- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
896

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mulstol ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

896

Mulstol—Mundarin

Mu’lstol (av mulåsna)y ett slags kombinerad
spinnmaskin.

Mu’lsum, lat., med honung blandat vin,
vin-mjöd.

Mu’lta, lat, {pl. av mu’ltumy mycket),
mycket, mångahanda. — Non multa, sed
mul-tum, se Multum, non multa, — Multa
ca-dunt i^nter calicem suprema’que labra,
mycket kan hända, under det att man för
bägaren till munnen, d. v. s. mycket
händer oförmodat. — Multæ manus o’nus
re’d-dunt le’vius, många händer göra bördan
lätt. — Multa pau’cis, mycket i få ord. —
Multa pete’ntibus de’sunt multa, de, som
fika efter mycket, sakna mycket.

Multangulä’r, lat., månghörnig, mångvinklig.

Multefiskar, zooL, se Mugil,

Multer, Multor, Mylter, Snottrer,
norrländska namn å hjortron.

Multesim, arab,, arrendator av någon
statens inkomsttitel. Jfr Iltisam.

Multiaxia’1 (av lat. mu’ltus, mången, och
a’xis, axel), fleraxlig.

Multica’ulis, lat. (av mu’ltus, mången, och
ca’ulis, stjälk), hot., med många stjälkar.

Multicellula’r 1. Multicellulä’r, mångcellig.

Multicuspida’t, anat., med många spetsar.

Multifi’dus, lat. (av fi’ndere, klyva),
mång-kluven, mångflikig.

Multiflo’rus, lat. (av flos, blomma), bot.,
mångblommig.

MultifoVm, lat., månggestaltad.

Multifo’rmis, lat. (av fo’rma, form), hot.,
mångformig.

Multigra’f, detsamma som Hektograf (se
d. o.).

Mu’Itikopapper, fotogr., kopieringspappei’
för framställning av flerfärgade
landskapsbilder.

MuItikro’motryck, flerfärgstryck.

Multilatera’1 (av lat. mu’ltus, många, och
la’tus, sida), flersymmetrisk; hot,, växt,
som är likformigt utvecklad runt sin
huvudaxel.

Multilokulä’r (av lat. mu’ltus, mången, och
lo’cus, rum), mångrummig.

Multipartia’I vaccin (av lat. mu’ltus,mkngen,
och pass, del), vaccin med många
beståndsdelar, 1. Polyvale’nt vaccin (av gr.
poly’s, mången, och lat. vaWre, gälla),
mångvärdig vaccin, beredes av flera
bakteriestammar av samma art.

Multi’pel (av lat. muMplus, mångfaldig),
mat., mångfald; tal, vari ett annat jämnt
går upp (9 är t. ex. en multipel av 3). —
Multipeletalo’n, fys., en sats
motståndsrullar för uppmätande av mångfalder av den
elektriska motståndsenheten. —
Multipel-integra’1, mat., integral med flera
variabler, vilka successivt böra integreras. —
Multipelpunkt, mat., punkt på en
kroklinje, genom vilken två 1. flera grenar av
linjen passera.

Mu’ltiplex, lat., mångfaldig.

Multiplicera {lat. multiplica’re),mat., mång-

faldiga, mångdubbla, föröka; av två givna
tal addera det ena så många gånger med
sig självt, som det andra har enheter;
finna ett tal, som är en given mångfald av
ett givet tal. — Multiplika’nd, det tal, som
skall multipliceras med ett annat. —
Multiplika’tor, det tal, varmed ett annat
skall multipliceras. — Multiplikatio’n (lat.
multiplica’tio), mångfaldigande,
mångdubblande; den handling, varigenom man
finner ett tal, som är en given mångfald
av ett givet tal, eller multiplicerar ett tal
med ett annat. — Multiplikationstecken,
tecknet X eller en punkt, som sättes
mellan faktorerna (multiplikanden och
multi-plikatorn). — MultiplikatiV,
mångfaldigande; betecknande en mångfald. —
Mul-tiplicite’t, mångfaldighet, mängd.

Multirotatio’n, fys., förändring i
vridnings-förmågan för polarisationsplanet hos en
lösning av ett optiskt aktivt ämne.

Multor, se Multer.

Multosta’t, med., portativ apparat för
trans-formering av elektrisk ström till
medicinska undersöknings- och
behandlingsändamål.

Multum, lat., mycket; skämtvis: stora
ägodelar, förmögenhet. — M. in pa’rvo,
mycket i litet. — M., non mu’lta, mycket, men
icke mångahanda; icke mångläseri, utan
djupa studier; litet, men gott. (Plinius
d. y.)

Mu’ltum, text., till yttertyg använt, ruggat
Barchent (se d. o.).

Multu’ngula (av lat. mu’ltum, mången, och
u’ngula, klöv), zool., förr
däggdjursordning, omfattande elefanter, tapirer,
noshörningar, svindjur och flodhästar.

Mu-lua, en bantunegerstam.

Mu’lus, lat., mulåsna. — Mulomedicfn,
djurläkekonst, veterinärvetenskap.

Mulåsna, zool., korsning mellan hingst av
häst och sto av åsna. Jfr Mula.

Mumblingshammare, se Smälthammare.

Mu’mie (fr. momie, ital. mu’mmia, av arab.
mu’miya’, harts, beck), balsamerat
forn-egyptiskt människo- eller djurlik. —
Mine-ralisk mumie, en dyrbar, välluktande
persisk bergbalsam, som av de gamla
egypterna användes vid balsamering. —
Mumi-fie’ra, göra till mumie; hoptorka. —
Mu-mifikatio’n, förvandling till mumie; med.,
torr brand, hoptorkande och skrumpnande
av någon kroppsdel.

Mu’min, pl. Mumini’n, se Kafir.

Mu’mma — Braunschweigmumma (se d. o.).

Muna’fiku’n, arab., ’’hycklare", benämning
på dem bland Muhammeds motståndare,
som av rädsla underkastade sig profeten
men i hemlighet motarbetade honom.

Mund 1. Munt, fornnord., hand.

Munda, indisk folkstam.

Munda’n m. fl., se under Mundus.

Munda’ri, en indisk folkstam.

Mundari’n, farm., en alkaloid, som förekom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0908.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free