- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
900

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Musicapa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

900

Musicapa—Mussaf

gudomlig 1. helig musik, kyrkomusik. —
M. mensura’lis, se Mensuralmusik.

Musica’pa, zooL, tättingsläktet F 1 u g
-snappar e. — M. atricapi’lla, svart och
vita flugsnapparen. — M. colla’ris,
hals-bandsflugsnapparen. — M. fice’dula, grå
flugsnapparen. — M. pa’rva, lilla
flugsnapparen.

Musice’ra, se under Musik.

Music hall, eng. {1. mjo’sik hål),
konsertsalong, varietésalong.

Mu’sicus, se Musikus.

Musi’k {gr. musike’), eg. den musiska
konsten, musernas eller sånggudinnornas
konst; tonkonst; även tonstycke. —
Musi-ka’lier, nothäften, nedskriven musik. —
Musikalisk, som hör till musik; som har
sinne och öra för musik; välljudande. -—
Musika’nt, spelman, person som idkar
musik såsom hantverk. — Musikdirektör,
anförare för ett sällskap musikidkare;
person, som tagit direktörsexamen vid en
musikalisk akademi. — Musikdrama,
urspr. liktydigt med opera; i vår tid
beteckning för de försök som gjorts (främst
av Wagner) att reformera den urartade
operan efter enhetliga stilprinciper. —
Musikinstrument, tonverktyg. —
Musik-konservatorium = Konserv atorium (se
d. o.). — Musikteori^ sammanfattning av
musikens teoretiska läroämnen (allmän
musiklära, harmonilära, kontrapunkt,
formlära och instrumentationslära). —
Mu’sikus 1. Mu’siker, tonkonstnär, person,
som har musiken till sitt huvudstudium.
— Musice’ra {ital. musica’re) y föredraga
tonstycken, spela.

Mu-simba, bantunegerstam.

Mu’sis ami’ci, lat., sånggudinnornas vänner.

MusiVarbete, Musi’viskt arbete, MusiVguld,
MusiVsilver, se Mosaik.

Musji’k, se Muschik.

Musjilange, se Basjilange.

Musji’r, se Muschir.

Muskari’n, kem., en giftig beståndsdel bl. a.
i svampen Amani’ta musca’ria; ett
brunviolett tjärfärgämne.

Muska’t 1. Muskate’ll (av ital. mu’sco, mysk),
eg. myskdoftände; muskat- eller
muska-tellvin, benämning på flera söta,
krydd-smakande viner från Medelhavslanden.

Muska’tbalsam, farm., förr benämning på
det fett, o’leum myri’stici, som framställes
ur muskotnötter.

Muska’tell, se Muskat.

Muska’tolja, kem., framställes ur blommor
och nötter (muskotnötter) av Myri’stica
moscha’ta.

Muskedu’nder (förvrängning av fr.
mous-queton, kort musköt, karbin), krigsk.,
klumpigt gevär.

Muskegs (1. ma^skegs), geogr., sjöar 1.
vit-mosskärr.

Mu’skel, pl. Mu’skler (lat. mu’sculus, dimin.
av mus, råtta), anat., "kött", den röda

massa i djurkroppen, som består av genom
bindväv förenade finare och grövre trådar
och som genom sin utvidgning eller
sammandragning åstadkommer kroppens
rörelser. — Muskelatrofi’, med.,
muskelför-tvining. — Muskeldystrofi’, skenbar
förstoring med fettbildning och förlamning.

— Muskelfibri’ller, tunna trådar i
muskelvävnaden, vilka uppbära
sammandragningsförmågan. — Muskelhypertrofi’,
onormal förstoring av en muskel. —
Mus-kelruptu’r, muskelbristning. —
Muskelsystem, sammanfattningen av en kropps
muskler. — Muskula’rfjäder, en fjäder,
som åstadkommer en automats rörelser.

— Muskularite’t, musklernas
beskaffenhet och verksamhet. — Muskulatu’r,
muskelsystem. — Muskuli’ter, paleont., pL, en
art förstenade musslor. — Muskulä’r (fr.
musculaire), som har avseende på
muskler. — Muskulö’s (fr. musculeux),
muskel-stark. Se Musculus.

Muskete’rare, Musketö’r, se under Musköt.

Musköter (hårt k) = Moskiter (se d. o.).

Mu’skogees 1. Mu’skokis, se Creeks.

Muskovi’t, se Muscovit.

Muskeln, kem., färglös, tjockflytande olja,
som utgör den intensivt luktande
beståndsdelen i mysk.

Mu’skot, Muskotblomma, Muskotnöt, se
My-ristica och Semina myristicæ.

Muskovi’t, se Muscovit.

Muskulatu’r, MuskuläV, Muskulö’s m. fl., se
under Muskel.

Muskö’t (ty. Muskete, fr. mousquet), krigsk.,
urspr. ett slags tung bössa med luntlås;
senare gevär i allmänhet. — Muskete’rare
1. Musketö’r, soldat till fots, beväpnad
med musköt. — Musketörer (fr.
mou-squetaires), benämning på konungens av
Frankrike adlip livgarde (1622—1815).

Musli’m, pl. Muslimi’n, arab., muhammedan.
Jfr Museiman.

Musli’n (fr. mousseline, efter den asiatiska
staden Mosul), ett fint, lätt, halvt
genomskinligt bomullstyg. — Yllemuslin,
benämning på vissa tunna ylle- eller
halvylletyger.

Mus misser est, a’ntro qui ta’ntum cla’uditur
u’no, lat. ordspr., stackare den råtta, som
icke har mer än ett hål att krypa in i.

Musamani’, gr., lidelsefull kärlek till konst,
särskilt musikvurm.

Musopha’gidæ, zooL, bananätare, en familj
ofta praktfulla afrikanska skogsfåglar.

Munspel 1. Mu’spelhem, nord. myt., eldens
värld, en av skapelsens nio världar. —
Muspels söner, eldandarna från
Muspel-hem.

Muspilli (jfr Muspell), kristen skildring av
livets och dödens allvar (från 800-talet).
Ett av den tyska litteraturens äldsta
språkminnesmärken i bunden form.

Musquashskinn (I mu’sskasj-), se Bisam.

Mussa’f, tilläggsbön, som judarna läsa på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0912.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free