- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
862

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Meta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

862

Meta—Metall

Me’ta, lat.y målpelare, kappränningsmål.

Metà, itaL {fr. moitié, lat. medietas), hälft.

— Meta-affär, se A-metaaffär. — A metà,
handelst., till hälften, med lika vinst och
förlust.

Meta’, framför vokal eller h Met-, gr.
pre-position, som i sammansättningar
betyder: med, emellan, efter, till, om
(förändring från ett tillstånd till ett annat).

Meta’basis, gr., inblandning i ett tal av ej
dithörande ämnen; övergång från ett
ämne till ett annat.

Metabasft, miner., metamorfisk grönsten.

Metabole’, Metaboli’ (av gr. metaba’llein,
omkasta), omkastning, förändring; språkv.,
omkastning av bokstäver; ombyte av
versform; talk.y framhävandet av en motsats
genom omställning av ord; med.,
förändring i en sjukdom. — Metaboli’sm, fysioL,
ämnesomsättning.

Metaca’rpus (av gr. meta’, emellan, och
harpors, handlove), mellanhand. —
Metacar-pa’l, som hör till mellanhanden.

Metace’ntrum, skeppsb., ett fartygs
styvhetspunkt, d. v. s. krökningsmedelpunkten
för den kurva, som deplacementets
tyngdpunkt beskriver, då ett fartyg kränges.

— Tvärskeppsmetacentrum, erhålles vid
krängning tvärskepps,
Långskeppsmeta-centrum vid krängning långskepps. —
Metacenterhöjd, kallas avståndet mellan
ett fartygs tyngdpunkt och
tvärskeppsmetacentrum.

Metachlamy’deæ, bot., dets. som Sympeta’læ
(se d. o.).

Metachore’sis, gr. (av metachore’in,
bortgå), med., sjukdomsfröets förflyttning till
ett annat ställe.

Metachromasi’, histoL, föreligger då
histologiska preparat färgas i annan färg än
det använda färgämnets.

Meta’chrous, bot., förändrande färg (efter
torkning).

Metafa’s, bioL, stadium i kärndelningen,
under vilket cellkärnans kromosomer dela
sig på längden. Jfr Anafas, Telofas.

Metafo’r (gr. metafora’, av metafe’rein,
överföra), talk., bildligt uttryck, figurligt
talesätt. — Metafo’risk, bildlig, figurlig,
oegentlig.

Metafra’s (gr. meta’fr asis), omskrivning,
översättning; omskrivning i prosaform av
ett skaldestycke. — Metafra’st,
omskri-vare, översättare. — Metafra’stisk,
omskrivande.

Metafysisk (av gr. meta’, efter, över, och
fysika’, naturliga ting), vetenskapen om
det översinnliga, läran om de yttersta
grunderna för våra insikter i tingens
natur, den filosofiska läran om naturen. —
Metafy’sikus 1. Metafy’siker, person, som
är kunnig i metafysik. — Metafysisk,
översinnlig.

Metafy’ta, bot., mångcelliga växter, till
motsats mot encelliga, Protofyta.

Metagene’r 1. Metage’nesis (av gr. meta’,
efter, över, och ge’nesis, födelse, av
gi’g-nesthai, bliva till), generationsväxling
(se d. o.).

Meta geometri’, fil., beteckning för de
icke-euklidiska arterna av geometri.

Metagogi’ (av gr. meta’, efter, över, och
a’gein, föra), talk., upprepande av samma
uttryck.

Metagra’mm (av gr. meta-gra’fein,
omskriva, avskriva), ef ter skrift, avskrift,
översättning.

Metakine’s, dets. som Metafas (se d. o.).

Metakriti’k (av gr. meta’, efter, över, och
kritike’, se d. o.), motkritik, granskning av
en annans kritik.

Metakromaty’p (av gr. meta’, efter, över,
bakom, chro’ma, färg, och ty’pos, bild),
litografisk färgtrycksbild, som tryckes
på för detta ändamål berett papper och
sedan överföres på porslin, metall, trä
1. d. — Metakromatypi’, sättet att
åstadkomma dylika bilder.

Metakro’mfärger, antracenkromfärger (se
d. o.), vid vilka färgämne och kromsalt
samtidigt kunna sättas till färgbadet.

Metakroni’sm (av gr. meta’, efter, över,
utöver, och chro’nos, tid), fel mot
tidräkningen, varvid en händelse förlägges
längre tillbaka i tiden, än då den tilldrog
sig. Jfr Anakronism och Parakronism.

Métal à miroir, fr. {1. meta’ll a miråa’r),
spegelmetall, en metallegering, som består
av 2 delar koppar och 1 del tenn med en
liten tillsats av arsenik. Begagnas till
förfärdigande av metallspeglar, i synnerhet
teleskopspeglar.

Meta’lepsis, gr. eg. utbyte; talk., retorisk
figur, som består däri, att det till
begreppet efterföljande sättes i stället för det
föregående, t. ex. graven i stället för
döden.

Metalfk, en turkisk besjlik (se d. o.)
präglad i starkt kopparhaltigt silver.

Meta’ll (av gr. me’tallon, eg. gruva), kem.,
benämning på grundämnen, som vid
vanlig temperatur äro fasta och
ogenomskinliga, hava en egendomlig glans och äro
goda ledare för värme och elektricitet;
tekn., beteckning för metallegeringar. —
Metallernas konung, alkem., guld. —
Metallernas kvintessens, alkem., de vises sten
(se Alkemi). — Metallglans, miner.,
mineral med glatt yta och stark glans. —
Métalliques, fr. (1. -li’ck), pL, anvisningar
på metalliskt mynt. — Metallise’ra,
reducera en metalloxid till ren metall. —
Metallisk, som består av, hör till eller liknar
metall. — Metallkalker,/cem., äldre
benämning på metalloxider.— Metallmikroskopi’,
mikroskopisk undersökning av metaller.
— Metallmoaré, tekn., förtent järnbleck
med en vattrad, om iskristallerna på en
fönsterruta påminnande yta. —
Metallo-dyni’ (av gr. odyne’, smärta), med., me-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 11 17:21:25 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0874.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free