- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
901

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mussar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mussar—Myabankar

901

vissa sabbats- och festdagar till minne av
det offer, som på dessa ägde rum.

Mu’ssar, geogr,, gammalt namn på finska
staden Vasa.

Mus sa’tur insi’pidam diju’dicat e’sse
fari’-nam, lat. ordspr., när råttan är mätt,
tycker hon mjölet vara beskt.

Musseli’n, se Muslin.

Musse’ra, se Moussera. — Musse’ring,
herald., gammal benämning på lövverket
kring hjälmen å adliga vapen.

Mussero’ner, bot., ett svamp släkte,
Tricho-lo’ma (se d. o.).

Mussitatio’n, med., mumlande läpprörelser
hos svårt sjuka.

Musslin, se Muslin.

Mu’stafa, arabiskt mansnamn, utvald. Buret
av fyra turkiska sultaner.

Musta’hfiz, arab., landstormsman i Turkiet.

— Mustahfiza, landstorm.

Musta’ngen {eng. mu’stäng), ädel ridhäst i

Sydamerika.

Mu’stard, se Moutarde.

Mustariba, arab., "arabiserade", dets. som
ismaeliter (se d. o.).

Musta’sch, se Moustache.

Mustecha’r, turk., understatsminister.

Mu’stela, zool., vesslesläktet. — M. ermi’nea,
hermelinen 1. lekatten. — M. niva’lis,
små-vesslan. — M. puto’rius, illern.

Muste’lidæ, zool, rovdjursfamiljen M å r d
-djur. Svenska släkten, Gulo (järvar),
Lutra (uttrar), Martes (mårdar),
Mu^s-tela (vesslor) och Puto’rius (illrar).

Mu’stelus, zool., se H u n d h a j e n.

Mu’steus, lat., bot., mustig, saftrik.

Mu’stic, dotter av en vit och en mulattska.

Mustippa, bot., se Myosurus.

Mut, egypt. myt., en med Isis besläktad
gudinna, Amons maka.

Mu’ta, lat. (av muta’re, förändra), eg.
förändra; tonk., beteckning i musikstämmor
för pukor, horn m. fl. instrument, när en
förändring i stämning inträder.

Mu’ta, pl. Mu’tæ, lat. (av mu’tus, stum),
språkv., stum konsonant, konsonant, vid
vars uttalande munhålan förbliver sluten,
t. ex. p, t, b, g. Jfr Liquida.

Muta’bel, se Mutera.

Muta’bilis, lat., bot., föränderlig.

Mutaci’sm, Mutaci’smus, med., frivillig
stumhet (hos sinnessjuka).

Mu/tæ, se Muta.

Mutasilfter — Kadariter (se d. o.).

Muta’tio, lat., ombyte, förändring. —
Muta-tio ele’nchi, log., ett avsiktligt bevisande
av något annat, än vad som skulle bevisas.

Mutatio’n, Muta’tis muta’ndis m. fl., se under
Mutera.

Mute’ra (lat. mittaVe), förändra, ombyta.

— Muta’bel, föränderlig, obeständig. —
Mutabilite’t, föränderlighet,
obeständighet. — Mutatio’n {lat. muta’tio),
förändring, ombyte, övergång; målbrott. —
Mutationsteori’, Z>e Vries, en teori om arter-

nas uppkomst, enligt vilken denna beror
på språngartad diskontinuerlig
förändring hos organismerna, som går i arv på
avkomman. — Muta’tis muta’ndis, sedan
det, som bör ändras, blivit ändrat; med
nödiga ändringar. — Mutosko’p (av gr.
skope’in, se), apparat för åstadkommande
av "levande bilder". En föregångare till
kinematografen.

Mutesa’rrif, arab., en hög turkisk
ämbetsman. — Mutesarriflik, dennes
ämbets-distrikt.

Mutevelli, arab., förvaltare, turkisk
benämning på den som förvaltar fromma
stiftelsers egendomar.

Mu’ticum, lat. (av mutila’re, stympa), bot.,
trubbig. — Mutila’tum, bot., avtrubbad.

Mu’tilans, lat., med., som medför stympning.
Se Mutilera.

Mutile’ra {lat. mutila’re), stympa;
förfalska. — Mutilatio’n, stympning;
förfalskning.

Muti’lla europæ’a, zool., se Bimyra.

Mutin, fr. {1. mytä^ng), upprorsstiftare. —
Mutineri’ {fr. mutinerie), myteri, uppror.

Mu’tina, lat., Modena.

Mutosko’p, se under Mutera.

Mutsedel, av bergmästaren utfärdad
skriftlig tillåtelse att bearbeta en
mineralfyndighet.

Mutter, ty. {1. mo’t-), moder; livmoder;
skruvmutter. — Mutter-allein, mol allena,
mol ensam. — Mutterwitz, naturlig,
medfödd kvickhet.

Mutton chops, eng. {1. ma’ttn tjåpps),
halstrade fårkotletter.

Mu’tua confide’ntia, lat., ömsesidigt
förtroende.

Mutual aid, eng. {1. mjo’tjoöl ä’id),
ömsesidig hjälp. Benämning på en
utvecklingsteori framställd av ryssen Krapotkin.

Mutual instruction, eng. {L mjo’tjoöl
in-stru’cksjön), se Lancastermetoden.

Mutuali’sm, Mutualite’t m. fl., se under följ.
ord.

Mutue’ll {fr. mutuel, lat. mu’tuus), inbördes,
ömsesidig. — Mutuali’sm, i Frankrike en
socialistisk lära, vars grundprincip är
ömsesidigheten. — Mutuali’st, anhängare
av denna lära. — Mutualite’t,
ömsesidig-het.

Mutu’1 {lat. mu’tulus), byggn., å doriska
byggnader de på kranslistens undre sida
anbragta små fyrkantiga skivor, från
vilka "dropparna" nedhänga.

Mu’tuum, lat., penninglån.

Mu’tuus conse’nsus, lat., ömsesidigt
medgivande.

m. v., tonk., förk. för ital. mezza voce, med
halv röst.

My {M, fji), bokstav i grekiska alfabetet.
fjb förk. för mikron och förstavelsen mikro-.

Mya’grum, bot., syn. Neslea (se d. o.).

Myabankar, geol, norska avlagringar från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0913.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free