- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
888

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Montyonska dygdepriset ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

888

Montyonska dygdepriset—Morbid

Montyonska dygdepriset (L niångtiå’ng-),
ett av den franske mecenaten Montyon
1783 stiftat pris, vilket årligen utdelas av
Franska akademien som belöning för en
av en obemedlad fransman utförd dygdig
handling.

Montö^r, se under Montera.

Monume’nt {lat. monume’ntum, av mone’rey
påminna), minnesvård, minnesmärke;
gravvård. — Monume’nta Germa’niæ
histo’rica, Tysklands historiska urkunder,
ett samlingsverk, som rör Tysklands
medeltidshistoria. — Monumenta’1, som
tillhör eller har avseende på en minnesvård;
storslagen och strängt stilenlig; av för alla
tider beståndande värde. — Monument
a-lite’t, egenskapen att vara monumental. —
Monumentomani’ (av gr. mani’a, raseri),
vurm att uppresa minnesvårdar. —
Monu-me’ntum æ’re pere’nnius, en minnesvård,
varaktigare än bronsen. ("Odæ’’ av
Hora-tius.)

Monä’rer Monerer (se d. o.).

Moonska alfabetet (1. mon-), ett
reliefalfabet. Se Relieftryck.

Moor, ty. {1. mår), kärr, moras, mosse; dy,
gyttja. — Moorbad, gyttjebad.

Moorack-Liisterfåret, korsning mellan
sydaustralisk kamullsmerinos och Lincolnfår.

Mooreljus, belysningssystem, baserat på
elektriska urladdningar i förtunnade
gaser, uppfunnet av D. Mc Farlan Moore.

Moorwa, sansevierafiber, en art Aloehampa.

Moose, eng. {1. mos), amerikansk benämning
på älg.

Mopla 1. Mappila, Malabarkustens
muhammedanska invånare.

Mopp (eng. mop), sjöv., en för rengöring
avsedd trästång med en klotformig
ullgarnssamling i ena änden. Jfr Svabb.

Mops, ett slags knähund.

Moquant, se under följ. ord.

Moque’ra sig över (1. måcke’ra; fr. se moquer
de), mokera sig över, gäckas med, håna;
giva luft åt sin förtrytelse i spotska och
hånfulla ord. — Moquant (1. -ka’ngt),
mokant, spefull, gäckande, hånfull. —
Moquerad, "stött", förolämpad. Jfr
Pikerad. — Moquerie (1. -öri’), spe, hån,
gäckeri. — Moqueur (1. -ö’r), bespottare,
spefågel.

Moquette, fr. (1. måckä’tt), mokett, ett slags
oäkta sammet.

Moqueur, se under Moquera sig över.

Mor, se Morer.

Mo’ra 1. Morra, ital., spelt., ett italienskt
fingerspel, varvid det gäller att
ögonblickligen gissa antalet av de fingrar
motspelaren utsträcker.

Mo’ra, lat., dröjsmål, uppskov; paus. —
Mora solve’ndi, underlåtelse att betala en
skuld i rätt tid. — Peri’culum in mora, fara
i dröjsmål, saken kan ej utan våda
uppskjutas. — Sine mora, utan uppskov,
oför-dröjligen.

Mo’ra, gr., benämning på truppenheten i
Spartas här.

Morabi’ter, eremiter i Nordafrika; en
arabisk folkstam i trakten av Marocko (11 :e
ochl2:eårh.).

Mora’ceæ, bot., växtfamilj tillhörande de
angiosperma dikotyledonerna, räknas som
underfam. till Urtica’ceæ. Se Brosimum,
Dorstenia, Ficus, Humulus och Morus.

Mora’! (av lat. mora’lis, beträffande sederna,
av mos, pl. mo’res, sed), sedlighet;
sammanfattningen av de på en viss tid eller
hos ett visst folk gällande sedliga
grundsatserna och begreppen; sedelära (jfr
Etik); sedlig förmaning eller lärdom. —
Moralfiloso’f, vetenskapligt bildad
sedelärare. — Moralfilosofi’, etik (se d. o.). —
Moral insanity, eng. {1. må’röl insä’niti),
sinnessjukdom; brist på moraliska
begrepp. — Moral sense, eng. (1. - se’ns),
moraliskt sinne, samvete. — Moralise’ra,
anställa betraktelser över sedelärans
föreskrifter; predika sedlighet, hålla
moralpredikningar, läxa upp någon. —
Mora’-lisk, som har avseende på moralen; sedlig,
sedligt god. — Moralisk person, en
personlig enhet av moraliskt bestämda viljor,
såsom det mänskliga samhället. Jfr
Juridiska personer. — Morali’sm, religiös
riktning, som på dogmernas bekostnad ägnar
sin uppmärksamhet åt moralen. —
Mora-li’st, sedelärare; författare, som skriver
om sedeläran eller skildrar seder. —
Mo-ralite’t, en handlings sedliga beskaffenhet;
sedlighet. — Moralite’ter, pl., under
senare delen av medeltiden ett slags andliga
skådespel, i vilka allegoriska figurer,
såsom dygder och laster, uppträdde. Jfr
Mirakler och Mysterier. — Morallagen,
sedelagen. — Moralstatisti’k, statistiska
undersökningar rörande moraliska
samhällsföreteelser. — Moralteologi, den
vetenskapliga behandlingen av det sedliga
livets problem.

Mora’nt (av lat. mora’ri, dröja), den part i
ett obligationsförhållande, som gör sig
skyldig till mora (se d. o.).

Morapan, zool., en art markatta.

Mora’s (av mty. moras, av forngerm. mori,
hav), sumpmark.

Morato’rium, lat. (av mo’ra, uppskov), jur.,
betalningsanstånd; anståndsbrev; fribrev,
varigenom överheten giver en gäldenär
viss anståndstid för hans fordringsägares
krav.

Mo’raträ, bot., veden av Dinopha’ndra
ex-ce’lsa (av fam. Cesalpi’neæ) från Guinea.
Ett viktigt snickeri- och svarverivirke.

Mora’va, tjeckiskt, Mora’via, latinskt namn
på Mähren.

Morbi’d {fr. morbide, av lat. mo’rhidus,
sjuk), sjuklig. — Morbidite’t, sjuklighet,
sjuklighetsprocent. — Morbide’zza, ital,
bildh.- och målark., mjukhet och lenhet
(om återgivandet av nakna kroppsdelar).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0900.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free