- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
871

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Milieu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Milieu—Mimeofon

871

Milieu, fr. {1. miliö’), eg. medelpunkt, mitt;
miljö, omgivning, sfär; stånd, villkor;
spelt,, hål vid längdvallens mitt å en
biljard. — Juste milieu, se under Juste.

Mili’s {fr. milicBy av lat. miWtia, krigsfolk,
krigstjänst), krig sk., urspr. krigsväsende,
krigsmakt; nu borgarbeväpning, uppbåd
till understöd av fälttrupperna. —
Milita-ri’sm (fr. militarisme)y militärvälde. —
Militari’st, anhängare av militärväldet. —
Militari’stisk, som härrör från eller angår
militarismen; överdrivet militärvänlig. —
Milita’ris, bot., soldat- (hjälm). — Militä’r
(fr. militaire), adj., till krigsväsendet
hörande; suhst.y krigsman; ("militären")
krigsmakten. — Militärattaché, vid en
ambassad i främmande land anställd
officer, som har i uppdrag att sätta sig in i
detta lands militära förhållanden. —
Militärdistrikt, den högsta enhet, i vilken de
svenska trupperna äro indelade i fredstid.

— Militä’risk, krigisk, soldatmässig, i
överensstämmelse med krigsbruket. —
Militärkoloni, av trupper bildade kolonier med
olika uppgifter. — Militärkonvention,
mellan stater träffad överenskommelse,
genom vilken en av dem får i uppdrag att
ordna militärväsendet. — Militäroftalmi’,
med.y egyptisk ögoninflammation.

Milium, lat.y hirskorn, 1. Gru’tum, med., en
liten vit knöl i huden, bildad av förhornat
epitel.

Mi’Iium effu’sum, bot., hässlebrodd, ett
vackert, högväxt och sirligt svenskt grässlag,
allmänt i lövängar och skogsgläntor.

MiljaVd, Miljo’n, se Milliard, Million.

Miljö’, se Milieu.

Milkacidi’n, kem. tekn., ett bakteriehaltigt
preparat för beredning av "bulgarisk
surmjölk". Se Yoghurt.

Milkom, en ammonitisk gudomlighet.

Mill., förk. för million. Se under Mille.

Mill, amerikanskt räknemynt = ^/lo cent (se
d. o.).

Milla, bot., ett namn på brudbröd. Se
Fili-pendula.

Milla, sp. (1. mi’lja), mil.

Mille, lat., tusen. — Pro mille, lat., 1. Per
mille, ital., för eller på tusendet. —
Mille-fWri,ital. (fr.mille-fleurs),eg.tuseji
blommor; tygmönster med botten av små
brokiga blommor; ett slags brokig glasmosaik.

— Mille-fleurs, fr. (1. millflör), eg. tusen
blommor; ett slags parfym. Se även föreg.
ord. — MiIlefo’lium, lat. (av fo’lium, blad),
bot., tusenblad. Jfr Achillea. —
Millena’-rier, pL, anhängare av läran om det
tusenåriga riket. — Mille’nium, årtusende;
tusenårs-; det tusenåriga riket. Jfr Kiliasm.

— MilIepo’rer, pL, punktkoraller. —
Mille-puncta’ta, bot., tusenpunkterad. —
Mille-ri’t, miner, nickelkis. — Millerole (1. -rål),
vinmått i Marseille, omkr. 63,5 1. —
Milli-förekommer i sammansättningar med
metersystemets måtts- och viktsord, t. ex.

milligram, milliliter, millimeter, och
betecknar tusendelen av följande enhet. Jfr
Kilo. — Millia’d, årtusende. —
Milliam-père, fys., tusendelen av en ampère (se
d. o.). — Millia’rd, tusen millioner. —
Mil-liardä’r, ägare av en eller flera milliarder.

— Millia’rium, romersk milsten. —
Milli-asse, fr. (1. -a’ss), tusen milliarder;
oräknelig mängd.— Milliba’r, se Bar.— Millier
métrique, fr. (1. milie’ metri’ck), fransk
ton eller skeppsvikt om 1,000 kg. —
Milligram, se under Gram. — Milligramvåg, en
liten, ytterst känslig våg, som vid
belastning med 1 gr. skall giva utslag för 2 mg.

— Millili’ter, se under Liter. —
Milli-me’ter, se under Meter. — Millimikrom i=
^/looo mikrom = en milliondels millimeter.

— Millio’n, tusen gånger tusen. —
Millio-nä’r, ägare av en eller flera millioner,
mycket rik person. — Millistère, fr. (1.
-stä’r) = Viooo stère (se d. o.). — Millivolt,
tusendels volt (se d. o.).

Millefo’lium, bot., farm., rÖllekan, Achille’a
millefo’lium, tillhör, fam. Compo’ sitæ.
Blomkorgarna, FWres millefo’lii, utgöra
en värderad folkmedicin.

Mille’niumljus, fys., belysningsmedel,
bestående av luftblandad lysgas, som under
högt tryck pressas genom en brännare.

Milli-, Milliard, Millia’rd, Milligram, Millio’n
m. fl., se under Mille.

Millon^s reage’ns, kem., en salpetersyrlighet,
vilken brukas till prov på äggvita.

Milmils, ett slags ostindiskt kattun.

Milo’riblått, tekn., ett slags Berlinblått.

Milreis (1. -re’es), portugisiskt guldmynt =
1,000 reis = 4 kr. 3 öre; brasilianskt mynt,
i guld — 2 kr. 4 öre, i silver = 1 kr. 87 öre
(enligt silvervärdet blott ungefär 90 öre).

Miltonkläde, text., tvåskaftat, mjukt
helylletyg med mindre glans än vanligt kläde, till
manskläder.

Milu 1. Père Davids hjort (1. pär -), zool., en
kinesisk hjortart, Elaphu’rus davidia’rus.

Mi’lvus i’ctinus, zool., se Glador.

Mi’m, pl. Mi’mer (gr. mi’mos, lat. mi’mus),
eg. efterapare, efterhärmare; i allmänhet
skådespelare; även ett slags folkskådespel
hos de gamla grekerna och romarna. —
Mime’sis, gr., efterhärmning. —
Mime’-tisk, efterhärmande, efterapande. Se
vidare under Mimik.

Mimameid, nord. myt., Mimerträdet, en del
av eller hela världsträdet.

Mima’nsa, sanskr., filosofiskt system, vilket
anser substansen för det enda verkliga.

Mima’r-aga 1. Mimar-baschi, turk. (av arab.
mimdr, byggmästare), turkisk
överintendent över byggnadsarbeten.

Mimas, astr., Saturnus’ innersta måne.

Mimba’r, predikstol i en moské.

Mi’me, se Mimer, nord. myt.

Mimeofo’n 1. Mimeogra’f (av gr. mime’omai,
jag efterhärmar), en konstruktion av fo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0883.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free