- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
865

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Metis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Metis—Metropol

865

Me’tis, gr. myt., klokhetens gudinna, Zeus’
första gemål; astr., en av småplaneterna.

Metis (1. meti’), ett slags bastardull av med
merinofåret korsade får.

Meto’d (gr. me’thodos, av meta’, efter, över,
och hodo’s, väg, lat, me’thodus),
planmässigt förfaringssätt för att uppnå ett visst
mål, sätt att gå till väga efter vissa
grundsatser, i viss ordning och med ett bestämt
syfte. — Metodfk 1. Metodologi’ (av gr.
lo’goSy lära), läran om metoden, anvisning
om ett planmässigt sätt att gå till väga
vid studiet av eller undervisningen i en
vetenskap. — Meto’dikus 1. Meto’diker,
person, som följer en viss metod. —
Meto-dise’ra, använda en metod. — Meto’disk
{gr. methodiko’s) j som går till väga efter
metod; planmässig; ordentlig,
regelbunden; konstmässig.

Metodi’sm, se under följ. ord.

Metodister, en av engelsmannen John
Wes-ley i Oxford 1729 stiftad religiös sekt, som
lägger största vikten vid ett kristligt
menighetsliv. Benämningen urspr. ett
spe-namn, grundat därpå, att sektens
medlemmar förde ett strängt regelbundet eller
metodiskt levnadssätt. — Metodi’sin,
metodisternas lära. —
Metodist-episkopal-kyrkan i Amerika är det förnämsta av de
metodistiska kyrkosamfunden.

Metodologi’, se under Metod.

Metodiker {gr. me’toikoi), pL, skyddsborgare,
i det gamla Ättika bosatta främlingar.

Metokino’n, fotogr., framkallare, som är en
förening av metol och hydrokinon.

Meto’l, Geno’l, Satrapo’1, fotogr.,
framkallare som består av
metyl-para-amidofenol-sulfat.

Metomani’, se Methomani.

Metonomasi’ (av gr. meta’, i
överensstämmelse med, och o’noma, namn),
namnöversättning, t. ex. Arktander i st. f. Nordman.

Meto’nska cykeln 1. Me’tons cykel, se
Ennea-dekaéteris.

Metonymi’ {gr. metonymi’a, lat.
denomina’-tio), eg namnbyte; talk., en retorisk figur,
där ett ord ersättes genom ett annat, som
står i nära sammanhang därmed, t. ex.
läsa Cicero i stället för läsa Ciceros
skrifter.

Meto’p {gr. meto’pe), hyggn., det mellan
tvenne triglyfer (se Triglyf) å doriska
byggnader befintliga mellanrummet, som
vanligen är prytt med reliefer (se Relief).

Metopa’gus, med., tvillingfoster med
sammanvuxna pannor.

Metoposkopi’ (av gr. me’topon, panna, och
skope’in, skåda), konsten att spå efter
vecken och fårorna å en persons panna.

Metoxy’1, kem., envärdiga organiska
radikalen OCHs.

Me’tra, gr. (av me’ter, moder), anat.,
livmoder. — Metralgi’ (av gr. a’Ig os, smärta),
med., smärta i livmodern. — Metratoni’,
livmoderförslappning. — Metrektomi’,

operativt avlägsnande av livmodern. —
Metri’t 1. Metri’tis, livmoderinflammation.

— Metroblenorrhe’, varig flytning från
livmodern. — Metroce’le, livmoderbråck.

— Metroge’n, härstammande från
livmodern. — Metrokarcino’ma, livmoderkräfta.

— Metrolymfangi’t, inflammation i
livmoderns lymfkärl. — Metromani’ (av gr.
mani’a, raseri), könsdriftsraseri, sjukligt
stegrad könsdrift hos kvinnor. Se även
under Metrik. — Metroperitoni’t,
inflammation i livmoder och bukhinna. —
Metro-phlebi’t, inflammation med proppbildning
i livmoderns blodådror. — Metropoly’p,
livmoderpolyp. — Metropto’sis,
livmoderfall. — Metrorragi’ (av gr. rhegny’nai,
sönderslita), blodflöde ur livmodern. —

— Metrorrhe’xis, livmoderbristning. —
Metrosko’p (av gr. skope’in, skåda),
livmoderspegel, instrument som begagnas
vid undersökning av livmodern. —
Metro-skopi’, undersökning av livmodern. —
Metroto’m (av gr. te’mnein, skära),
instrument som användes vid kejsarsnitt. —
Metrotomi’, kejsarsnitt.

Metraton, ett "kosmopolitiskt och magiskt",
med frimureriet sammanhängande
ordenssällskap på 1780-talet i Sverige.

Mètre, fr. {1. mätr), se Meter.

Metrete’s, i det gamla Grekland mått för
flytande varor = ungefär 40 liter.

Metri’k {gr. metrike’, av me’tron, mått,
versmått), läran om versmåtten, läran om
verskonsten (verskonstens teori). —
Me’-trisk, som har avseende på versmått, som
överensstämmer med metriken; i
versform, i bunden stil. Se även under Meter.

— Metromani’ (av gr. mani’a, raseri),
versvurm. Se även under Metra.

Metriopati’ (av gr. me’trios, som har det
rätta målet, och pa’thos, lidande),
lidelsernas kuvande.

Me’trisk, se under Meter och Metrik.

Metri’tis, Metroce’le, Metrokarcino’m, se
under Metra.

Metrologi’ (av gr. me’tron, mått, och lo’g os,
lära), läran om mått, vikt och mynt hos
olika tiders olika folk.

Metromani’, se under Metra och Metrik.

Metrome’ter = Metronom (se följ. ord).

Metrono’m (av gr. me’tron, mått, och no’mos,
lag), tonk., taktmätare, ett instrument,
varmed man mäter tidsintervall. —
Metro-iio’moi, vikt- och måttjusterare i det
antika Atén.

Metrony’mikon, pl. -ny’mika, gr. (av me’ter,
moder, och o’nyma, namn), ett av moderns
namn härlett personnamn. Jfr
Patrony-mikon. — Metrony’misk, uppkallad efter
modern.

Metro’on (av gr. me’ter, moder), Rheas
tempel i det gamla Aten.

Metropo’1 {gr. metro’polis, av me’ter, moder,
och po’lis, stad), moderstad, stad, i vilken
en metropolit har sitt säte: huvudstad;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0877.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free