- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
879

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Modal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Modal—Modul

879

Modal {nylat. moda’lis^ av lat, mo’dus, se
d. o.), betingad eller beroende av
förhållanden. — Modala hjälpverb, språkv.,
hjälpverb, som tjäna till att omskriva
konjunktiven och imperativen. —
Moda’-lis, språkv., en kasus, som uttrycker sätt
och vis. — Modali’ster, en till
antitrinita-rierna hörande sekt, vilken lärde, att
gudomens tre personer blott voro olika
tillvarelsesätt för den ene guden. —
Moda-Iite’t, sätt att vara eller visa sig på,
beskaffenhet; log.y ett omdömes bestämdhet
med avseende på graden av visshet.

Mo’de, nord. myt., en av Tors söner, som,
tillika med sin broder Magne, överlever
ragnarök.

ModCj fr. (av lat. mo’dus, sätt), bruk, sed;
mod, brukligt snitt; av den för tillfället
härskande smaken avhängig sedvänja. —
A la mode {1. -må’dd), på modet, efter
nyaste modet. — Modeartikel, vara, som
är i väsentlig grad underkastad modets
växlingar. — Modedocka, mannekäng;
kvinna, som ängsligt följer modets
växlingar. — Modedårskap, smaklösa
överdrifter i modet. — Mode journal, tidning,
som i ord och bild framställer de nyaste
klädedräktsmoderna. — Mode’rn {fr.
möderne), enligt det nyaste bruket eller
smaken, nymodig; nutida, nyare, som
börjar i slutet av 1400-talet. )( Antik och
Medeltida. Jfr Romantisk. —
Moder-nise’ra {fr. moderniser), förändra till
överensstämmelse med en nyare smak,
göra modern. — Moderni’sm, lystnad efter
det moderna; hyllande av nutidssmaken.

— Moderni’st, anhängare av modernismen.

— Modernite^t, egenskapen att vara
modern. — Modi’st {fr. modiste),
modehand-lerska, hattsömmerska.

Modell {fr. modele, ital. mode’llo, av lat.
mo’duluSy mått), förebild, mönster;
målark., person ("levande modell"), som
konstnären avbildar; hildh. och hyggn.,
en av lera, gips, vax o. d. formad
mönsterbild av större eller mindre storlek;
fördjupad form, vari något gjutes. — Modelle’ra,
forma en modell; efterbilda, framställa i
smått; målark., genom skuggor, dagrar
o. s. v. återgiva ett föremåls naturliga
rundningar. — Modellfst, ModeIli’sta,
Mo-dellö’rlöjtnant, under 1700-talet svensk
fortifikationsofficer, som hade till uppgift
förfärdiga modeller, konstruera
"allehanda nyttiga maskiner" m. m. —
Modellkammare, en av Polhem inrättad teknisk
skola; svenska flottans förvaringsrum
för modeller. — Modellmakare,
Modellen-rare 1. Modellö’r, tillverkare av modeller.

— Modellskydd, se Mönsterskydd.

Modera’dos, sp., "de sansade", anhängare av

det liberalt konservativa partiet i Spanien.
X Exaltados.

Moderal, Moderatio’n, Moderatö’r m. fl., se
under Moderera.

8. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. IL

Moderalo, ital., tonk., måttligt, lagom
långsamt.

Modercell, bot., cell som genom delning ger
upphov till flera celler, "dotterceller".

Moderdroppar, se Du Rietz’ moderdroppar.

Modere’ra {lat. modera’ri), dämpa, lämpa,
jämka, sakta, mildra; återhålla, hålla i
skick. — Modera’men, ledning, styrelse;
mildring. — Moderanti’sm, ett sansat
regeringssystem; sansade tänkesätt och
grundsatser i statssaker. —
Moderan-ti’st, anhängare av moderantismen. —
Moderatt {lat. modera’tus),
återhållsam, hovsam, sansad; skälig, billig.
— Moderatio’n, återhållsamhet,
hovsam-het, måtta; jämkning, minskning. —
Moderat-liberal, polit., måttligt frisinnad,
"grå". — Moderator, lat., 1. Moderato r
{fr. modérateur), ledare, styrare; mek.,
del av en maskin, som modererar dennas
rörelse. — Moderatörlampa,
besparingslampa med en särskild mekanik, som
modererar oljans tillflöde till veken.

Mode’rn, Modernise’ra m. fl., se under Mode.

Moderpassion, med., förr benämning på
hysteri (se d. o.).

Mode’st {lat. mode’stus, av mo’dus, mått),
ärbar, sedesam, anständig, blygsam,
anspråkslös. — Mode’ster, skämtsam
benämning på benkläder. Jfr Inexpressibles. —
Modesti’, ärbarhet, sedighet; blygsamhet,
anspråkslöshet; spets eller rysch i övre
kanten av ett urringat klänningsliv.

Mode’stia, astr., en av småplaneterna.

Modgunn, nord. myt., en mö, som vaktar
Gjallarbron.

Mo’di, se Modus.

Modifie’ra 1. Modifice’ra {fr. modifier, av
lat. modifica’re, avmäta), mildra, lindra;
inskränka, närmare bestämma; ändra
form eller skick hos något. —
Modifika-tio’n, mildring, lindring; inskränkning,
närmare bestämmande; förändring i form
eller skick. — Modifikationsbad, se
Avi-vering.

Modillon, fr. {1. mådijå’ng), byggn., den
konsol, som uppbär hängplattan i
gesim-sen på den romersk-korintiska och den
s. k. kompositakolonnanordningen.

Modi’olus, anat., axeln hos öronlabyrintens
snäcka.

Modlöst, se under Mode.

Mo’dius, lat., "skäppa", fornromerskt
rymdmått = 8,754 1.

Modjabär, se Bael.

Modokindianer, en nordamerikansk
indianstam.

Mo’do me’o, lat., på mitt sätt, efter mitt
behag. — Modo pone’nte, log., antagande,
genom att antaga. — Modo tolle^nte,
nekande, genom att förneka. — 0’mni modo,
på alla sätt.

Modsogner, nord. myt., anförare av en
dvärgflock.

Modul = Modyl (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0891.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free