Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Metamatemati ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metamatemati—Metatarsus
863
tallsmärta, symtom vid bly- och
kvicksilverförgiftning. — Metallografi’ (av gr.
grajein, skriva), beskrivning över
metallerna ; även konsten att på därtill beredda
metallplåtar upphöjt framställa och
avtrycka teckningar. — Metallografie’ra,
utöva metallografi. — Metallogra’fisk, till
metallografi hörande. — Metallofder (av
gr. e’idoSy utseende, ämne), eg.
metall-liknande ämnen; kem.y de icke metalliska
grundämnena. — Metallokemi’, den del av
kemien, som handlar om metallerna. —
Metallokromi’, färgning av metaller på
galvanisk väg. — Metalloskopi’ (av gr.
skope’iny se), med., undersökning för
utrönande av vilken metall, som skall
användas vid en sjukdom, som behandlas
med metalloterapi (se nedan). —
Metallo-teknfk, konsten att förarbeta metaller. —
Metallote’knisk, som hör till eller har
avseende på metalloteknik. — Metalloterapi’
(av gr. therape’ia, läkedom), med., en
metod att bota vissa nervösa åkommor genom
anbringande av metallplåtar på den
sjukes hud eller genom ingivande av något
lösligt metallsalt. Se vidare Burkism. —■
Metalloxfd, en metalls förening med syre.
— Metallsnitt, tryckplåt med upphöjd
teckning. — Metallstick, gemensam
benämning på i koppar, stål o. s. v. utförda
stick. — Metallsyra, syra, vars radikal
innehåller en metall i förening med syre. —
Metallurgi’ (av gr. e’rgon, verk),
hyttkunskap, läran om framställningen av
metaller ur de malmer, i vilka de förekomma.
— Metallu’rgisk, som har avseende på
metallurgi. — Metallurgi’st 1. Metallu’rg,
person, som är kunnig i metallurgien.
Metamatemati’ (av gr. meta’, efter, över,
och matematik, se d. o.), den högre
matematiken.
Metame’r, Metameri’, zooL, dets. som seg^
ment, segmentering. Jfr Metameri, kem.
Metameri’ (av gr. meta’, efter, över, jämte,
och me’ros, del), kem., isomeri (se d. o.)^
med samma molekylarvikt hos de
isome-riska ämnena. K Polymeri. —
Meta-me’riska kallas isomeriska kroppar (se
d. o.), som hava samma molekylarvikt.
Metamo’rfiska bergarter (av gr.
metamor-fu’n, omgestalta), geol., urbergarter,
såsom gnejs, glimmerskiffer, eurit m. fl. —
Metamorfiska systemet, Azo’iska
formationen 1. Urformationen omfattar de
metamorfiska bergarterna. — Metamorfi’sm,
genom värme, starkt tryck m. fl.
omständigheter framkallad förändring eller
omgestaltning av bergarter.
Metamorfopsi’ (av gr. metamo’rfosis,
förändring, och o’psis, syn), med., ett synfel,
varigenom föremålen te sig i en annan
form och storlek än den verkliga.
Metamorfo’s {gr. metamo’rfosis, förändring,
förvandling, omgestaltning. —
Metamor-fose’ra, förvandla, omskapa. — Metamor-
7. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. IL
pho’ses, titel på ett av den romerske
skalden Ovidius författat diktverk, i vilket
framställas myter om människors av
gudarna åstadkomna förvandling till djur,
träd, källor o. s. v.
Meta’n 1. Metha’n, kem., sumpgas, gruvgas.
— Metanderiva’t, kemiska föreningar, som
kunna härledas ur metan.
Metanefros (1. -frå’s), anat., efternjuren.
Meta’ni, hettitiskt folkslag.
Metani’lgult, kem., ett azofärgämne, som
användes i sidenfärgerier.
Meta’nthesis, gr., bot., efterblomstring,
d. v. s. förnyad blomning.
Metaplasi’, bot., cellförändring, som ej är
förbunden med tillväxt 1. delning, t. ex.
uppkomsten av klorofyll i normalt
klorofyllfria celler; zooL, ombildning av en
vävnad i en annan.
Metapla’sm (gr. metaplasmo’s, ombildning;
språkv., ett ords förändring genom
utelämning av en bokstav eller en stavelse;
en kasusform, som förutsätter en obruklig
nominativ. — Metapla’stisk, ombildande;
som beror av en metaplasm.
Metapo’dium (av gr. meta’, efter, över, och
pus, gen. podo’s, fot), fotblad.
Metapoliti’k (av gr. meta’, efter, över, och
politik, se d. o.), filosofisk statslära.
Metapsyki’k, psykoL, beteckning för allt som
går ut över den psykologiska erfarenheten,
särskilt de själsföreteelser, som höra till
ockultismens område. — Metapsy’kisk,
som går ut över den psykiska
erfarenheten. — Metapsykologi’, psykisk
forskning.
Metapto’s 1. Metapto’sis, gr. (av
metapi’p-tein, slå om, kasta om), med., omkastning
från en sjukdom till en annan.
Metar, rymdmått = 20 1. i Tripolis och Tunis.
Metarsiologi’, gr. = Meteorologi (se d. o.).
Metasomato’s (av gr. meta’, efter, och so’ma,
kropp), miner., process, genom vilken
mineralbildning sker under förträngning av
andra mineral. — Pneumatoly’tisk
meta-somatos, föreligger, när de omvandlande
ämnena uppträda i gasform, Hydroterma’1
metasomatos, när de utgöra
vattenlösningar.
Metastabi’lt, fys., är ett i viss grad labilt
tillstånd, t. ex. i en övermättad lösning.
Metasta’s (av gr. meta’stasis, förflyttning
omställning), med., en sjukdoms
förflyttning från en kroppsdel till en annan. —
Metasta’tisk, förändrad, omgestaltad,
omflyttad.
Metastro’f (av gr. meta’, efter, över, och
stre’fein, vrida, vända), tankarnas
bortvändande från en sak till en annan.
Metasy’nkrisis, gr. (jfr Synkrisis), med.,
utdrivning av osund fuktighet i huden
förmedelst blåsdragande medel. —
Metasyn-kri’tisk, verkande genom metasynkrisis.
Metata’rsus, lat. (av gr. meta’, efter, över,
emellan, och tar so’s, fotsula), mellanfot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
