- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
859

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Meretrix ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Meretrix—Meropi

859

Me’retrix, lat. (av mere’ri, förtjäna), sköka.

Mer fermée, fr., se Mer.

Merga’l, farm., merkurikolat, användes vid
syfilis.

Me’rginæ, zool.y underfamiljen S k r a k
-f å g 1 a r av andfåglarna. Se Mergus.

Me’rgulus, zool.y syn. Alka. Se Alkekung.

Me’rgus, zool., skraksläktet. — M. albelliis,
salskraken. — M. merga’user,
storskraken. — M. serra’tor, småskraken 1.
prac-kan.

Merhidro’sis, med., partiell svettning, t. ex.
fotsvett.

Meria, benämning på de hinduer, som
fordom av gondfolket i bergen bortrövades
och offrades åt jordens gudomlighet.

Merica’rpium, hot., klj^frukt.

Meridia’n (av lat. meridia’nus, till middagen
hörande, av meri’dies, middag), astr.,
geogr., middagslinje, varje storcirkel på
himlavalvet eller på jorden, som man kan
föreställa sig vara dragen genom polerna
och lodrätt mot jordens eller himlavalvets
ekvator. — Meridiancirkel, astronomiskt
instrument till bestämmande av när en
himlakropp, särskilt solen, passerar
meridianen. — Meridianhöjd, den höjd i
meridianen, till vilken en stjärna når. —
Meridianpassage, en himlakropps passage
genom en viss orts meridian.

Meri’dies, lat., middag; söder. — Ante
me-ri’diem, före middagen. — Post meridiem,
efter nriiddagen. — Meridiona’1, som hör
till en meridian; middags-, sydlig.

Me’rier, ett utdött finsk-ugriskt folk.

Merignac (1. -inja’k), ett bordeauxvin.

Merimnofronti’st 1. Merimnosofi’st (av gr.
me’rimna, sorg, och fronti’zein 1. sofi’zein,
grubbla), ängslig grubblare; grillfängare.

Meri’no, fint, kyprat tyg av kamull; även
ett slags tyg av oblandat bomull.

Meri’nos sp., pL, 1. Meri’nosfår, en i Spanien
inhemsk fårart, utmärkt för sin fina och
mjuka ull.

Meriste’m (av gr. meri’s, del, och ste’mon,
varp), hot., bildningsväv, väv, varur andra
vävnader alstras.

Meri’t (fr. mérite, av lat. mereWi, förtjäna),
förtjänst. — Merite’ra sig, förtjäna, vara
eller göra sig värd, skaffa sig meriter. —
Meritförteckning, framställning av de
examina, som en tjänsteman genomgått,
de tjänster han bestritt, de utmärkelser,
som tilldelats honom m. m. — Merito’risk
kallas en objektiv behandling av en fråga
i motsats till partipolitisk. — Me’ritum,
förtjänst, förtjänstfull handling, bedrift.
— Be’ne me’ritus, se under Bene.

Mer ja, ry., dets. som Merier (se d. o.).

Merkanti’1 {fr. mercantile, av lat. merca’ri,
idka handel), som angår handel och
köpmän; köpmannamässig; krämaraktig. —
Merkantilfsm = Merkantilsystem (se
nedan) ; handelsanda; krämaranda. —
Mer-kantili’st, anhängare av merkantilsyste-

met (se följ. ord.). — Merkantilsystemet,
det nationalekonomiska system, enligt
vilket handel och industri böra
uppmuntras framför andra näringar, exporten
främjas och importen försvåras samt
landets förråd av ädla metaller ökas. —
Mer-kato’risk (av lat. mer ca’tor, köpman) =
Merkantil (se ovan).

Merkapta’ner (förvrängning av lat.
mercu’-rium ca’ptans, som fångar kvicksilver),
kem., äro organiska sulfhydrater, vätskor
av vidrig, lökartad lukt, vilka kunna
utbyta sitt med svavel bundna väte mot
metaller, varigenom deras metallsalter,
mer-kapti’der, uppstå. De hava stor
benägenhet att förena sig med kvicksilver.

Merkapti’der, se under Merkaptaner.

Merkato’risk, se under Merkantil.

Merkisman {isl. merkismo.Ör, av merki,
märke, tecken, fana, och maör, man),
nord. fornk., fanbärare, banerförare.

Merkoli^nt, farm., lapp av bomullstyg,
insmord med en starkt kvicksilverhaltig
salva, som bäres på bröstet närmast
kroppen. De uppkommande kvicksilverångorna
skola genom inandning tjäna som
botemedel mot syfilis.

Merku’r, försvenskning av Mercurius (se
d. o.). — Merkuria’1, Merkuriali’sm m. fl.,
se under Mercurius præcipitatus. —
Mer-kurio’l, farm., kvicksilverpreparat för
inandning av metalliskt kvicksilver vid
syfilis. — Merku’riistav, se Caduceus. —
Merku’rium, Merku’rjum, Merku’rja, hos
oss allmogens benämning på arsenik. —
Merku’rius, se Mercurius.

Merle’tt {fr. merlette, liten trast), herald.,
paradisfågel.

Me’rlin, en i sagokretsen om kung Artur (se
d. o. och Artursagan) skildrad trollkarl,
spåman och bard.

Merlo’n {fr. merlon), befästn., bröstvärn
mellan två skottgluggar.

Merluccius {1. -lu’ks-), zooL, ett släkte
torskfiskar. — M. merlu’ccius, kummeln, fiskas
vid Bohusläns kust för sitt smakliga kött.

Meroce’le, gr. (av mero’s, lår, och ke’le,
bråck), med., lårbensbråck.

Merocy’ter, anat., stora celler inom det inre
groddbladets (endotermets) område.

Merodak, se Marduk.

Merogoni’ (av gr. me’ros, del, och go’nos,
fortplantning), hioL, utveckling av genom
styckning uppkomna, kärnlösa
äggfragment av lägre djur till nya individer efter
befruktning av en hanlig sädescell.

Mero’pe {lat. Me’rope), gr. myt., en av
ocea-niderna, moder till Faeton; en av Helios’
döttrar; en av Atlas’ döttrar
{pleja-derna); astr., en av stjärnorna i gruppen
Plejaderna. — Meropenebulosan, astr.,
nebulösa, som sträcker sig mot söder från
Merope.

Meropi’ (av gr. me’ros, del, och ops, syn),
med., partiell fördunkling av synen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0871.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free