- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
899

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Musch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Musch—Musica da camera

899

Musch, se Mouche,

Muschi^k, ry., bonde.

MuschiV, arab,, ledamot av ett råd; en
turkisk armékårs befälhavare. — Muschira’t,
en muschirs värdighet.

Muschplåster, se Engelskt plåster.

Musci, lat., pL av Muscus (se d. o.); bot,
kryptogamgruppen Mossor.

Musci’cola, bot., växande bland mossor.

Muscige’nus, bot., växande på mossor.

Muscoi’des, Musco’sa, bot., mosslik.

Muscologi’, bot., vetenskapen om mossorna.

Muscovrt, miner., kaliglimmer, den
allmännaste glimmerarten.

Mu’sculus, pl. Mu’sculi, lat., anat., muskler.

— Mu’sculi abdo’minis, bukmusklerna. —
Mu’sculus anconæ’us, armbågsmuskeln. —
M. bi’ceps bra’chii, tvåhövdade armmuskeln.

— M. b. femo’ris, tvåhövdade lårmuskeln.

— M. brachia’lis, armböjaren. — M.
bucci-na’tor, kindmuskeln. — M. cani^nus,
hörntandsmuskeln. — M. cilia’ris, ögats
ringmuskel. — M. corruga’tor supercflii,
ögon-brynsrynkaren. — M. crema’ster,
testikel-höjaren. — M. deltoide’us, deltamuskeln.

— M. diga’stricus, tvåbukiga käkmuskeln.

— M. dilata’tor pupi’Ilæ, radiära muskler
kring pupillen. — Musculi fa’ucium,
svalgets muskler. — Musculus fronta’lis,
pann-muskeln. —■ M. gastrocne^mius, stora
vadmuskeln. — Musculi geme’lli,
tvillingmusklerna. — Musculus genio-hyoide’us,
kindtungmuskeln. — M. glutæ’us
ma’xi-mus, stora sätesmuskeln. — M. g. me’dius
och M. g. mi’nimus, mellersta och lilla
sätesmuskeln. — M. gracilis, slanka
lårmuskeln. — M. ili’acus, höftbensmuskeln.

— M. iliopso’as, höftländmuskeln. — M.
intercosta’les, mellanrevbensmusklerna. —
M. lary’ngis, struphuvudets muskler. —
M. lati’ssimus doVsi, breda rygg-muskeln.

— M. leva’tor sca’pulæ,
skulderbladshöja-ren. —■ M. li’nguæ, tungmusklerna. — M.
masse’ter, tuggmuskeln. — M. menta’lis,
hakmuskeln. — M. my’lohyloide’us,
käk-tungbensmuskeln. — M. nasa’lis,
näsmuskeln. — M. obtura’tor exte’rnus och M. o.
inte’rnus, yttre och inre höftskålsmuskeln.

— M. occipita’Iis, nackmuskeln. — M.
orbicula’ris o’cuIi, ögats ringmuskel. —
M. o. o’ris, munnens ringmuskel. — M.
pectora’lis ma’jor och M. p. mi’nor, stora
och mindre bröstmuskeln. — M. peronæ’us
bre’vis och M. p. lo’ngus, korta och långa
vadmuskeln. — M. phary’ngis, svalgets
muskler. — M. poplite’us,
knävecksmuskeln. — M. prosta’ticus, prostatas
muskulatur. — M. pso’as ma’jor och M. p. mi’nor,
stora och lilla ländmuskeln. — M.
qua’dri-ceps fe’moris, lårsträckaren. — M. re’ctus
abdo’minis, raka bukmuskeln. — M. r.
in-te’rnus abdo’mims, bukens inre
snedmuskel. — M. r. o’culi, ögonbulbens raka
muskler. — M. sacrospina’lis,
ryggsträc-karen. — M. sarto’rius, skräddarmuskeln.

— M. scale’nus ante’rior, me’dius och
poste’rior, främre, mellersta och bakre
revbenshållaren. — M. serra’tus,
såg-muskeln. — M. so’leus, djupa vadmuskeln.

— M. spWncter, muskel, som sluter en
öppning. — M. tempora’lis,
tinningmuskeln. — M. te’nsor ty’mpani,
trumhinne-spännaren. — M. tibia’Iis ante’rior och
poste’rior, främre och bakre
skenbensmuskeln. — M. tora’cls, bröstmuskulaturen.

— M. trape’zius, kappmuskeln. — M.
tra-ve’rsus abdo’minis, bukens tvärmuskel. —
M. triangula’ris, triangulära munmuskeln.

— M. tri’ceps bra’chii, armsträckaren. —
M. zygoma’ticus, okbensmuskeln.

Mu’scus, lat., mossa. — M. helmintocho’rtus,
se Helmintochorton. — M. isla’ndicus, se
Lichen islandicus (under Lichenes). —
M. pulmona’ceus, se Herba pulmonariæ
arboreæ.

Musea’l, Museolo’gisk, hörande till ett
museum.

Musée, fr. (1. myse’), museum.

Muse’ion, gr., museum (se d. o.).

Mu’selman (förvrängning av arab.
musli-mi’n [se Muslirri]), muhammedan.

Mu’senalmanach, ty., benämning på förr i
Tyskland utgivna poetiska kalendrar.

Museografi’, se under Museum.

Museolo’gisk, se Museal.

Mu’ser (gr. mu’sai, lat. mu’sæ), gr. myt.,
benämning på de nio sånggudinnorna eller
sångens, musikens och skaldekonstens
gudinnor, döttrar till Zeus och Mnemosyne.
Dessa gudinnor voro Klei’o {lat. CWo),
representant för historien, Kallio’pe 1.
Kal-lio’peia (lat. CalWope), för hjältedikten,
Melpome’ne (lat. Melpo’mene), för
sorgespelet, Thaleja (lat. ThaWa), för
lustspelet, Erato’ (lat. E’rato),fÖT kärleksdikten,
Eute’rpe, för musiken och den lyriska
skaldekonsten. Terpsicho’re (lat.
Terpsi’-chore), för dansen, PolyWnnia (lat.
Poly-hy’mnia), för hymnen eller den heliga
sången, Urani’a (lat. U ra’nia), för st
järnkunskapen; fig., sköna konster, i
synnerhet skaldekonst. Jfr Camenæ. —
Musa-ge’tes, anförare för muserna. Se vidare
Apollon.

Muse’ra (jfr Mosaik), pryda med mosaik. —
Muse’ring, det brokiga mönstret på
baksidan av spelkort.

Musette, fr. (1. mysä’tt), säckpipa; även en
på Ludvig XIV:s och Ludvig XV :s tid
omtyckt dans.

Muse’um, lat. (gr. muse’ion), en åt muserna,
d. v. s. åt konster och vetenskaper, helgad
plats; offentlig samling av till konst och
vetenskap hörande föremål; den byggnad,
vari en dylik förvaras. — Museografi’ (av
gr. grafein, skriva), beskrivning över
museer och deras konstskatter.

Musica da ca’mera, ital. (1. mo’s-),
kammarmusik. — Musica divi’na 1. M. sa’cra,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0911.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free