- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
889

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Morbilitet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Morbilitet—Morgen

889

Morbilite^t (av lat. mo’rbus, sjukdom),
sjuk-domsprocent.

Morbi’lli, lat., med., mässling.

Morbleu, fr. (1. mårblö’; förvrängning av
mort de Dieu, Guds död), anfäkta! för
tusan!

Morbosite’t, se under följ. ord.

Mo’rbus, iat., sjukdom, sjuka.— M.Addiso’ni,
Addisons sjukdom (se d. o.). — M.
a’ngli-cus, engelska sjukan. — M. articula’ris,
gikt. — M. BasedoVii, Basedowska
sjukdomen (se d. o.). — M. Brighti, se Brights
njursjukdom. — M. cæruleus, blåsot. Se
Cyanopati. — M. ga’llicus, M. hispa’nicus,
M. indicus, syfilis (se d. o.). — M.
maculo’-sus Werlho’fi, en skörbjuggsartad sjukdom
med blödningar. — M. monta’nus,
bergssjuka. — M. nau’ticus, sjösjuka. — M.
nfger, magblödning, se Melæna. — M.
pa’llidus, bleksot. — M. re’gius, eg. den
kungliga sjukdomen; gulsot. — M.
ructuo’-sus, rapning av luftslukning. — M. sacer,
eg. den heliga sjukan; fordom namn på
epilepsi (se d. o.). — M. solstitialis,
sol-styng. — Morbosite’t, sjuklighet.

Morche’lla escule’nta, hot., vanliga ätliga
toppmurklan.

Mordacite’t (av lat. moWdex, bitande, av
morde’re, bita), egenskapen att vara
bitande eller frätande; skärpa.

Mordants, fr. (1. mårda’ng), betmedel av
olika kemisk sammansättning, som
användas för att framkalla förändring av ett
ämnes yta.

Morde’nt (ital. morde’nte), tonk., musikalisk
utsmyckning, pralldrill, förkortad drill
utan efterslag.

Mordvi’nerna, ett i sydöstra Ryssland bosatt
folk av finskt ursprung. — Mordvi’nska
språket, tillhör finska språkstammen.

Mo’re juda’ico, lat., judeed, en medeltida,
särskilt i Tyskland ytterst förödmjukande
form för judens edgång.

More’ller (av ital. more’llo, svartbrun), ett
slags syrliga körsbär.

Morelsjiki, en sekt inom den grekisk-ryska
kyrkan.

Morels öron (L må’rells -), med., stora
utplattade öronmusslor;
degenerationstec-ken.

Mo’re majo’rum, lat., efter fädrens sed. Jfr
Mos.

More’ndo, ital., tonk., bortdöende, avtagande,
försvinnande.

Mo’rer, eg. benämning på forntidens maurer
(se d. o.), senare på de i Spanien över
Afrika inträngande araberna. — More’sk,
se Arabesk. — Mo’risk stil, hyggn., den
särskilt av mor erna i nordvästra Afrika
och Spanien utvecklade konst, som
kännetecknas av hästskobågen, sadelbågen och
spetsbågen samt stalaktitvalvet och
arabesker.

Mo’res, lat. (pl. av mos, sed), seder, goda
seder, sedlighet. — Lära någon mores.

lära någon, huru man bör uppföra sig;
tillrättavisa, läxa upp någon. — Mores
casti^gat ride’ndo, se Castigat ridendo
mores. — Cu’stos mo’rum, se under Custos.

— O te’mpora! O mores! O tider, o seder!
(Cicero i första talet mot Catilina.)

More’sk, dets. som Arabesk (se d. o.).

Morfe’a, se Morphæa.

Morfe’m (av gr. morfe’, form), språkv.,
språkform, språkligt uttryck.

Morfe’vs (av gr. morfe’, gestalt, bild; lat.
Mo’rpheus), gr. och rom. myt.,
drömmarnas gud, son av Hypnos. Jfr Somnus.

Morfi’n (lat. mo’rphium, av Morfe’vs, se
d. o.), kem., en giftig alkaloid, den
viktigaste beståndsdelen av opium, brukas i
medicinen som rogivande och
smärtstillande medel. — Morfini’sm, med.,
MorpMs-mus, morfinförgiftning. — Morfini’st,
person, som gör sig skyldig till
morfinmissbruk, som behärskas av morfinomani.

— Morfinomani’ (av gr. mani’a, raseri),
oemotståndligt begär efter morfin.

Morfografi’ (av gr. morfe’, form, skapnad,
och gra’fein, skriva), beskrivning över
naturföremålen efter deras former.

Morfologi’ (av gr. morfe’, form, skapnad,
och lo’gos, lära), zool. och bot., läran om
djurens och växternas former samt om
dessas utveckling; språkv., formlära;
läran om ett språks fonetiska förändringar.

— Morfolo’gisk, som hör till morfologien.

— Morfometri’ (av gr. me’tron, mått),
mätning av kroppar och kroppsdelar. —
Morfonomi’ (av gr. no’mos, lag), läran om
lagarna för formbildningen. — Morfo’s,
bot., växtorgans formförändring. Jfr
Auto- och Heteromorfos. — Morfosa’n,
kem., morfinmetylbromid. — Morfotomi’
(av gr. te’mnein, skära) = Anatomi (se
d. o.). — Morfotropi’ (av gr. trope’,
vändning, förändring), en hos en kemisk
förening inträffande förändring i
kristallformen, om en atom väte substitueras av
en annan radikal.

Morgagnisk fuktighet (1. mårga’nj -), anat.,
den efter italienaren Morgagni
uppkallade klara vätska, som finnes mellan ögats
kristallins och dess kapsel. —
Morgag-niska muskler, muskler i övre delen av
näsan. — Morgagnis fickor, anat., dets.
som Ventriculi laryngis (se d. o.).

Morga’na, se Fata Morgana.

Morgana’tica, lat., jur., morgongåva. —
Mor-gana’tiskt äktenskap, (mlat. matrimonium
ad morgana’ticam), en furstlig eller adlig
persons äktenskap med en person av lägre
börd, varvid den sistnämnda maken och
barnen ej få göra anspråk på den
förstnämndes rang och förmögenhet; giftermål
till vänster.

Mo’rgen, ty., morgon; gammalt tyskt
fält-mått av växlande storlek, vanligen 25,5 ar.

— Morgen, morgen, nur nicht heute! sägen
immer träge Leute, i morgon, i morgon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0901.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free