- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
893

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Motskymning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Motskymning—Mozaraber

893

post, postföring med motorvagnar
(auto-mobiler) 1. motorbåtar. — Motorsläde, med
maskinkraft framdriven släde. —
Motorvagn, automobilt åkdon (se Automohiler);
järnvägsvagn 1. spårvägsvagn,
framdriven med inbyggd motor.

Motskymning, meteor.^ se Anticrepusculum.

Mots savants, fr. {1. må sava’ng), lärda ord.

Mo’tto, ital., tänkespråk, valspråk; sinnrikt
uttryck, kort sentens av en författare,
an-bragt som valspråk eller överskrift i ett
litterärt arbete för att antyda dess syfte.

Motu’kaflugan, zool., en brasiliansk
bromsart, Ha’drus lepido’tuSj mycket fruktad
för sina djupa, starkt blödande bett.

Mo’tu pro’prio, lat., av egen drift, frivilligt;
påvligt domslut eller påbud av ovillkorligt
bindande kraft. — Mo’tus, lat., rörelse. —
M. perista’lticus, fysioL, den masklika
rörelsen hos tarmarna.

Mouchard, fr. {1. mosja’r, av mouche, fluga),
kunskapare, spion. — Moucharde’ra,
spionera.

Mouche, fr. {1. mosj), fluga; musch,
"skönhetsfläck", liten lapp av svart taft, som
damer på 1600- och 1700-talen fäste på
ansiktet eller halsen för att dölja någon
blemma eller förhöja hudens vithet. —
Moucheplåster, se Engelskt plåster. —
Mouches volantes (1. - våla’ngt), pl., eg.
flygande flugor; med., en ögonsvaghet,
under vilken små svarta punkter tyckas
sväva framför ögonen och hindra
patienten från att se klart. Bero oftast på
mikroskopiskt små grumlingar i glaskroppen.

Moufette, fr. (1. mofä’tt), unken, stinkande
lukt, t. ex. i gruvor, gravar, djupa
brunnar o. s. v. Jfr Mofett.

Mouillera (Z. muje’ra 1. mulje’ra; fr.
mouil-ler, av lat. mo’llis, mjuk), blöta, fukta;
skölja; fonet., muljera, uttala vekt, mjukt,
med ett efterslag av j, t. ex. muljerat I =
Ij, n = nj o. s. v. (jfr följ. ord). —
Mouil-lerade språkljud, mjuka konsonanter,
konsonanter, vilka hava en viss biartikulation
(t. ex. I i sp. llanos (1. lja’nås) och n i ital.
campagna {1. kampa’nja). — Mouille’ring,
muljering, nämnda förändring hos en
konsonant.

Moulage, fr. {1. mola’sj), avgjutning 1.
modell av kroppens organ.

Mouline’ra (1. mo-, fr. mouliner, tvinna, av
moulin, kvarn), tvinna silke — Moulinage
{1. -a’sj), silkestvinning; därtill
erforderlig redskap. — Moulinégarn {1. -ne’-),
garner, tvinnade av två 1. flera färdigspunna
trådar av olika färg.

Moulinet, fr. {1. molinä’), fäktk.,
kretsfor-mig svängning med värjan till skydd mot
flera samtidigt uppträdande motståndare.

Moulin Rouge, fr. (1. molä’ng rosj), en på
Montmartre i Paris belägen, mycket
besökt nöjeslokal.

Mounds, eng. (1. ma’unds), jordvall, kulle;
arkeol., fornlämningar i sydöstra Nord-

amerika, bestående av höga jordkullar för
bebyggelse till skydd mot översvämningar
eller som postament till plan för religiösa
ceremonier. — Mound builders (1. -
bi’l-dörs), de folkslag, som uppburit
mound-kulturen.

Moulure, fr. (1. moly’r, av moule, modell,
form), byggn., gesims, list; även
prydnader på bildhuggeri-, snickeri- och
guldsmedsarbeten.

Mount, Mountain, eng. (1. ma’unt, ma’untin),
berg. — Mountain limestone {1. -
la’jm-stå’n), geoL, bergkalk.

Mousse, fr. {1. moss), skum, fradga; kokk.,
benämning på flera lätta mellanrätter.

Mousse’ra (T. moss-, fr. mousser), mussera,
skumma, fradgas (om vin). — Mousseux
(Z. mossö’), skummande.

Mousson, fr. (1. mosså’ng), se Monsun.

Moustache, fr. (1. mosta’sj; av gr. my’stax,
mun), mustasch, skägg på överläppen.

Moustérientiden {1. mosteriä’ng-), 1.
Mous-tiertiden (1. mostje’-), en del av den äldre
stenåldern i Europa, bäst karakteriserad
av fynd från byn Moustier i Dordogne.

Moutarde, fr. (1. mota’rd), Mustard, eng. (1.
mö’störd; av lat. mu’stum, vinmust),
senap. — M. en feuilles {1. - ang föj),
senapspapper.

Mouton, /r. (1. motå’ng), får, fårstek; även
polisspion (jfr Mouchard). — Moutons
d’or, se Agnels. — Revenons à nos moutons
(Z. rövönå’ngs a nå motå’ng), eg. låtom oss
återvända till våra får; låtom oss
återkomma till ämnet.

Mouvement, se under Movera.

Move’ntia, se under följ. ord.

Move’ra (lat. move’re), röra. — Movera sig,
sätta sig i rörelse; bliva orolig. —
Move’n-tia, pL, jur., lösegendom med självrörelse,
t. ex. boskap. Jfr Mohilia. — Mouvement,
fr. (1. movma’ng), rörelse; oro, jäsning (i
sinnena); upprorisk rörelse.

Movime’nto, ital., tonk., rörelse.

MoVrahfröoIja, olja ur fröna av Ba’ssia
latifo’lia. Främre Indien.

Mo’xa, (urspr. japanskt namn på stänglar
av en art Artemisia, varmed terapeutisk
bränning utfördes), med., en vanligen av
bomull beredd liten kägla, som fordom
an-bragtes på någon punkt av kroppen och
där avbrändes, till åstadkommande av
brännsår och avledande av andra
sjukdomar, såsom gikt, djupt liggande
varbild-ningar m. m. — Moxibustio’n, bränning
med moxa.

Moyen, fr. (1. måajä’ng), medel, tillfälle,
utväg. — Moyen àge (1. - a’sj), medeltiden.
— Moyens, pl. (1. måajä’ng; stundom
försv. till mojä’nger), medel, tillgångar,
förmögenhet.

Mozara’ber (av arah. mustariba, oäkta
araber) , de kristna, som levde i Spanien under
arabernas övervälde. — Mozarabiska
liturgien, en från den äldsta kristna kyrkan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0905.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free