Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Minerva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minerva—Minister
873
större mängd mineraliska beståndsdelar.
— Mineral magnetism, uttryck, varmed
den tyske magnetisören Mesmer
betecknade magnetens mottaglighet för det i
hela universum utbredda magnetiska
flui-det, i motsats mot animal magnetism eller
människokroppens mottaglighet därför. —
Mineralmålning, se Keims
mineralmål-ning. — Mineralogi’ (av gr. lo’gos, lära),
vetenskapen om mineralen. — Mineralo’g,
person, som är kunnig i mineralogien. —
Mineralo’gisk, som har avseende på
mineralogien. — Mineralolja, kem., kolväte,
som fås av petroleum eller genom
destilla-tion av tjäran av stenkol, brunkol, torv
samt ozokerit och vissa bituminösa
skiffrar. — Mineralriket, stenriket,
sammanfattning av mineralen. — Minera’lspi’ritus,
kem., etylalkohol, framställd av etylen. —
Mineralsvart, en av skiffer framställd
färg. — Mineralsyror, kem., oorganiska
syror, såsom svavelsyra, saltsyra o. d. —
Mineralvatten, sådana naturliga 1.
konstgjorda källvatten, vilka innehålla en
myckenhet upplösta salter och användas
såsom läkemedel eller läskedrycker. —
Mine-ra’lvitt, dets. som Annalin (se d. o.).
Mine’rva, rom. myt., vishetens och
förståndets samt konsternas och vetenskapernas
gudinna. Motsvarar grekernas Athene (se
d. o.); astr., en av småplaneterna. —
Invikta Minerva, lat. eg. mot Minervas vilja;
utan anlag eller inre kallelse (företaga
något, t. ex. studera). — Minervas uggla,
zooL, Athe’ne no’ctua, en i mellersta och
södra Europa samt Asien och Afrika
hemmahörande daguggla som av de gamla
grekerna avbildades på vishetsgudinnans
hjälm.
Minette, fr. {1. -ä’tt), petrogr., en
syenit-porfyr. — Minett malm, en oolitisk
järnmalm. Anses ej brytvärd.
Mineur, fr. (1. -ö’r), mindre, minderårig;
tonk., moll. )( M a j e u r. Jfr Minore.
Ming, kinesisk dynasti 1368—1644.
Minga, hot., ett namn på flugsporreblomma.
Se Linaria.
Mingre’lier, en folkstam, till vilken de flesta
invånarna i det ryska området Mingrelien
i Kaukasus höra. — Mingre’liska,
mingre-liernas språk.
Minia^tor, lat. (av mi’nium, mönja, röd
färg), eg. person, som målar i mönja;
miniatyrmålare. — Miniatu’r 1. Miniaty’r
{fr. miniature), eg. målning eller ritning
i mönja; benämning på av medeltidens
munkar i handskrifter utförda röda
begynnelsebokstäver eller bilder; små
målningar på pergament, elfenben o. s. v.;
(oriktigt härlett av lat. mi’nus, mindre),
i litet format. — Miniaturi’st Miniator
(se ovan). — Miniaturmålning 1.
Miniatyrmålning = Miniatur (se ovan); målning
i litet format. — En miniature, fr. {1. ang
miniaty’r), i smått, i liten skala.
Minia’tum, lat., bot., mönjeröd.
Miniégevär, krigsk., ett slags skjutvapen,
benämnda efter uppfinnaren,
fransmannen Minié.
Minie’ra, måla i miniatyrteknik.
Mi’nima, lat. {pl. av mi’nimum, se d. o.),
tonk., en halv t aktnot.
Minimal (av lat. mi’nimus, minst),
sammansättningar: det minsta, det lägsta. )(
Maximal. — Minimallön, den lägsta
lönen. —- Minimali’ster, dets. som
Mensje-viker (se d. o.). — Minimalpris, det lägsta
priset.
Mi’nima non cu’rat præ’tor, lat., "med
småsaker tar icke pretorn (domare i det gamla
Rom) befattning".
Mini’mernas orden {lat. Mi’nimi fra’tres),
"de ringaste bröderna", en 1436 av
italienaren Frans av Paola stiftad munkorden.
Mi’nimilön, Minimitermometer, se under
följ. ord.
Mi’nimum, lat., det minsta, det ringaste;
minsta måttet; minsta värdet; lägsta
graden. )( Maximum. — Minimideviatio’n,
minsta värdet av en ljusstråles avböjning
genom ett prisma. — Mi’nimilön, den
lägsta lönen. — Mi’nimipris, av staten
fastställt pris på vara, som ej får
underskridas. — Mi^nimitermometer 1.
Mi’ni-mumtermometer, fys., termometer, vilken
angiver den lägsta värmegrad, till vilken
temperaturen nedgått under en viss
tidrymd. Jfr Maximitermometer.
Mini’ster {fr. ministre, av lat. mini’ster,
tjänare, hjälpare), titel för statens högste
ämbetsmän, statsråd, och för sändebud vid
främmande hov. — Minister ad hoc, se Ad
hoc. — Statsminister, främste ledamoten
i svenska statsrådet. — Minister för
utrikes ärendena, chefen för svenska
utrikesdepartementet. —- Ministèr, se Ministär.
— Ministre plenipotentiaire, fr. {1.
mi-ni’str plenipåtangsiä’r), befullmäktigad
minister, diplomatiskt sändebud av 2:a
rangen. — Ministerialböcker,
prästerskapets anteckningar över förrättade
ämbets-handlingar. — Ministerialer {lat.
ministe-ria’les), förr till en länsherres hovstat
hörande personer. — Ministeriali’sm,
partiskhet för ministrarnas åtgöranden. —
Ministerie’1 1. Ministerie’11, som angår en
minister; som hyllar ministären;
regeringsvänlig (jfr Oppositionel). —
Mi’ni-steriella mål kallas i Sverige ärenden, som
angå rikets förhållanden till andra
makter. — Ministe’rium,
regeringsdepartement; dettas ämbetslokal. Se även Sacrum
ministerium. — Ministerkris, se under
Kris. — Ministerportfölj, en ministers
dokumentportfölj; fig., en ministers
ämbete. — Ministerpresident =:
Konseljpresident (se d. o.). — Ministerresident,
utländskt sändebud av 2:a rangklassen. —
Ministerstatssekreterare, ämbetsman, som
föredrog finska ärenden för ryske kejsa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
