Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Modulera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
880
Modulera-^Mohr
Module’ra (lat. modula’ri)^ tonk., i sång än
höja än sänka stämman. — Modulatio’n,
i sång stämmans regelmässiga höjande
och sänkande; ackordväxling; övergång
från en tonart till en annan; utvikning.
Jfr Modyl.
Mo’dus, pL Mo’di Modus), lat., mått,
sätt; språkv., utsägesätt, betecknar den
talandes förhållande till satsens subjekt
och predikat. Finita eller till personen
bestämda modus äro indikativus 1. indikativ,
som utsäger något såsom verkligt,
kon-junktivus 1. konjunktiv, som utsäger något
såsom tänkt (injunktivus, benämning på
den oäkta konjunktiven i
sanskrit), optativus 1. optativ, som utsäger
något såsom önskat, och imperativus 1.
imperativy som utsäger något som befallt.
Infinita 1. till personen obestämda modus
äro infinitivus 1. infinitiv, en
substantivform, som betecknar handlingen eller
tillståndet, participium 1. participy en
adjektivform, vilken angiver handlingen eller
tillståndet såsom en egenskap, och
supi-num, som jämte hjälpverbet hava bildar
sammansatta tempus för fullbordad
handling. — M. acquire’ndi, sätt eller medel att
förvärva. — M. ma’jor, tonk., dur. — M.
mi’nor, moll. — M. procede’ndi, sätt att gå
till väga. — M. tollens, se under Hornslut.
— M. vive’ndi, sätt att leva eller umgås på;
tillfälligt ordnande av svåra förhållanden;
sätt att hop jämka stridiga åsikter;
tillfälligt levebröd. — Est modus in re’bus,
det finns ett lagom i allting.
Mody’l 1. Modu’l {fr. module, av lat.
mo’du-lus, litet mått), byggn., måttstock för
byggnadsarbeten, i synnerhet för pelares
dimensioner; mat., det tal, vilket användes
som mått; mek. och fys., uttryck för
graden av vissa kroppars elasticitet, bärighet
o. s. v.
Moedo’r, brasilianskt guldmynt = ungefär
27 kronor.
Moehri’ngia, bot., syn. Arenaria (se d. o.)
delvis.
Moen,, nord. myt., en orm, som gnager på
Yggdrasil.
Moesting A. (1. mo’st-), astr., en liten skarpt
markerad månkrater, vilken valts som
fix-punkt för bestämning av månens orter.
Mofett {1. måfä’tt; fr. mo fette), geoL, ställe
med rämnor i marken, ur vilka
kolsyregas strömmar. Jfr Moufette.
Mogdakaffe, Neger- 1. Sudankaffe, ett
koffeinfritt kaffesurrogat av de rostade
fröna av Ca’ssia occidenta’lis (fam.
Legu-mino’sæ) i tropikerna.
Mogens, forndanskt mansnamn = Magnus
(se d. o.). Förkortas till Mons.
Mogg, ett engelskt bomullstyg, liknande
piqué (se d. o.).
Mogifoni’, med., yrkessjukdom hos talare,
sångare o. d. bestående i plötslig svaghet
hos rösten.
Mogigrafi’ (av gr. mo’gis, med möda, och
gra’fein, skriva), med., skrivarkramp,
skri vars juka.
Mogi’lalos, gr. (av mo’gis, med möda, och
laWin, tala), person, som har svårt att
tala; stammare. — Mogilali’, svårighet
att tala, ett slags afasi (se d. o.);
stamning.
Mogiller, gravhögar på södra Rysslands
stäpper.
Mo’gul, se Stormogul.
Mogunti’acum, lat., Mainz.
Moln, meteor., indelas i följande grupper:
Ci’rrus 1. Fjädermoln, vita, tunna, ofta
fjäderlika, höjd 3,000—13,000 m.;
Ci’rro-cu’mulus, vita, skivformade moln i flockar,
höjd 2,200—10,400 m.; Ci’rro-stra’tus,
nästan vita, slöjformade molnfaser, höjd
3,500—12,500 m.; A’lto-cumulus,
mellanform mellan Cirrocumulus och Cumulus,
höjd 1,000—5,700 m.; Altostra’tus,
mellanform mellan Cirrostratus och Nimbus,
höjd 2,000^^—5,700 m.;Stra’tocumulus,
mörkare moln i tättliggande parallella vågor
1. rullar, höjd 300—4,300 m.; Cu’mulus 1.
Stackmoln, upptill vita, nertill mörka moln
med rundade former uppåt, höjd 510—
3,600 m.; Cu’mulo-ni’mbus,
cu’mulo-stra’-tus 1. åskmoln, täta, höga, mörka
stackmoln, höjd 500—6,000 m.; Ni’mhus,
regnmoln, mörka moln i oregelbundna massor,
höjd 140—3,600 m.; Stratus, dunlika moln
av obestämd form, höjd 170—900 m.
Mohair, eng. (1. må’här, sv. uttal: måhä’r;
fr. moire), ull av angorageten; av denna
ull förfärdigat tyg; imitation av detta.
Moha’mmed, Mohammeda’n, se Muhammed,
Muhammedan.
Moha^rram, arab., den första månaden i den
muhammedanska kalendern.
Moha’tra (av arab. urspr.) 1. Contra’ctus
Moha’tra, jur., skenavtal för att maskera
ocker.
Mohaut — Mohout (se d. o.).
Mo’haves {1. -hevs), nordamerikanska
indianer.
Mohawk (1. må’håk), "människoätare", en
nordamerikansk indianstam, som hör till
irokesernas grupp.
Mohawki^t, miner., ett slags nickelmalm.
Mo’hel, hebr. (av mål, omskära), omskärare.
Mohika’ner (eng. mohegan av algonk.
mainga, varg), ett nordamerikanskt,
numera nästan utdött indianfolk.
Mohn, ty., vallmo. — Mohnkakor, se
Vallmo-frökakor. — Mohnkapseln, se
Vallmokapslar. — Mohnsost, se Vallmofrö. —
Mohn-öl, se Vallmoolja.
Mohout, ind., elefantförare i Ostindien.
Mohr, ty. (1. mår), mor (se Mor er); neger.
— Mohrenkopf (1. må’renkåppf; av ty.
Kopf, huvud), eg. negerhuvud; häst, som
på huvud och ben har svarta hår, på den
övriga kroppen dylika, uppblandade med
vita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
