- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
881

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mohs hårdhetsskala ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mohs hårdhetsskala—Mollesse

881

Mohs hårdhetsskala (L Mås -), miner.,
allmänt använd skala för bestämning av
minerals hårdhet.

Mo’hur, ett engelsk-ostindiskt guldmynt =
omkr. 26 kr.

Mohä’r, se Mohair.

Moi (annamit., vilde), benämning på flera
vilda stammar å Östra indiska halvön.

Mo’in, se Moen.

Moira (1. må’jra), gr. myt., livslott;
ödesgudinna. Moirerna hette Klotho, La’chesis
och A’tropos. Jfr Parcer och Nornor.

Moire, fr. (/. måa’r), se Mohair.

Moiré, fr. (1. måare’), moaré (se d. o.). —
M. antique (I. -angti’ck), eg. antik moaré:
över större ytor vattrad moaré. — M.
frangals {1. - frangsä’), eg. fransk moaré;
i strimmor vattrad moaré. — M.
métal-lique {1. -i’ck), metallmoaré (se d. o.). —
Moire’ra, se Moarera.

Moirer, se Moira.

Moitié, fr. {1. måatie’), hälft, halvpart; äkta
hälft, maka; dansk., kavaljer, dam, den,
med vilken man dansar.

Moka’nt, se Moquera sig över.

Mokassfner, se Mockasiner.

Moke’ra sig över, modern stavning av
moquera sig över (se d. o.). Jfr Mokant.

Moke’tt {fr. moquette), ett slags mångfärgad
plysch, som användes till möbeltyg, dukar
o. d.

Mo’kkakaffe, den förnämsta sorten av
arabiskt kaffe, uppkallad efter den arabiska
staden Mokka. — Mokkasten, miner.,
mossagat, en kvartsvarietet med greniga,
trådartade teckningar.

Mo’kscha, se under Finsk-ugriska språk.

Moksja, ind. relig., "befrielse’’ (från
själavandringen), lösgörande från
världskretsloppets bojor.

Mokume, en japansk legering.

Mol, beteckning för en grammolekyl av ett
ämne, d. v. s. ett ämnes molekylarvikt,
uttryckt i gram.

Mo’la, lat. {gr. my’le), eg. kvarnsten, med.,
månkalv, månadskalv, ett till en oformlig
köttklump förvandlat foster. — M.
ca’r-nea, köttmola. — M. hydatido’sa, blåsmola.
— M. salsa, offermjöl, varmed hos
romarna offerdjurens huvuden beströddes.
—• M. sangufnea, blodmola.

Mola’rer (av lat. mola, kvarn), anat.,
oxel-tänder.

Mola’ss {fr. molasse), geoL, ett slags
finkornig lös sandsten i Schweiz.

Mola’veträ, den om teak påminnande veden
av Vi’tex genicula’ta (fam. Verhena’ceæ)
på Filippinerna. Kallas på fastlandet
M y r o 1 e, på Ceylon M i b e 11 a.

Moldavi’ter, geoL, tektiter (se d. o.) från
Böhmen.

Mo’le, se Molo.

Molek — Molok (se d. o.).

Moleky’1 (hårt k; av lat. moles, tung massa),
fys., den minsta i fritt tillstånd förekom-

mande del av en sammansatt kropp. Jfr
Atom. — Molekylär fy sik, den del av
fysiken, som behandlar molekylernas
byggnad. — Molekyla’rhypotesen, en åsikt
angående djur elektricitet. —
Molekylarkraf-ter 1. Molekylä’ra attraktionskrafter, de
krafter, som hålla molekylerna
tillsammans {kohesion, adhesion och affinitet).
— Molekylarstruktur, molekylarbyggnad,
det sätt, varpå atomerna i en molekyl
tänkas ordnade. — Molekylarvikt, ett tal, som
angiver, huru många gånger ett ämnes
molekyl är tyngre än 1 atom väte. Jfr
Atomvikt. — Molekylarvolym, se
Atomvolym. — Molekylärt vatten =
Kristallvatten (se d. o.).

Mo’ler, da., molera, geoL, bergmjöl, kiselgur.

Moles, lat., tung massa; tyngande börda;
byggnadsverk av väldiga dimensioner.

Moleskin, eng. {1. må’lskinn [hårt k]),
mollskinn, engelskt skinn, ett starkt
bomullstyg.

Mole’st (av lat. moWstus, besvärlig), börda;
besvär, omak. — Moleste’ra, besvära,
plåga, oroa.

Mole’tt {fr. molette), en stålvals, som
användes vid tygtryckning; löpare, varmed
målare riva sina färger; herald.,
sporr-klinga.

Mo’lge, zooL, vattenödlor (syn. Triton). —
M. palu’stris, större vattenödlan. — M.
vulga’ris, mindre vattenödlan.

Moli^mba, negerstam i Kamerun.

Molfnia cærulea, hot., blåtåtel, gräs med
svartviolett vippa, vanligt å mager
ängsmark.

Molinfsm, den av spanske jesuiten Molina
(d. 1600) framställda läran, att endast
de bliva delaktiga av den gudomliga
nåden, vilka äro fullt värdiga. — Molini’ster,
anhängare av denna lära.

Mol-ion (av lat. mo’las, massa), fys., gas-ion
av ett 30-tal molekyler, sammanslutna till
ett aggregat med en elementarladdning.
Mol-ionerna spela huvudrollen vid
elektricitets ledning i gaser vid omkr. 1
atmosfärs tryck.

Molioni’derna 1. Molio’nerna, gr. myt.,
Eury-tos och Kleatos; sammanvuxna tvillingar,
söner till Molione och Poseidon.

Molke, ett namn på mjölktistel. Se Sonchus.

Molke, ty., vassla. — Molkena’gar,
vassla-agar-agar för odling av bakterier. —
Mo’l-kenkur, ty., vasslekur.

Moll (av lat. mo’llis, mjuk, fr. mineur, ital.
minore), tonk., vek tonart, tonart med
liten ters. X’ Dur; även ett fint,
halvgenomskinligt bomullstyg.

Mo’lla {arab. ma’ula 1. me’wla), eg. herre,
gud; rättslärd, skriftlärd; turkisk
överdomare.

Mollesse, fr. {1. -ä’ss), vekhet, mjukhet;
mildhet; svaghet; slapphet. — Mollie^nta,
lat., pL, med., uppmjukande läkemedel. —
Mollifie’ra, uppmjuka, lindra. — Mollifi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0893.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free