- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
875

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mirabile dictu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mirabile dictu—Misericordia

875

Mira’bile dfctu, laU, underbart att omtala.
— Mirabile vi’su, underbart att skåda. —
MiraWlia, pL, underbara ting. —
Mirabi-lite’t, underbarhet. — Mira’bilis, bot.,
underbar.

Mira’c, astr., se Izac,

Mi’ra Ce’ti, astr., en stjärna vid namn Mira
("den underbara") i stjärnbilden Cetus
(Valfisken).

Mirach, astr., se Androineda.

Mira^dsch, arab., Muhammeds himmelsfärd.

Mirage, fr. (1. -a’sj), luftspegling; hägring.

Mira’kel (fr. miracle, lat. mira’culum),
under, underverk. — Mirakler, pl., andliga
medeltidsskådespel, som företrädesvis
rörde sig om helgon och underverk. — Jfr
Moraiiteter och Mysterier. — Mirakulö’s,
underbar, övernaturlig.

Mira’nda, nylatinskt kvinnonamn (av
mira’ri, beundra).

Miranha {L -ra’nja), grupp av kannibaliska
indianstammar i brasilianska staten
Ama-zonas.

Mfratypen, astr., tillhöra stjärnor, som likt
Mira Ceti förete långsamma periodiska
växlingar i ljusstyrka.

Mirba’nolja, nitrobensol. Se Essence de
Mir-bane.

Mirdi^ter, Miredi’ter 1. Miridi’ter, en stam
bland albaneserna.

Mirepoix, fr. {1. mirpå’a), ett slags soja av
buljong, på kött, grönsaker, kryddor och
vin.

Mirfak, astr., stjärna i stjärnbilden
Per-se u s.

Mir-i-acho’r, se Emir-Achor.

Mir-i-ale’m, se Emir-Alem.

Mfriam, astr., en av småplaneterna.

Miridi’ter, se Mirditer.

Mir-i-hadsch, se Emir-Hadschi.

Mi’rjam, hebreiskt kvinnonamn, den starka,
trotsiga, bittra. Därav Maria (se d. o.).
Buret av Moses’ och Arons syster.

Mirliton, fr. (1. mirlitå’ng), rörflöjt,
säv-pipa; omkväde på en fransk visa.

Mirmiran, pers., ståthållare.

Miroton, fr. (1. miråtå’ng), en rätt av kött
och fisk.

Mi’roträ, bot., veden av Podoca’rpus
ferru-gine’a, ett barrträd på Nya Zealand.
Användes till finsnickerier och
byggnadsvirke.

Mirsa 1. Mirza, pers. (av arab. mir, furste,
och zådeh, son), fursteson, prins;
betecknar efter ett egennamn, att bäraren av
detta är en prins av blodet, och före ett
dylikt hög börd eller högt stånd i
allmänhet, lärdom o. s. v.

Mirzam, astr., stjärna i stjärnbilden Stora
hunden,

Mis., förk. för marquis (se d. o.).

Misa, astr., en av småplaneterna.

Misandri’ (av gr. mise’in, hata, och ane’r,
gen. andro’s, man), hat till män,
karlskygghet. Jfr Misogyni. — Misa’ndra, bot.,

som hatar män (emedan honblommorna
sitta överst).

Misantro’p (gr. misa’nthropos, av mise’in,
hata, och a’nthropos, människa),
männi-skohatare, folkskygg människa. Jfr
Filan-trop. — Misantropi’, människohat,
folkskygghet. — Misantro’pisk,
människohatande, folkskygg; knarrig, vresig. —
Misantro’pen (fr. Le misant/irope),
karaktärskomedi av Molière.

Misca’nthus sine’nsis, bot., ett ståtligt
prydnadsgräs från s. Asien.

Mi’sce, lat., på recept, blanda! — Miscea’tur,
må blandas. — Misce, da, signa, blanda,
giv, anteckna! — Misce, fiat pulvis,
blanda, gör till pulver! — Be’ne miscea’tur,
det må väl blandas!

Miscella’nea, lat. (av misce’re, blanda), pl.,
blandade ämnen, småskrifter av blandat
innehåll.

Mischmasch, ty. (av mischen, blanda),
oredig blandning, röra, smörja. Jfr
Sammelsurium.

Mischna’, den egentliga texten i Talmud (se
d. o. och Gemara).

Mischä’rer 1. Mesjtjerja’ker, en
turkotata-risk folkstam, spridd kring Volga söder
om Kazan.

Misci’bel, lat., blandar, som låter blanda sig.

— Miscibilite’t, egenskapen att låta blanda
sig.

Misdemeanour, eng. (1. -dimi’nör), eg. dåligt
uppförande; jur., mindre förbrytelse (jfr
Feloni).

Mise, fr. (1. mis; av mettre, sätta), dräkt;
insats, utsats, insättning (i spel, i handel
o. s. v.). — Mise en scène (1. mis-ang-sän),
ett skådespels iscensättning eller
uppsättning.

Misera’bel (lat. misera’bilis, av misera’ri,
hysa medömkan), ömklig, eländig,
beklagansvärd, usel. — Miserabilite’t,
ömklighet, erbarmlighet.

Mi’sera contri’buens plebs, lat., det stackars
skattebetalande folket (citat från
ungraren Verböczi).

Miseratio’n, lat., förbarmande.

Misère, fr. (1. -sä’r; lat. mise’ria), elände,
uselhet, nöd; spelt., i vira och boston: spel,
varvid man med flit icke gör några stick.

— Misère ouverte (1. - ovä’rt), öppen
misère, då spelaren spelar med korten
upplagda på bordet. — Grande misère (1.
grangd -), stor misère, då spelaren spelar
med alla tretton korten. — Petite misère
(L pöti’tt -), liten misère, då spelaren
spelar med tolv kort.

Misere’re, lat., förbarma dig; tonk., katolsk
kyrkosång, Davids 51 :a psalm, som börjar
med orden Misere’re me’i De’us, Gud, var
mig nådig; med., se Ileus.

Miserico’rdia, lat., barmhärtighet,
medlidande; avvikelse, undantag från
ordensreglerna. — Miserico’rdias Do’mini, lat.,
"Herrens barmhärtighet", benämning på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0887.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free