Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mishmash ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
876
Mishmish—Mistress
andra söndagen efter påsk, efter
begynnelseorden i den dagens katolska mässa
(Davids 89:e psalm). — Miserico’rdier
kallas i de katolska kyrkorna stolar, i
vilka äldre eller svaga andlige sitta under
gudstjänsten. — Mise’ricors,
klosterinstitution.
Mishmish, arah., aprikoser; i handeln
särskilt torkade aprikoser, utförda från
Damaskus.
Mi’skal, se Mitskal.
Misla, dryck, som indianerna bereda av
platanernas frukt.
Misoga’m (gr. misoga’mos, av mise’in, hata,
och ga’mos, äktenskap), äktenskapshatare.
— Misogami’, avsky för äktenskap.
Misogy’n (hårt g; gr, mvsogy’nes, av mise’in,
hata, och gyne’, kvinna) kvinnohatare. —
Misogyni’, kvinnohat, motvilja för
kvinnokönet. Jfr MisandrL
Misoka’pnos (av gr, mise’in, hata, och
ka’p-nos, rök), fiende till tobaksrökning.
Misolo’g (av gr. mise’in, hata, och Wgos,
lära), förnuftshatare, obskurant (se d. o.).
— Misologi’, förnuftshat, obskurantism
se d. o.).
Misone’ism (av gr. mise’iny hata, och ne’os,
nytt), psykoL, medfödd motvilja mot allt
nytt.
Misopadi’, barnhat.
Misopo’gon, gr. (av mise’iny hata, och po’gon,
skägg), skägghatare; titel på en mot
An-tiochias invånare riktad satirisk skrift,
författad av den romerske kejsaren
Julia-nus.
Misoponi’, gr., hat till arbete, lättja.
Misöpsychi’, gr., levnadströtthet, livsleda.
Misoxeni’, gr., hat till främlingar.
Mispel, hot., Me’spilus, ett till fam. Poma’ceæ
hörande busksläkte.
Misr, turk., Egypten, Kairo.
Misrajim, hebr,, Egypten.
Miss., förk. för nordamerikanska staten
Mississippi.
Miss, eng. (förkortning av mi’stress, se d. o.),
fröken, i England titel för ogifta
fruntimmer, även tillhörande den lägre adeln.
Sättes framför tillnamnet, då fråga är om
äldsta dottern i en familj, eljest framför
dopnamnet.
Missa, lat., mässa (se d. o.). — M. pro
de-fu’nctis, själamässa för döda. — M.
sole’n-nis, högmässa.
Missa’1 (av lat. mi’ssa, mässa), boktr., ett
slags grov, till boktitlar använd
boktryc-karstil, varmed mässböcker fordom
trycktes.
Missa’le (av lat. mi’ssa, mässa), mässbok.
— Missa’le roma’num, romersk-katolska
kyrkans sedan 1634 gällande mässbok.
Missa’ticum, lat., se under Missi dominici.
Missed labour, eng. (1. misst lä’bö), "förlorat
arbete"; med,, förlängt havandeskap.
Mi’ssi domi’nici 1. Missi re’gii, lat,, kungliga
sändebud hos frankerna, utsända till ri-
kets olika delar för att övervaka grevarna.
— Missa’ticum, ett dylikt sändebuds
myndighetsområde.
Missi’lier (lat, missi’lia, av mi’ttere, sända),
saker, som äro givna till spillo; mynt, som
förr utkastades bland folket vid
högtidliga tillfällen.
Mi’ssing link, eng,, "felande länken",
nämligen mellan apa och människa.
Missinsig, nordamerikansk indianstam.
Missio’n (lat, mi’ssio, av mi’ttere, sända),
beskickning, sändning; uppdrag, kall; värv,
livsuppgift; utsändning av kristna lärare
med syfte att omvända hedningar eller
befästa kristendomen. — Missionsalfabet,
språkv., särskilda alfabet, av vilka
missionärer betjäna sig för skriftligt
återgivande av språk, vilka sakna egen skrift.
— Missionste, mate (se d. o.). —
Missio-nä’r, person, som är utsänd till hedningars
omvändelse eller befästande av
kristendomen. — Missione’ra, verka som
missionär. — Missi’v, sändebrev, cirkulär;
förordnande (företrädesvis prästerligt). —
Missi ve’ra, sända (en prästman) till
tjänstgöring inom ett visst stift.
Missne, bot,, se Calla,
Misspickel = Arsenikkis (se d. o.).
Mist, nord. myt., en valkyria.
Mist, eng., töcken, dimma. — Mistsignaler,
signaler, som under tjocka givas å fartyg
ute i sjön samt å fyrskepp och fyrbåkar.
Mistel, bot., Vi’scum a’lbum, tillhör, fam.
Lorantha’ceæ, är en parasitisk buske, som
växer på lindar, äppelträd, ekar m. fl.
träd i södra och mellersta Sverige. Den
har en upprepat gaffelgrenad stam,
läder-artade blad och vita bär. Brukades förr
mot fallandesjuka. Se vidare Mistelten
och Mistletoe.
Mistelten, nord. myt., den av en mistel
förfärdigade pil, med vilken Balder dödades.
Mister, alltid förkortat till Mr, eng. (1.
mi’ss-tör; förvrängning av master, se d. o.),
herr (sättes omedelbart framför namn).
Misterioso, ital. (1. -å’så), tonk.,
hemlighetsfullt, mystiskt.
Misticha’nza, ital., tonk. = Kvodlibet (se
d. o.).
Mistletoe, eng. (1. mi^ssltå), mistel (se d. o.).
En sådan hänges i England under julen
i matsalstaket, och den kavaljer, som
lyckas föra sin dam under misteln, har
rättighet att kyssa henne.
Mistlu’r, Mistsire’n, blåsinstrument, vars
ljud framkallas med blåsbälg. Skall finnas
ombord på varje sjögående segelfartyg
för undvikande av ombordläggning i
tjocka. Jfr Mist.
Mistra’1, Mistraou (1. -a’o), Magistral (1.
masjistra’ll) (av lat. magister, se d. o.),
nordvästvinden på franska
Medelhavskusten.
Mistress, alltid förkortat till Mrs, eng. (1.
mi’ssis), fru (alltid i förbindelse med fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
