Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mesogoter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mesogoter—Meta
861
mellersta groddblad. — Mesodmi’tis,
inflammation i en mellanhinna. — Mesofila
växter 1. Mesofy’ter, hot.y växter som
föredra mark med medelmåttig fuktighet. —
Mesofy’ll, hot., bladkött. — Mesoga’strium,
bukens mitt. — Mesokolon,
tjocktarms-kröset. — Mesokra’nium, hjässan. —
Me-so’l, miner.j ett med thomsonit (se d. o.)
besläktat mineral. — Mesola’bium,
instrument till finnande av
medelproportio-nallinjen mellan två givna linjer. —
Meso-li’tisk, till mellersta stenåldern hörande.
— Mesolftisk period, arkeoL,
övergångsperiod mellan äldre och yngre stenålder i
Europa. — Mesore’ctum, ändtarmskröset.
— Mesosalpinx, äggledarnas hinnartade
band. — Mesosty’lon = Interkolumn (se
Intercolumnium). — Mesoty’p = Natrolit
(se d. o.). — Mesova’rium, äggstockens
band. — Mesozolsk (av gr. zo’on^ djur),
paleont.y adjektivisk beteckning för
jordlager, som innehålla lämningar av
forntida djur, vilka sluta sig till nu levande
arter. — Mesozoiska systemen 1.
Meso-zoiska serien, en mellan den kainozoiska
och den paleozoiska serien belägen
avdelning av de fossilförande bildningarna. Dit
höra trias-, jura- och kritsystemen. Jfr
Kainozoiska och Paleozoiska systemen.
Mesogo’ter, de västgöter, som bosatte sig i
Mesien.
Mesogötiska språket, det språk, som talades
av väst- och östgoterna. Jfr Gotiska språk.
Meso’1, Mesostylon, Mesoty’p, Mesozo’isk
m. fl., se under Meso-.
Meson, gr., se Tetrakord.
Mesone’fros, anat., se Urnjuren.
Mesota’n, farm., derivat av salicylsyrans
metylester. Inpenslas löst i olja i huden
vid reumatism.
Mesoto’rium, kem., se Torium.
Me’spilus, bot., busksläkte av fam. Rosa’ceæ.
— M. germa’nica, tysk mispel, har som
övermogna ätliga frukter, vilka genom sin
garvsyrehalt använts mot diarré.
Mesquin, fr. (1. mäskä’ng [hårt k]; sv.
uttal: -ki’n), snål, nidsk, småaktig; knapp,
dålig, snäv. — Mesquinerie (1. mäskinnöri’
[hårt k]), snålhet, nidskhet, småaktighet,
knussel.
Mesquitoträd (Z. meski^tå-), se Prosopis.
Mesra, arab., resa.
Mess. 1. Messrs., engelsk förk. i
brevutanskrifter o. d. för messieurs, herrar (i
firmanamn o. d.).
Mess, eng. (av lat. mi’ssum, det uppdukade),
bordsällskap; sjöv., krigsk., med
restauration vanligen förbunden samlingslokal för
officerare.
Me’ssa, se Mässa.
Me’ssa di voce, ital. (1. - vå"tje), tonk.,
sångtonens gradvisa till- och avtagande i
styrka. Det tecknas
Messalia’ner, ett i Mindre Asien på 300-talet
bildat religionssamfund, vars troslära var
en blandning av kristliga och hedniska
element; även benämning på de första
tiggarmunkarna (i 4:e årh.).
Messali’na, kvinnonamn. Buret av den
romerske kejsaren Claudius’ för sina
skamliga utsvävningar beryktade gemål.
Betecknar efter henne en liderlig gift
kvinna; astr., en av småplaneterna.
Messa’pier, en gren av japygerna (se d. o.).
Messeigneurs, se Monseigneur.
Messenger, eng. {1. me’ssindjör), budbärare
(vanligt i namn på tidningar).
Messe’re, se Messire.
Messia’d, benämning på epos om Messias
(särskilt ett sådant av Klopstock).
Messiani’sm, Messia’nsk, se under följ. ord.
Messi’as (den pekiska formen av hebr.
maschiach, oljad, smord), den smorde, i
Gamla testamentet namn på den väntade
Frälsaren; titel på ett religiöst epos av
den tyske skalden Klopstock. —
Messia-ni’sm, Messias* värdighet; Messias’ lära.
— Messia’nsk, adjektiviskt uttryck om de
av Gamla testamentets profetior, som
åsyfta Messias.
Messidor, fr. {1. -då’r), skördemånad,
inbärgningsmånad, tionde månaden i det
franska republikanska kalenderåret, 19
juni—18 juli.
Messieurs, se Monsieur.
Messire, gammalfr. {1. -si’r), ital. Messe’re,
nådig herre.
Messläktet, zooL, se Parus.
Messola’n (av ital. mezzolana, halvylle), ett
slags halvylletyg.
Messrs., se Mess.
Mesti’z 1. Mesti’s {sp. mesti’zo, av lat.
mi’x-tus, blandad), i södra Amerika, Mexiko
och Västindien: avkomling av vit och
indian.
Mestjerja’ker, se Mischärer.
Me’sto 1. Mesto’so, ital., tank., sorgligt,
sorg-bundet.
Mesto’m, bot., kärlsträng, för saftledningen
utdanade element i växtkroppen.
Me’sua, bot., växtsläkte av fam. Gutti’feræ,
träd och buskar i Ostindien. — M. ferre’a,
nagasträdet, odlas i hela Ostindien.
Frukten ätlig. Barken officineli. Veden,
ceylonskt 1. ostindiskt
järnträ, n a g a s t r ä, är utomordentligt
hård.
Mesure, fr. {1. mösy’r), se Mesyr. — A la
mesure (1. alla -), tonk., återgående till ett
förut angivet taktmått.
Mesura’bel, se under Mesyr.
Mesu’sa, hebr., dörrpost; den av judarna
vid dörrposten fästa kapseln med de tio
budorden.
Mesy’r {fr. mesure, av lat. mensu’ra, mått),
försiktighetsmått, mått och steg. —
Halv-mesyr, halva mått och steg, otillräcklig
åtgärd. — Mesura’bel, mätbar.
Meta, ett i ryska östersjöprovinserna
brukligt mjöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
