- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
882

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mollis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

882

Mollis—Mona Lisa

katio’n, uppmjukning. — Mollifikati’v,

uppmjukande, lindrande.

Mo’llis, lat.y mjuk.

Mollskinn, se Moleskin,

Mollu^scum, lat., med., benämning på två
slags hudsvulster.

Mollu’scus, lat., mjuk.

Mollu’sker, zooL, Mollu’sca, blötdjur, en av
de stora huvudavdelningarna inom
djurriket.

Mo’lly, engelskt kvinnonamn, förkortning av
Mary (se Maria).

Molly Maguires {1. må’lli mägoa’jörs),
ryktbart irländskt revolutionssällskap i mitten
av 1800-talet. Medlemmarna terroriserade
(ofta förklädda till kvinnor, varav
namnet) de engelska skatteindrivarna med
mord och misshandel.

Molmo’1, se Commiphora.

Molnagat, se Agat.

Mo’lo, ital. (av lat. mo’les, tung massa),
hamnfördämning, vågbrytare.

Mo’lok, hebr. (eg. mo’leh — melek, konung),
en semitisk gud, solens och eldens herre,
som israeliterna en tid dyrkade genom att
till hans ära slakta och uppbränna sina
barn.

Moloka ner 1. Malaka^ner (av ry. moloko’,
mjölk), eg. mjölkdrickare; en rysk sekt,
vars medlemmar ej avhålla sig från mjölk
under fastan.

Molo^ss 1. Molo’ssus {gr. molosso’s, efter
landskapev’- Molossi’a i Epirus), metr.,
versfot, soixi består av tre länga stavelser

(–-).

Molo’sser, ett forngrekiskt folk.

Molo’ssus, se Moloss,

Molto, ital., tonk., mycket. — Molto alle’gro
L Allegro di molto, mycket fort. — Molto
anda’nte, mycket långsamt.

Molton (fr. molleton), ett mjukt, långhårigt
ylletyg.

Moluches (1. målo’tsjes), sydamerikansk
indianstam.

mol. v., förk. för molekylarvikt.

Molva, zool., fisksläktet 1 å n g o r bland
torskfiskarna. — M. dyptery^gia,
birke-långan. — M. mo’lva, långan, en av våra
mest välsmakande torskfiskar.

Moly, gr. sag., en vitblommig trolldomsört,
som Odysseus fått av Hermes till skydd
mot Kirkes häxerier. Dess botaniska
motsvarighet ej känd.

Molybda^t (av gr. moly’hdaina, blymalm),
kem., molybdensyrat salt. — Molybde’n,
ett metalliskt, i naturen sparsamt
förekommande grundämne, silvervitt till
färgen. — Molybdenglans 1. Molybdeni’t,
miner., en grafitliknande förening av
mo-lybden och svavel. — Molybdenspat,
mo-lybdensyrad blyoxid. — Molybdensyra,
kem., den viktigaste av molybdens
föreningar, är en vit, lätt, porös,
silkesglän-sande substans. — Molybdomanti’ (av gr.

mante’ia, spådom), spådomar efter av
smält bly bildade figurer.

mom., förk. för moment (se d. o.).

Moma’ng, se Moment.

Mombi’nplommon, se Spondias.

Mome^nt {lat. mome’ntum, sammandragning
av movime’ntum, rörelse, av moveWe,
röra), momang, ögonblick, handvändning;
tidpunkt, vändpunkt; punkt eller mindre
avdelning (av ett lagstadgande 1. d.);
väsentlig beståndsdel eller omständighet;
mek., vad som åstadkommer rörelsen. —
Au moment, fr. {1. k måma’ng), på
ögonblicket. — Momenta’n 1. Momenteli {lat.
momenta’neus), ögonblicklig. —
Momentan ström, elektr., strömstöt, mycket
kortvarig ström. — Momentana språkljud
Expiosivor (se d. o.). — Momentati’vum,
språkv., tidsord, som betecknar en hastigt
övergående rörelse. — Momentfotograti,
ögonblicksfotografi, d. v. s. med högst
sekunds exponeringstid.

Momiers, fr. {1. måmié’), pL, skrymtare;
öknamn på en schweizisk sekt; benämning
på frireligiösa i allmänhet.

Momme, japansk viktsenhet = 3,7 gr.

Momo’rdica, bot., örtsläkte av fam.
Cucur-bita’ceæ i tropiska Afrika och Asien. —
M. Balsamfna och M. Chara^ntia, odlas
som prydnadsväxter och ha ätliga frukter.
Bladen användas i medicinen.

Mo^mos (lat. Momus), gr. myt., tadlets och
begabberiets gud. — Mo^misk, hånande,
tadlande.

Mon., förk. för lat. mone’ta, mynt.

Mon, ett uråldrigt folk på Östra indiska
halvön.

Mona’chia, astr., en av småplaneterna.

Monachi’sm, Monachologi’ m. fl., se under
följ. ord.

Mo’nachus {gr. mo’nachos, av mo’nos,
ensam), eg. person, som lever ensam; munk.
— Mo’nacha, nunna. — MonacWsm,
munkväsende, munklevnad. — Monachologi’ (av
gr. lo’gos, lära), läran om munklivet. —
Monachomachi’ (av gr. machesthai,
strida) , bekämpande av munkväsende.

Mona’d (av gr. mona’s, enhet, något
odelbart), enhet, enkelt väsende, odelbar
beståndsdel av materien; fil., benämning på
absolut enkla andliga väsenden, från vilka
komplexen av de sinnliga företeelserna
leder sitt ursprung; bov., encellig svamp. —
Monadologi’ (av gr. lo’gos, lära), läran
om monaderna.

Monade’lphia 1. Moiiadelphi’a (av gr. mo’nos,
ensam, och adelfo’s, broder), hot., sextonde
klassen i Linnés växtsystem, innefattar
växter, vilkas tvåkönade blommor hava
ståndarsträngarna hopväxta i en grupp.

Monadologi’, se under Monad.

Mona Lisa {1. må’nna -) 1. La Gioconda
{1. - dsjåkå’n-), ryktbart porträtt (nu i
Louvre) av Lionardo da Vinci
föreställande Mona Lisa Sherardini, hustru till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0894.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free