. — Merkurialmedel =
Mercu-rialia (se d. o.).

Merda’rius, lat. (av merda, träck), bot., på
spillning.

Mère, fr. {1. mär), mor. — Belle-mère (Z.
bäll-), styvmor; svärmor. — Grand’mère,
se under Grand. — Mère goutte (Z. - go’tt),
självrunnet vin; även mycket god
matolja. — Mère noble {1. nåbl), "ädel mor",
äldre, värdig kvinnokaraktärsroll. Jfr
Père noble.

Meremfra’xis, gr. (av me’ros, del, och
em-fra’xis, se d. o.), med., delvis inträffande
förstoppning.

Mere’nda, lat., aftonvard.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0870.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free