- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
895

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mudsjellid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Muds j ellid—Mullvaden

895

klumpar", simmande öar av drivtimmer
och slam vid mynningen av Mississippi.

Mudsjellfd, arab., tillverkare av
koranetuier.

Mudsjetchi^d, arab., "en som strävar", hög
persisk andlig ämbetsman.

Mueddin {L mue’ssin) 1. Mue^zzin, arab.,
person, som utropar bönestunderna från
moskéernas minareter.

Muff (lat. mujfula, vinterhandske),
ihåligt, vanligen cylinderformigt, i båda
ändarna öppet klädesplagg, vari händerna
instickas för att hållas varma.

Mu’ffel, ty. (fr. moufle), en vid
metallpro-beringar m. fl. processer använd välvd
skål av eldfast lera.

Muffelfärger, se Smältfärger.

Muffe’tt, se Moufette.

Muffins, eng. (1. ma’ffins), ett slags bakelser
av kärnmjölk.

Muflo’nen, zooL, O’vis musimon, en vild
fårart på Korsika och Sardinien.

Mu’fti, arab., muhammedansk teolog, som
deltager i kadins (se Kadi)
domarverksamhet. — Mufti-ul-ena’m,
Scheik-ul-isla’m 1. Stormufti, muftin i
Konstantinopel, förr turkiska rikets högste
ämbetsman.

Mug, en med birmanerna besläktad
folkstam.

Mughabo’dha, en grammatik över sanskrit.

Mugg (ty. Mauke), vet., inflammationer i
nedre delen av benen hos hästar och kor,
orsakade av bristande hygien.

Mugian, se Bermudasbåt.

Mugil, zooL, multesläktet, ett släkte
tagg-feniga fiskar, flera arter med läckert
kött. Några få exemplar av olika slag ha
fångats på vår västkust.

Muha’djir, arab. (av hedjra, utvandring),
till Turkiet invandrad muhammedan, som
gratis fått sig jord upplåten.

Muha’fis, arab., guvernör.

Muha’mmed 1. Moha’mmed, mansnamn (av
arab. muhammad, högtlovad). Buret av
stiftaren av Islam eller den
muhammedanska religionen och av fem turkiska
sultaner. — Muhammeda’n (även
Mohamme-da’n), anhängare av den muhammedanska
religionen. — Muhammedani’sm,
Muhammeds lära eller Islam (se d. o.). —
Muham-meda’nsk, som har avseende på
muhammedanerna eller muhammedanismen.

Muha’rram, första månaden i det
muhammedanska året.

Muid, fr. (1. mui’), av lat. modias, skäppa,
äldre franskt rymdmått av växlande
storlek för olika varor och länder.

Muikku, fi. (1. mo’jko), siklöja.

Muisca, Muyskas 1. Chibcha (1. tsji’bsja), ett
till Centralamerikas indianer hörande folk.

Mu’kar, europeisk benämning på en Mukari
(se följ. ord).

Muka’ri, arab., uthyrare av kameler,
mulåsnor, hästar o. s. v.

9. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. IL

Mukorinéer, bot., mögelsvampar (av fam.
Mucori’neæ).

Muko’s, kem., en ur mucin framställd
sockerart.

Mukö’s, se under Mucus.

Mula, zooL, korsning mellan hingst av åsna
och sto av häst. Jfr Mulåsna.

Mula’gis, turk., utvald ryttare.

Mula’sim, arab., löjtnant.

Mulatt, fem. Mulattska (av lat. mu’lus,
mulåsna), avkomling av en vit och en neger.

Mu’lciber (av mulce’re, stryka, stilla), rom.
myt., binamn till Vulcanus som dämpare
av eldsvåda.

Mulemaskin (1. mjul-) 1. Mule-Jennymaskin
(1. -djenni-), ett slags spinnmaskin. Se
vidare Jennymaskin. — Mulegarn,
Mul-garn, löst snott bomullsgarn (numera
spunnet på selfactorspinnmaskin).

Mulge’dium, bot., växtsläkte av fam.
Com-po’sitæ med mörkt till ljust violetta
blommor. Ett flertal arter odlade och tillfälligt
förvildade. Två inhemska. — M. alpi’num,
tolta, sällsynt i n. Sverige. Ofta odlad och
då intill meterhög. Blommor mörkvioletta.
— M. macrophyllum, mjölksallat, odlad,
ofta förvildad. — M. sibfricum, älvtolta,
sällsynt i Norrland, ofta odlad och
förvildad. Blommor ljusvioletta.

Mulie’bra, lat. (av mulie’bris, kvinnlig, och
detta av mulier, kvinna), pL, anat., de
kvinnliga könsdelarna; med.,
månadsrening. — Muliebrite’t, kvinnlighet.

Mu’lier taceat in eccle’sia, lat., kvinnan tige
i församlingen (1. Kor. 14: 34).

Mulje’ra m. fl., se Mouillera.

Muljö’r, sjöv., fällmekanism för ankare.

Mulk, turk., privategendom, som är
underkastad beskattning.

Mulkt (lat. mu’lcta), jur., penningstraff,
böter. — Mulkte’ra, ålägga penningböter.

Mullah, armenisk präst.

Mullbärsträd, bot., Mo’rus, ett till fam.
Mora’ceæ hörande trädsläkte, som,
härstammande från Persien och Kina, odlas i
större delen av Europa. Bladen tjäna
silkesmaskarna till näring. Bären av
Mo-rus ni’gra brukas till sylt och syrup.

Mullerupkulturen, arkeoL, se
Maglemose-kulturen.

Mulligatawny, eng. (1. ma’lligötå’ni), kokk.,
en urspr. indisk, starkt kryddad soppa på
kött, vilt, fläsk, curry, grönsaker och ris.

Mullpenningar, avgift för gravplats på
kyrkogård.

Mullus, zooL, ett släkte synnerligen
välsmakande, taggfeniga fiskar. — M.
surmu-le’tus, gulstrimmiga mullaxar, förekomma
från Medelhavet till Englands kust,
sällsynt på vår västkust.

Mullvaden, zooL, se Talpa. — Mullvadsskinn
erhållas av Talpa europæ’a. Detta
eftersökta men föga hållbara pälsverk imiteras
av bisamskinn, som klippes och färgas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0907.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free