- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
892

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Moschata ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

892

Moschata—Motor

Moscha’ta, lat., hot., myskluktande. —
Mo-schatelli’na, lat., hot., något myskluktande.

Moscholatri’ (av gr. mo’schos, kalv, och
la-tre’ia, dyrkan), den gyllene kalvens
tillbedjande; guld- eller mammonsdyrkan.

Mo’’schus, farm., mysk (bisam,desman) kallas
det starkt och egendomligt luktande ämne,
som fås ur en körtel på hannen av Moschus
moschiferus, myskdjuret, vilket lever i
Centralasien. Användes i medicinen som
ett kraftigt stimulerande och
krampstillande medel. Brukas även vid
parfymfabrikationen.

Mo’se 1. Mo’ses, hebreiskt mansnamn (eg.
Mosche, av egypt. mo, vatten, och sedsje,
räddad; gr. Moyse^s eller Mose’s), den ur
vattnet räddade. Buret av israeliternas
lagstiftare. — Moseböckerna, de fem av
Gamla testamentets böcker, som förr
till-skrevos Mose, men nu anses författade på
olika tider. Se vidare Pentatevken.

Moselviner (L må’sel-), i trakten av floden
Mosel odlade viner.

Mosers figurer 1. Mosers bilder (1. må’sers -),
fys., figurer, som framträda på en
glas-eller metallskiva, på vilken linjer tecknats
med ett spetsigt föremål och som därefter
utsättes för inverkan av andedräkten eller
kvicksilverånga.

Mosers serum, med., ett streptokockserum.

Mo’ses, se Mose.

Moses brinnande buske, hot., arter av släktet
Pi’lea (fam. JJrtica’ceæ). Deras blommor
öppna sig explosionsartat och utströ
frömjölet i en sky. Odlas som krukväxter.

Mosippa, hot., se Pulsatilla.

Moské (fr. mosquée, sp. mezquita, av arah.
ma’sdjid l.mesdschid, ort. där man tillber,
knäböjningsplats), muhammedanskt
bönehus eller tempel.

Moski’ter (hårt k; sp. mosquitos, av lat.
mu’sca, fluga), zooL, blodsugande myggor,
som i tropiska länder äro en plåga för
såväl människor som djur. — Moskitnät, se
Mosquitero.

Moskova’d, se Maskovad.

Moskovi’ter, pL, eg. invånare i staden
Moskva’; benämning på ryssarna.

Mo’slem och Moslemi’n, se Muslim.

Moso, stam av urinvånare i kinesiska
provinsen Yünnan.

Mosquite’ro, sp., moskitnät, sängomhänge till
skydd mot moskiter (se d. o.).

Mosquitos, sp. (Z. måski’tås), svarta kariber,
avkomlingar av kariber och negrer; zool.,
se Moskiter.

Mossaga’t = Mokkasten (se d. o.).

Mossdjur, zool., små i havet levande,
polyp-liknande djur, Bryozo’a.

Mossgarn, ett slags löst tvinnat tvåtrådigt
garn av fin ull.

Mossljung, hot., se Cassiope.

Mo’sso, ital., tonk., livligt, rörligt.

Mossrosor, hot., se Rosa.

Mossrot, hot., se Peucedanum.

Most, ty., (1. måst), must.

Most Honourable, se Honourahle.

Most re’verend, se under Reverend.

Mo’strich, ty., med ättika tillredd senap.

Mosyno’iker, ett av Xenofon omtalat
kaukasiskt bergfolk.

Motaci’lla, zool., ärlsläktet av fam. Ärlor
{Motaci’llidæ). — M. a’lba, sädesärlan. —
M. boa’rula, gråärlan. — M. fla’va,
gul-ärlan.

Motaci^IIidæ, zool., se under Motacilla.

Mota’ker (gr. mo’thakes), klass av frigivna
heloter (se d. o.), oäkta söner av
spartia-ter med helotkvinnor.

Mote’r, en beduinstam.

Mote’tt (ital. mote’tto), tonk., flerstämmig
kyrkosång utan ackompanjemang, med
biblisk text, vanligen på latin. —
Motett-passion, tonk., passionsmusik med
alltigenom flerstämmigt komponerad
evangelietext (från 1500-talet).

Mo^thakes, gr., se Motaker.

Mothallath, astr., stjärna i stjärnbilden
Triangeln.

Motilite’t (av lat. move’re, röra), rörlighet.

Motio’n (lat. mo’tio, av moveWe, röra),
rörelse, kroppsrörelse; förslag, framställt i
en rådplägande församling av en av dess
medlemmar. — Motione’ra, giva
kroppsrörelse; väcka förslag i en rådplägande
församling. — Motionä’r, person, som
väcker ett förslag.

Moti’v (fr. motif, av lat. moveWe, röra),
drivfjäder, bevekelsegrund; skäl,
anledning; ämne, grundidé för en dikt eller ett
annat konstverk; tonk., melodisk sats, som
förhärskar i ett musikstycke. Jfr
Ledmotiv. — Motive’ra, anföra skäl, angiva
bevekelsegrunder för något. —
Motive’-ring, anförande av skäl, stödjande med
grunder.

Mo’to, ital, rörelse. — Con moto, tonk.,
hastigt. — Moto precede’nte, i samma takt
som förut.

Motokultur 1. Motorkultur, jordkultivering
med motorer i st. f. levande djur som
dragkraft.

Mo’tor, lat., eg. den, som sätter något i
rörelse; mek., kraftmaskin, maskin, genom
vilken en naturkraft utför mekaniskt
arbete; stundom själva denna drivkraft. —
Motorballong, luftskepp, drivet av
motorer. — Motorbåt, mindre båt, driven av
explosionsmotor. — Motorcy’kel,
explosionsmotordriven velociped. — Motordressin,
explosionsmotordriven dressin (se d. o.).
— Motorfartyg, större fartyg, drivet med
Diesel- 1. Bolindermotorer. —
Motorgenerator, motor direkt kopplad till en
generator för omformning av den elektriska
strömmen. — Motorindustri, tillverkning
av motorer. — Motorise’ra, utrusta med
motorer 1. motorfordon. — Moto’risk, som
frambringar rörelse, t. ex. motoriska
nerver. — Moto’risk afasi, se Afasi. — Motor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0904.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free