- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
891

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mors ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mors—Moscado

891

Mo’rs, lat. {gen. moWtis)^ död. — M. algi’dus,
med.y se Algid. — M. appa’rens 1. spu^ria,
med.y skendöd. — M. civriis, borgerlig
död. — M. subita nea, plötslig död. —
Mo’rs æqua’bit, quos pecu’nia separ’avit,
lat. ordspr., döden förenar dem, som
rikedomen har åtskilt. — Mors i’psa refu’git
sæ’pe vi’rum, själva döden viker ofta
tillbaka för en man. (Lucanus.) — Mors
u’ltima re’rum, döden är slutet på allt. —
Pallida mors æ’quo pu’lsat pe’de
pa’upe-rum tabe^rnas regu’mque tu’rres, den bleka
döden besöker likaväl de fattigas hyddor
som konungarnas slott. (Horatius.) —
So’mnus est ima’go mo’rtis, sömnen är
dödens avbild.

Morsealfabet (Z. -å’-), det av Morse
uppfunna, av punkter och streck bestående
alfabet, som användes vid telegrafering
och. signalering.

Morse’lIer (av lat. mo^rsus, bit), farm., små
kakor av socker, i vilka något läkemedel
inmängts.

Morse^ring, signalering enligt
Morsealfabetet (se d. o.).

Morsinger, da., invånarna på danska ön
Mors i Limfjorden.

Mo’rsus ranæ, lat., bot., grodbett.

Mors uvæ, lat., bot., krusbärsdöd.

Mort, fr. {1. mår), död; spelt., fjärde, för
tillfället icke spelande medspelaren i
rhombre.

Mortali’n, ett patenterat ohyresmedel.

Mortalite’t (lat. morta’litas, av mors, död),
dödlighet; antal av dödsfall. —
Mortali-teissfcatistik, dödlighetsstatistik. —
Mor-talitetstabeller, dödlighetstabeller.

Mortgage {fr. 1. mårga’sj, eng. 1. må’gidsj),
jur., "död pant", jord, som pantsatts med
upplåtelse av besittningen åt borgenären,
vilken i stället för ränta åtnjuter
avkastningen. Motsatsen Vifgage, "levande
pant", innebär att avkastningen avräknas
å skulden.

Mortier, fr. {1. -tie’, av lat. morta’rium,
mortel), krigsk., mörsare, bombkanon.

Mortifica’tio, lat., med., se Mortifikation,
med.

Mortifia’nt m. fl., se under följ. ord.

Mortifie’ra {fr. mortifier, lat. mortifica’re),
döda, tillintetgöra; späka; förödmjuka,
kränka. — Mortifia’nt, smärtande,
förödmjukande. — Mortifice’ra, jur., döda,
förklara förlorade dokument ogiltiga. —•
Mortifikatio’n, dödande, tillintetgörande;
späkning; förödmjukelse, kränkning;
med., bortdöende av organiska delar av
kroppen; jur., dödande eller
tillintetgörande av den rättsliga kraften hos en
skriftlig handling (en växel, en aktie 1. d.).

Mo^rtimer, mansnamn, troligen av keltiskt
ursprung (näml. av mawr, mor, mer, stor,
vid, stolt, och tigh, hus, bostad).

Mö’rtuus, lat. (av mo’ri, dö), död. —
Civi’-liter mortuus, borgerlig död. — Moraliter

mortuus, moraliskt död. — De mo’rtuis nil
ni’si be’ne, om de döda bör man icke säga
annat än gott. — Mortuus non mo’rdet, en

död biter icke, d. v. s. en död fiende behöver
man icke frukta.

Moru, en negerstam.

Mo’ruIa, lat., mullbär. Se Morus.

Mo’rus, bot., mullbärsträd, busksläkte
tillhörande fam. Mora’ceæ. — M. a’lba, vitt
mullbärsträd. Fruktställning vitaktig.
Bladen utgöra silkesmaskens föda. Förr odlad
även i Sverige. — M. nfgra, svart
mullbärsträd. Fruktställning svartröd,
slutligen svart, ätlig. Hemland Persien. Odlad
även i Sverige.

Morä’ner {fr. moraines), pl., eg. ull av
självdöda får; geoL, massor av grus, stenar
och klippblock under eller på ytan (längs
sidorna, mittpartiet eller nedre änden) av
glaciärer. — Morängrus, geol.,
krosstens-grus.

Mos, farm., se Elektuarium.

Mos, lat., pl. Mo’res (se d. o.), sed, bruk. —
Ex mo’re, efter sed och bruk. — More
con-sue’to 1. solito, på vanligt sätt. — More
majoVum, på förfädernas sätt. — Bo’ni
mores, eg. goda seder; sedelag.

Mosa, värmländskt namn på i flotte hoplagt
timmer.

Mosaisk, MusiWarbete 1. Blusfviskt arbete
{fr. mosaique, it al. musa’ico, lat. opus
musivum, av gr. muse’ion, museum),
arbete, som göres av olika färgade bitar av
sten, glas, bränd lera, trä, läder m. m.,
vilka medelst kitt så sammansättas, att ett
mönster eller en framställning av figurer
bildas. Jfr Inkrustation, Intarsia,
Marke-teri. — Mosaikbastard, bastard, hos vilken
stamarternas egenskaper förekomma vid
sidan av varandra. — Mosaikfönster,
fönster sammansatt av olika färgade
glasbitar. — Mosaikguld, en legering av 16
delar koppar, 7 delar platina och 2 delar
zink. Se Chrysorin. — Mosaiksjuka, en
fläcksjukdom på odlad tobak och betor. —
Mosaikteorien, bioL, en teori om
ärftlighets-substansernas fördelning på de olika
cellerna under den individuella utvecklingen.
— Mosai’st, tillverkare av musivarbete. —
Musivguld, ett av tenn, kvicksilver, svavel
och salmiak berett bladguld, oäkta
målar-guld. — Musivsilver, oäkta blad- eller
må-larsilver, som beredes av tenn med vismut
och kvicksilver.

Mosa’isk (av Mose, se d. o.), som angår Mose
eller Mose lag; judisk. — Mosaiska lagen,
den av Mose åt israeliterna givna lagen,
vars kärnpunkt är tio Guds bud. —
Mosaiska trosbekännare, judar. — Mosai’sm,
Mose lära, den mosaiska eller judiska
religionen. Jfr Semitism. — Mosai’t, jude.

Mosai^st, se under Mosaik.

Mosai’t, se under Mosaisk.

Mosca’do, ett sicilianskt muskatvin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0903.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free