- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
898

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Murexid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

898

Murexid—Muscari botryoides

articula’ris, mec?., ledmöss, fria kroppar i
en ledgång.

MurexiM, kem.^ uppstår, när urinsyra
behandlas med salpetersyra och därefter
med ammoniak. — Murexidprov, med., ett
prov för påvisande av urinsyra.

Murförband, byggn., en vid murning
iakttagen bestämd ordning mellan
murstenarna.

Murgalt, öppen gryta, i vilken man eldar
med koks i nybyggen för att torka ut
murarna.

Murgröna, bot., se Hedera.

Murgrönsnate, hot., se Ranunculus
hedera-ceus.

Murgrönsporreblomma, bot., se Cymbalaria.

Mu’ria, lat., saltlake.

Muria’t {fr. muriate, av lat. mn’ria,
saltlake), kem., saltsyrat salt.

Muriazi’t, miner., dets. som Anhydrit (se
d. o.).

Murica’tus, lat., spetsig-, bot., med små
piggar.

Muricft, nylat., paleont., en förstenad
spikklubbsnäcka.

Mu’ridæ, zooL, gnagarfamiljen R å 11 d j u r.
Omfattar i Sverige lämlar, möss, råttor
och sorkar.

Muri’der (av arab. muri’d, lärjunge),
anhängare av muridismen. — Muridfsm, en
religiös-politisk rörelse i Kaukasuslanden,
huvudsakligen under förra hälften av
1800-talet.

Mu’rinæ, zooL, råttor, underfamilj av
Mu-ridæ (se d. o.).

Muri’num, lat., bot., rått-.

Mu’rium, kem., ett hypotetiskt urämne,
som förr ansågs ingå i saltsyra, varför
denna förr benämndes a’cidum
muria’ti-cum.

Murkla, bot., Morche’lla, Gyromi’tra och Heh
ve’lla, tre skivsvampsläkten. Morche’lla
escuWnta, hattmurklan, och Gyromi’tra
escuWnta, stenmurklan, betraktas som
läckerheter.

Murkvadra’t 1. Murkvadra’nt, astr., större
kvadrant (se d. o.) uppbyggd i meridianen
1. anbragt på en mur.

Murmel, se under Murmeldjur.

Murmeldjur, zooL, ett släkte ekorrdjur.
Mar-mo’ta. Vanliga murmeldjuret
{M. marmo’tta) finnes i Sydeuropa ovan
trädgränsen. Skinnet beredes till läder.
B o b a k e n (M. bo’bac), på Rysslands
och mell. Asiens stäpper, lämnar
huvudmassan av pälsverket murmel.

Murmi, ett av Himala ja folken (se d. o.).

Mu’rmur (av lat. murmura’re, mullra,
morra), brus, sorl, mummel; även =::
Borbo-rygmi (se d. o.). — M. veno’sum, med.,
nunnebrus, brusande ljud över stora
halsvenerna hos blodfattiga.

Mu’rner, ty. (av murren, morra), kattens
namn i den tyska djurfabeln, kisse,
kisse-murr.

Muro’rum, lat., bot., mur-.

Mu’rrha, en hos de gamla romarna högt
skattad stenart. — Murrhfnska kärl {lat.
vasa mu’rrhina), ett slags ytterst dyrbara,
i Indien av nämnda stenart förfärdigade
kärl, mycket eftersökta under romerska
kejsartiden.

Mursenap, bot., se Diplotaxis.

Mu’rsjid, arab., ledare, lärare, föreståndare
för religiöst brödraskap.

Mu’rus, lat., mur. — Extra mu’ros, utom
stadsmurarna. — Tntra muros, inom
stadsmurarna. — Mura’l, som tillhör murar,
som växer på murar.

Murva, bland krimtatarerna av hirs berett
öl.

Mus, zooL, råttsläktet. — M. flavi’coIis,
större skogsmusen. — M. mu^sculus,
husmusen. — M. norve’gicus, bruna råttan. —
M. ra’ttus, svarta råttan. — M. sylva’ticus,
lilla skogsmusen.

Musa, arabisk form för Mose.

Mu’sa, bot., bananväxt, pisang, ett till fam.
Musa’ceæ hörande, högväxt tropiskt
örtsläkte. — M. paradisi’aca, med underarten
M. sapie’ntum, från Ostindien, odlas
numera allmänt i tropikerna. De smakliga
frukterna, bananer.
Jamaicabananer, Teneriffabananer, äro
numera välkända även hos oss. Även
andra arter ge ätliga frukter. Jfr
Arrow-rotstärkelse. — M. textfils ger tågvirke,
s. k. m a n i 11 a h a m p a. — M. ense’te,
jättebananen, odlas som prydnadsväxt
jämte flera andra arter.

Mu’sa, gr. och lat., sånggudinna. Se Muser.

Musa {eng. mouse), sjöv., med garn försäkra
en hake, så att den icke kan lossgöra sig.

Musa’ceæ, Musacéer, bot., växtfamilj av
serien Scitami^neæ. Viktigaste släktet är
Musa (se d. o.).

Musage’tes, se under Muser.

Musardkonsert {1. mysa’r-; efter den
franske kompositören Philippe Musard),
konsert i fria luften, promenadkonsert.

Mu’sastärkelse, se Arrowrotstärkelse.

Musblack, musfärgad häst.

Mu’sca, astr.. Flugan, stjärnbild på s.
hemisfären.

Mu’sca, lat., fluga; zool., ett flugsläkte. —
M. dome’stica, fönsterflugan. — M.
vomi-to’ria, spyflugan.

Muscadins, fr. {1. myskadä’ng), pl., eg.
mysk-pastiljer; parfymerade sprättar (särskilt
vissa sådana under franska revolutionen).

Mu’scæ, Musca’rius, lat., bot., flug-.

Mu’scæ voIita’ntes, lat., flygande flugor;
med., se Mouches volantes under Mouche.

Muscardine, fr. {1. myskardi’nn), en
sjukdom hos silkesmaskar.

Muscardfnus avellana’rius, zool.,
hasselmusen, den enda svenska representanten
för gnagarfamiljen Hasselmöss.

Musca’ri botryoi’des, bot., pärldruva,
pärl-hyacint, som prydnadsväxt odlad liljeväxt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0910.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free