Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Morgenbladet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
890
Morgenbladet—Morro
blott icke i dag! säga alltid lata
människor. (Weisse.)
Morgenbladet, norsk daglig tidning, högerns
främsta organ.
Morgonstjärna, bot., se Ornithogalum.
Morgonstjärna {ty, Morgenstern, eng.
morn-ing står, fr, casse-téte), krigsk., en
medeltida stridsklubba, vars klotformiga huvud
var besatt med taggar.
Morgue, fr. {1. mårg), stolt, högdragen min;
fängelserum, där nykomna fångar
besiktigas. — La Morgue, bårhus i Paris och
alla större franska städer, där lik efter
okända personer bliva utställda för att
igenkännas.
Moria’n (av mor [se Mor er]), neger.
Moribu’nd {lat. morihu’ndus), döende.
Morfchepalm, se Mauritia.
Morife’rmis, hot., mullbärlik.
Mori’n, kem.y ett derivat av flavin,
huvudbeståndsdelen i gulholts (se d. o.).
Morfna, bot., asiatiskt växtsläkte av fam.
Dipsaca’ceæ. Många arter odlas som
prydnadsväxter.
Mori’nda, hot., växtsläkte av fam.
Rubia’-ceæ. — M. citrifo’lia, vild och odlad i
Ostindien. Frukterna användas i läkekonsten.
Rötter och blad ge färgämnen.
Morine’lla inte’rpres, zool., roskarlen, en
havsstrandvadare av underfam.
Tjock-fotingar.
Mori’ner {lat. mo’rini), fornkeltiskt folk i
galliska Belgien.
Moring, sjöv., grov ring i större flotte eller
boj till fastgöring av båtar och fartyg. —
Moringsankare, ankare (med endast en arm
och ett fly) med vilket eller vilka en
moring kvarhålles på sin plats. —
Morings-mast, förtöjningsmast för luftfartyg.
Mori’nga, bot., farm., ett tropiskt trädsläkte,
tillhör fam. Moringa’ceæ. — M. ara’bica,
i Ostindien ger behennötter, vilka nyttjas
i medicinen. Se vidare Behenolja och
Be-hensyra. — M. olei’fera, har rötter, vilka
smaka och användas som pepparrot.
Moringa’ceæ, bot, växtfamilj av serien
Rhoeada’les. Se Moringa.
Mo’rio, pl. Morio’nes, lat. {gr. moro’s), ett
slags hovnarrar hos antikens greker och
romare. Moriones voro vanskapliga
dumhuvuden i motsats mot de kvicka och
slagfärdiga Scurræ.
Morion, fr. {1. måriå’ng), miyier., svart
bergkristall.
Morion, fr. {1. måriå’ng), ett slags hjälm
från 1500-talet.
Moripan, zool., Lago’pus sco’ticus, en skotsk
ripart, som inplanterats i s. Sverige.
Mori’sca (av sp. morisco, morisk), en från
araberna härstammande, spansk dans.
Morfsker {sp. moriscos), de döpta morerna
i Spanien och deras avkomlingar.
Mo’risk stil, se under Morer.
Moriskt ba^ detsamma som turkiskt bad.
Morisons piller {1. må’risöns -), ett av kali-
tartrat, aloe, kolokvint och gummigutta
bestående arkanum (se Arcanum).
Mo’rits 1. Mo’ritz. mansnamn, se Mauritius.
Moritu’ri te salu’tant, se Ave imperator etc.
Morkinskinna, en norska konungasagor
innehållande pergamentkodex från 13 :e årh.
Finnes i Köpenhamns kungliga bibliotek.
Morkullan, zool, se Scolopax.
MorIa’cker {ital. morlacca), benämning på
den ursprungligen romanska, numera rent
slaviska befolkningen i Dalmatien med
dithörande öar.
Morlaise, fr. {1. mårlä’s), ett slags
linnevävnad från franska staden Morlaix.
Morla’ker, se Morlacker.
Mormanga’ben, zooL, se Cercocebus.
Mormolykerna, gr. myt., vampyrer, som
valde sköna ynglingar till sina offer.
Mormo’ner, ’’de yttersta dagarnas helige",
en av amerikanen Joseph Smith år 1830
i norra Amerika stiftad sekt, vars
religionsurkund kallas "Hormons bok". Sedan
1847 bosatt i territoriet Utah, har sekten
gjort sig särskilt känd genom att
proklamera månggifte som en gudomlig
anordning. — Mormoni’sm, mormonernas lära.
Mormora’ndo, Mormoro’so, ital., tonk.,
mumlande, sorlande.
Mormässa, det äldre svenska nanmet för
Marie födelses fest, som under katolska
tiden firades 8 sept. ("Guds moders"
födelsedag).
Morn {fr. morne), dyster, nedslagen; mulen,
mörk.
Morning, eng. (/. må’rning), morgon. —
Morning Post, The {1. - påst), daglig,
konservativ, imperialistisk,
fransk-orienterad Londontidning, grundad 1772. Den
högre aristokratiens organ.
Moroci’t, miner., en djupblå apatit.
Moro’ne la^brax, zool., havsabborren.
Mo’ros, de muhammedanska infödingarna på
Filippinerna.
Morose, fr. {1. mårå’s; lat. mor o’sus), vresig,
knarrig, tvär butter, trumpen. —
Moro-site’t {fr. morosité), vresighet,
knarrighet, trumpenhet, retlighet.
Moro’sis, gr. (av moro’s, slö), med., slöhet.
— Moroko’mium, dårhus. — Morosofi’ (av
gr. sofi’a, vishet), dystert grubblande.
Morot, bot., se Dauciis.
Moroxi’t, miner., ett slags blågrön apatit.
Morpeppar, bot., se Xylopia.
Morphæ’a 1. Morphoe’a, med., gammalt namn
på de vid spetälska uppträdande
hudfläckarna.
Mo’rpheus, se Morfevs.
Mo’rphium, lat. morfin. — M. ace^ticum, se
Acetas morphicus. — M. muria’ticum, se
Chloretum apomorphicum.
Morra — Mora, ital. (se d. o.).
Mo^rrhusolja, en illaluktande olja ur
lever-tran.
Morrisons piller, se Morisons piller.
Morro, port. {1. må’rrà), kulle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
