Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Metropolyp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
866
Metropolyp—Mezza-lira
moderstat. — Metropolft, biskop;
ärkebiskop. — Metropolita’n, ärkebiskoplig. —
Metropolitankyrka, moderkyrka, kyrka,
där metropoliten predikar. — Metropolitan
opera house, eng, (1. metråpå’litn å’prö
ha’us),Metropolitanoperan, ryktbar
operascen i New York sedan 1882.
Metropoly’p, Metrorrhagi’ m. fl., se undei
Metra.
Metrosi’deros, hot.y träd- och busksläkte av
fam. Myrta’ceæ på Stilla havets öar. —
M. sca’ndens, lämnar en utomordentligt
hård och motståndskraftig ved,
drogister-nas lignum vitæ, livsträ.
Metrosko’p, Metroto’mi, se under Metra.
Metro’xylon, hot.y palnisläkte inom
indoma-lajiska området. — M. læ’ve och M.
Ru’m-phii, äro de bekanta sagopalmerna.
Me’trum, lat. (av gr. me’tron, mått), meter,
versmått. Jfr Metrik.
Metsche’d, arab., ett muhammedanskt
bönehus. Jfr Moské.
Me’tsola, fi. myt., skogens boning.
Metsuke, japansk polismyndighet.
Me’tsän lu’onnottaret, fi. myt., skogens
döttrar.
Me’tte {fornty.. mettina, av lat. matuzina,
tidig), ottesång.
Me’ttlachplattor, genomfärgade, brända
ler-plattor för dekorativa ändamål.
Me’tus, lat., fruktan. — M. illa’tus, jur.,
(genom hotelser) injagad fruktan. — M,
reverentia’lis, vördnad.
Metu’sala 1. Metu’salem, hebreiskt mans-»
namn, vapnets man. Buret av Noaks far-^
fader, som enligt bibeln blev 969 år
gammal.
Metvurst {ty. Mettwurst, div Mett, kött,
befriat från ben och fett, och Wurst, korv),
ett slags rökt, hårt stoppad och starkt
kryddad korv.
Mety’1 (av gr. meta’, över, efter, och hy’le,
ämne), kem., en av 1 atom kol och 3
atomer väte sammansatt radikal, vilken
förekommer i träsprit, ättiksyra m. fl.
organiska ämnen. — Metya’l 1. Formål,
formål-dehydens dimetyleter. Användes som
hyp-notikum och lokalt anestetikum. —
Metylalkohol, träsprit, fås genom torr
destilla-tion av trä och förekommer i tjärvatten.
Användes till fernissberedning och
dena-turering av sprit. — Metylalu’n,
ammoniak, vars väte blivit ersatt av metyl.
Bildas vid torr destillation av kvävehaltiga
ämnen. — Mety’lbensol = Toluol (se d. o.).
— Metylbutadie’n, se Butadien. —
Mety-le’n, ett kolväte, känt blott i förening med
andra ämnen. — Metylenblått, tekn., ett
genom inverkan av järnklorid på
svavelväte och amidodimetylanilin framställt
färgämne. — Metyle’ngult, se Tioflavin.
— Metyle’ra, införa metylgrupper i
organiska föreningar. — Metyle’ter,
metylalkoholens eter. — Metylgrönt, en grön
anilinfärg, som beredes därigenom, att
man upphettar metylviolett med
metyl-klorid. — Metylkarbinol =: Metylalkohol
(se d. o.). — Metylklorid, klormetyl,
er-hålles genom destillering av träsprit med
koksalt och savelsyra. — Metylmorfi^n
Kodein (se d. o.). — Metylorange {1.
-åra’nsj), en gul anilinfärg. Se Tropeolin.
— Metyloxid, träeter. — Metyloxidhydrat,
träsprit, träalkohol. — Metylpropylbensol
=: Cymol (se d. o.). — Metylsulfonii’1, se
Trional. — Metylteobromi’n = Koffein
(se d. o.). — Metyltiofe’n, se Tiotolen. —
— Metylviolett = Dahlia, tekn. (se d. o.).
Metzca% se MejicaL
Me’tze, ty., gammalt tyskt sädesmått av
växlande storlek.
Meuble, pl. Meubles, fr. {1. möbbl), möbel,
husgeråd. — Meubles de boule, se under
Boulearbete. — Meublement (1.
möblö-ma’ng), förkortning av ameublement (se
d. o.).
Me’um athama’nticum, bot., björnrot, starkt
lakritsluktande, odlad umbellat. Roten
förr officinen. — M. mutellfna, värdefull
foderväxt i Alperna.
Me’um est propo’situm in tabe’rna mo’ri, lat.,
"mig är spått, att på en krog jag skall
döden möta", ryktbar dryckesvisa från
1200-talet avArchipoeta.
Me’um et tu’um, lat., mitt och ditt.
Meute, fr. {1. möt, av lat. move’re, röra),
jaktt., ett koppel jakthundar, särskilt för
parforce- eller vildsvins jakt.
Mevleviorden, en på 1200-talet stiftad
muhammedansk dervischorden.
Mexicaine, fr. (1. -kä’nn [hårt k]), ett slags
ylletyg.
Mexican grass, se Agavefiber.
Mexika’nska språk, de språk, vilka talats
eller talas av infödingarna i Mexikos
förenta stater.
Mexikansk taggvallmo, bot., se Argemone.
Mézair, fr. {1. mesä’r), se Mesair.
Mezca’1, se Mejical.
Mezeline, fr. (1. mesölinn), ett halvsidentyg
av silke och ylle.
Mezerei’n, kem., den verksamma
beståndsdelen i Cortex mezerei (se d. o.).
Metzge’ria, bot., se Bandmossa.
Méziéresskolan {1. mesiä^r-), ett först i
franska staden Mézières, sedermera i Metz
befintligt läroverk för fästningsingenjörer.
Mezka’l, Mezkali’n, kem., alkaloid med
synnerligen egendomliga giftverkningar som
förekommer i vissa kaktusarter. Se
Mejical.
Mezqui’te, se Bouteloua.
Mezquitegummi 1. Sonoragummi, ett slags
gummi, som fås från Mezquiteträdet,
Al-garobia glanduWsa, tillhör, fam. Mimosæ,
i Nordamerika och Texas.
Me’zza == Mezza-lira (se följ. ord); även
fem. av Mezzo (se d. o.).
Mezzadri’a, ital. (1. meddsa-), hälftenbruk.
Me’zza-li’ra, ital., en halv lira (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
