- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
897

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mundation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mundation—Mures

a97

mer i AscWpias gigante’a och A. pTo’cera,
tillhörande fam. Asclepia’deæ.

Mundatio’n m. fl., se under Mundum.

Mundelföre, Mundilfare, nord. myt., fader
till Sol och Måne.

Munde’ra (av lat. mu’ndus, ren, snygg),
rengöra, putsa; renskriva; (av monte^ra, se
d. o.), krigsk.y bekläda (soldater). —
Mun-de’ring, soldatbeklädnad. Jfr Montering.

Mundificantia, lat., med., renande läkemedel.

Mundilfare, se Mundelföre.

Mu’ndum, lat. (av mu’ndus, -a, -um, ren,
snygg), renskrift, avskrift. Jfr Koncept.
— Mundatio’n, rening. — Mundato’risk
{lat. mundato’rius) y renande.

Mu’ndus, lat., värld. — Mundus vult de’cipi,
ergo decipia’tur, världen vill bedragas; så
må den bliva bedragen. — Munda’n,
världslig. — A mu’ndo co’ndito, se A
mundo etc. — Mundanite’t 1. Mundani’sm,
världsligt sinne, världslighet.

Muneira (1. monjei’ra), en spansk dans i
måttligt tempo.

Mu’nen = Munin (se d. o.).

Munger, fornnordiskt mansnamn (troligen
av mund, hand, och ger eller geir, spjut).

Mungiga {ty. Maultrommel, fr. guimharde),
tonk., ett musikinstrument, som består av
en ståltunga och ett järn, böjt som en
hästsko. Jfr Munharmonika.

Mungo, negerfolk i Kamerun.

Mungo, av klädeslump o. d. framställd
konstull. Jfr Shoddy.

Mungobo’na, se Sansibarört.

Mu’ngon, zool., se Herpestes.

Munharmo’nika, tonk., musikinstrument, där
toner frambringas genom metalltungor.

Municipa’1, Municipalite’t m. fl., se under
följ. ord.

Munici’pium, lat. (av mu’nus, gåva, ämbete,
och ca’pere, taga), kallades av de gamla
romarna varje kommun i Italien, som stod
under romersk överhöghet, men hade
kommunal självständighet. — Municipa’1, som
angår en stadskommun. — Municipalråd
(fr. conseil municipal), i Frankrike inom
varje kommun ett genom val bildat råd. —
Municipalrätt, stadsrätt. —
Municipalsam-hälle kallas hos oss fiskelägen,
stationssamhällen och med dem jämförliga delar
av kommunala landområden. —
Municipa-lise’ra, göra till en municipalitet. —
Muni-cipalite’t (fr. municipalité), medlemmar
av en stadskommuns styrelse. —
Muni’ci-pes, borgare i ett municipium.

Munifice’ns (lat. munifice’ntia),
frikostighet, mildhet, ädelmod.

Munime’nt (lat. munime’ntum), hjälp, stöd;

skyddsmedel; jur., bevisningsgrund.
Mu’nin, se Hugin och Munin.

Munitio’n (lat. muni’tio, av muni’re,
befästa), krig sk., förråd;
krigsförnödenheter. Jfr Ammunition.

Munk (lat. mo’nachus, av gr. monacho’s,
ensam), särskilt inom katolska kyrkan en

man, som tillhör en andlig förening
(orden), vars medlemmar leva tillsammans
skilda från världen, efter vissa regler och
under gudaktighetsövningar. —
Munklatin, dålig latin, sådan, som talades och
skrevs av munkarna under medeltiden. —
Munklikör 1. Benedikti’nlikör (fr.
Bénédic-tine de Fécamp), i franska staden Fécamp
tillverkad och efter benediktinklostret
därstädes uppkallad likör. — Munkskrift, se
Gotisk skrift.

Munk 1. Munkark, boktr., ark, som vid
hand-presstryckning icke noggrant överdragits
med färg utan företedde ljusare fläckar
(likt tonsuren på en munk).

Munkbalsam, se Sårbalsam.

Munkfnat, bot., ett namn på Cynoglo’ssum
officina’le (se d. o.).

Munkhätta, bot., se Arum.

Munklatin, se under Munk.

Munkraba’rber, bot., roten av Ru’mex
Pa-tie’ntia och Rumex alpi’nus, tillhör, fam.
Polygo’neæ.

Munlim, ett slags lim, som beredes av
gelatin och kandisocker.

Munpoma’da, farm., cerat (se Ceratum).

Munshi, Monshi (1. mo’nsji), infödd indisk
lärare 1. sekreterare åt europé.

Munsjör (1. -sjö’r); försv. av fr. monsieur,
(se d. o.), gunstig junker, klippare,
gynnare.

Munspatel, se Tungspatel.

Munstege, vet., instrument, som håller
munnen öppen på djur vid undersökningar i
munhålan.

Munte’nia, rumänska namnet för Valakiet.

Muntjaken 1. Kidangen, zool., ett ostindiskt
hjortdjur, Ce’rvalus mu’ntjac.

Muntz’ metall, mässing, som kan bearbetas
i rödvärme.

Muphrid, astr., stjärna i stjärnbilden
Björnvaktaren.

Mura, bot., ett namn på flera arter av släktet
Potentiella (se d. o.).

Muræ’na, se Mur ena.

Muraille, fr. (1. myra’j), mur, vägg.

Mura’l, se under Murus.

Muralis, lat., bot., växande på murar.

Murato’riska ka’non, en fragmentarisk
förteckning på latin över de kanoniska
böckerna i Nya testamentet.

Murbruksstruktur, petrogr., se under
Kata-klastisk.

Murchisoni’t, miner., efter den engelske
geologen Murchison (1. mö’rtjissön),
uppkallad fältspat.

Mu’rcia, rom. myt., benämning på Venus.

Murdji’ter, en muhammedansk sekt.
Mure’na, zool, Muræna Helena, en
välsmakande ålart, som förekommer i
Medelhavet, Indiska Oceanen och vid
Australien. Ansågs av de gamla romarna som en
stor läckerhet.

Mu’res, lat., pl. av Mus, råtta, mus. — M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0909.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free