- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
864

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Metate ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

864

Metate—Metier

Meta’te (av aztekisk, metall), benämning på
den flata sten, varpå man i Mexiko malde
majsen och som senare blev allmän i det
spanska Amerika.

Metate’s 1. Meta’tesis {gr. meta’thesis),
omställning; språkv., omkastning, i
synnerhet av bokstäver i samma ord, t. ex.
Reju-salem i st. f. Jerusalem.

Metathe’ria, zooL, pungdjur.

Metathorax, zooL, insekternas mellankropp.

Meta’tus, lat., avmätt.

Metaxe’n, bot. — heterecisk (se d. o.).

Metazo’a (av gr. meta’, efter, och z&on,
djur), zool., gemensam benämning på alla
icke encelliga organismer.

Metempsyko’s {gr. metempsy^chosis, av
meta’, efter, över, en, uti, och psyche’,
själ), själens flyttning ur en kropp i en
annan, själavandring.

Metence’phalon, anat., bakre hjärnan.

Meteo’r (av gr. mete’oros, i höjden svävande,
i luften befintlig), företeelse i atmosfären,
luftfenomen; även eldkula eller större
stjärnfall. — Meteori’k = Meteorologi (se
nedan. — Meteo’riska växter, hot., växter,
vilkas blommor öppna och sluta sig efter
väderlekens beskaffenhet. — Meteori’sm,
med., trumsjuka, bukens utspänning av
gas. — Meteori’t, miner., meteorsten,
järn-haltig sten av kosmiskt ursprung. —
Meteorjärn, en huvudsakligen av järn
bestående meteorit. — Meteorofy^ter,
nederbörd av växtlika ämnen ur luften. —
Me-teorognosi’ (av gr. gno’sis, kunskap),
väderlekslära; väderleksspådom. — Meteo^
rogno’st, väderleksspåman. —
Meteoro-gra’f (av gr. gra’fein, skriva),
väderleks-beskrivare, en apparat, som av sig sjäh
antecknar till väderleken hörande feno^
men. — Meteorografi’, beskrivning av
väderleksförhållanden. — Meteoroli’t,
miner., meteorsten, meteorit (se d. o.). —
Meteorolo’g, person, som ägnar sig åt
meteorologi (se följ. ord). — Meteorologi’
(av gr. lo’gos, lära), vetenskapen om
jordatmosfärens fysiska tillstånd, om
luftkretsen och dess företeelser. —
Meteoro-lo’gisk, som har avseende på meteorologi;
som beträffar väderleksförhållanden. —
Meteorologiska tecken, enkla
figurbeteckningar för de flesta meteorologiska
företeelserna, fastställda genom internationell
överenskommelse. — Meteorologisk opti’k|
vetenskapen om i atmosfären iakttagna
ljusföreteelser. — Meteoromanti’ (av gr.
mante’ia, spådom), väderleksförutsägelse,
väderleksspådom. — Meteoroma’nt,
väderleksprofet. — Meteoronomi’ (av gr.
no’-mos, lag), läran om lagarna för
väderleken. — Meteorosko’p (av gr. skope’in,
se), apparat till bestämmande av orters
longitud och latitud; apparat, som utvisar
stundande förändringar i vädret. —
Me-teoroskopi’, iakttagande av
väderleksförhållanden. — Meteorpapper, se Clado-

phora och Confervaceæ. — Meteorsten =
Meteorit (se ovan). — Meteorstoft =
Kosmiskt stoft (se d. o.). —
Meteorströmmar 1. Meteorsvärmar, astr., periodiskt
inträffande stjärnfall, då resterna av någon
kometsvans passera jorden. —
Meteorstål, stål, förenat med nickel. —
Meteorvatten, regnvatten.

Me’ter {fr. mètre, av lat. me’trum, av gr.
me’tron, mått), mått; versmått (jfr
Metrik) ; mat., enheten i metersystemets
längdmått, = 3,3681 fot eller, som man
ursprungligen (ej fullt exakt) antog, en
tio-milliondel av avståndet mellan polen och
ekvatorn. — Myriameter = 10,000 meter
(en svensk nymil). — Kilometer = 1,000
meter. — Hektometer = 100 meter. —
Dekameter = 10 meter. — Decimeter =:
Vio meter. — Centimeter = ^/loo meter. —
Millimeter = ^/looo meter. — Meterampère,
enhet för en antenns strålningsförmåga.
— Metergraf (av gr. gra’fein, skriva),
apparat för uppmätning av tyger. Den
uträknar automatiskt priset på det
uppmätta stycket. — Meterkilogram =
Kilogrammeter (se d. o.). — Metersystemet,
det på metern såsom enhet grundade
systemet för mått och vikt. Jfr Meter,
Kvadratmeter, Ar, Kubikmeter, Liter och
Gram. — Me’trisk, som har avseende på
metersystemet. Se även under Metrik. —
Metrisk centner 1. quintal {fr. quintal
mé-trique [I. kängta’ll metri’ck]) = 100
kilogram.

Mete’rsi, turk., krigare, som användes till
att uppslå och fortskaffa lägertälten.

Me’tersystemet, se under Meter.

Me’tervinkel, med., mått för
konvergensvidden.

Metha’n, se Metan.

Me’theg, hebr., eg. tygel; i hebreisk skrift
ett litet lodrätt streck under den betonade
stavelsen.

Metheme’risk 1. Methemeri’nsk (av gr. meta’,
efter, över, och heme’ra, dag), med.,
dagligen förekommande (om feber).

Methemoglobi’n (av gr. meta’, efter, över,
och hemoglobin,^ se d. o.), fysioL, ett bl. a.
efter vissa förgiftningar i blodet
förekommande färgämne.

Metho’dius, grekiskt-latinskt mansnamn (av
gr. me’thodos, regelmässighet, ordning).

Me’thodus socra’tica, lat. (jfr Metod),
sokratisk metod (se d. o.).

Methomani’ (av gr. me’thy, vin), okuvligt
begär efter starka drycker. Jfr
Dipso-mani.

Methu’salah, se Metusala.

Me’ticeps, lat., bot., med koniskt huvud och
bas.

Metier, fr. {1. metie’), hantverk, hantering,
yrke. — Jalousie de métier, se under
Ja-loux. — Par métier, på dragande kall, av
ämbetsplikt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 11 17:21:25 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0876.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free