Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Myosit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
904
Myosit—Myrmekia
Myosi’t, med,, inflammation i den bindväv,
som omger muskelfibrillerna.
Myoso’tis, hot.y förgätmigej, artrikt
växtsläkte av fam. Borragina’ceæ. — M.
ar-ve’nsis, åkerförgätmigej. — M. cæspito’sa,
sumpförgätmigej. — M. colli’na,
backförgätmigej. — M. palu’stris 1. M.
scorpioi’-des, förgätmigej, strandväxt, med stora
ljusblå blommor. — M. silva’tica,
skogsförgätmigej, tämligen allmän i lundar och
lövskog, är den oftast odlade arten av
detta släkte.
Myospa’sm, med.y spastisk
muskelsammandragning.
Myosuroi’des, hot., lik Myosu’rus
(råttsvansört) .
Myosu’rus mi^nimus, bot., råttsvans,
mus-tippa, liten åkerväxt med hög, smalt
kägellik pistillsamling.
Myo’tica, med., pupillsammandragande
medel.
Myo’tis, zooL, tunnörade fladdermussläktet
av däggdjursordn. Chiro’ptera (se d. o.).
Svenska arter: M. bechstelni, Bechsteins
fladdermus (Skåne). — M. dasycne’me,
dammfladdermusen (Skåne). — M.
dau-bento’nii, Daubentons fladdermus. — M.
mysta’cinus, mustaschfladdermusen. —
M. nattere’ri, fransade fladdermusen.
Myotomi’, se under Myocardium.
Myo’xus glis, zooL, se Glis.
Myrag, bot., se Rhyncospora.
Myrbräcka, bot., se Saxifraga.
Myrbär, bot., dets. som tranbär.
Myrce^n, kem., ett terpenkolväte i oljan från
Myrica (bay-olja) och Lippia.
My’rdin = Merlin (se d. o.).
Myria’d (gr. myria’s), antal av 10,000; fig.,
otalig mängd. — Myria’den, ett av H.
Brandel utarbetat kronologiskt system för
avhjälpande av det gregorianska
systemets brister.
Myriagra’m (av gr. my’rioi, tiotusen) r=
10,000 gr. — Myriali’ter = 10,000 liter.
— Myriame’ter = 10,000 m. (en svensk
nymil). — Myriapo’der 1. Myria’poda (av
gr. pus, gen. podo’s, fot), zool.,
tusen-fotingar, en underavdelning av leddjuren.
— Myria’r (fr. myriare), ytmått = 10,000
ar. — Myria’rk, anförare för 10,000 man.
— Myriastère = 10,000 stère (se d. o.).
Myri’ca gale, bot., pors, buske tillhörande
underfam. Myrica’ceæ av hängeväxterna.
Bladen hartsprickiga och starkt luktande.
— M. ceri’fera, Nordamerika, lämnar vax.
— M. sapi’da, m. fl. arter i s. Asien, har
välsmakande frukter.
Myrica’ceæ, bot., underfamilj av fam. Amen-
ta’ceæ, hängeväxter. Se Myrica.
MyricaVia germa’nica (syn. Ta’marix g.),
bot., klådris, strandljung, buske med
barrlika blad å grusiga älv- och sjöstränder.
Tillhör fam. Tamarica’ceæ. Barken har
förr varit officineH
Myriceti’n, kem., ett ämne i barken av
My’-rica na’gi och bladen av ett flertal
Rhus-arter.
Myrici’n, kem., palmitinsyreester av
myri-cylalkohol, en beståndsdel i bivax.
Myricitri’n, kem., glykosid i barken av
My’-rica na’gi.
Myricylalkohol 1. Melissy’lalkohol, kem., en
alifatisk alkohol i bivax m. fl. vaxarter.
Myringi’tis (av mlat. myWinx, trumhinna),
med., inflammation i trumhinnan. —
My-ringektomi’, utskärande av trumhinnan.
— Myringi’t, trumhinneinflammation. —
Myringoplasti’k (av gr. pla’ssein, bilda),
konsten att bilda nya trumhinnor. —
My-ringotomi’ (av gr. tome’, snitt),
genomstickning av trumhinnan. — Myrinx,
anat., trumhinnan.
Myrioca’rpus, lat. (av gr. my’rios, otalig,
och karpo’s, frukt), bot., med otaliga
frukter.
Myriophy’llum, bot., växtsläkte, tillhörande
fam. Haloragida’ceæ. Vattenväxter med
kransvisa, hårfint parflikiga blad. — M.
alterniflo’rum, hårslinga. — M. spica’ta,
oxslinga. — M. verticilla’tum, kransslinga,
vattenslinga.
Myriomorfoskop = Kaleidoskop (se d. o.).
Myriopo’der, se Myriapoder. Se under
Myriad.
Myriora’ma (av gr. my’rios, otalig, och
ho-ra’n, se, skåda), ett slags kaleidoskop (se
d. o.), medelst vilket olika
landskapsbilder kunna sammansättas.
Myri’sma, gr. (av myri’zein, insmörja),
salva. — Myri’smus, ingnidning med en
salva. — Myri’stica, bot., muskotträd, ett
till fam. Myristica’ceæ hörande tropiskt
trädsläkte, av vars art M. fradgans,
egentliga muskotträdet, fås muskotnöt,
muskot-balsam och muskotblomma (se Semina
myristicæ. —• M. officina’lis, se
Becuhyba-fett. — Myristicfn, muskotkamfer, en
kristallinisk massa, som avsättes ur
mus-kotolja.
Myristfnsyra, kem., alifatisk syra i många
fetter, oljor och vaxarter.
Myrkottar, zooL, ett släkte däggdjur. Manis,
med fjällig hudbeklädnad, i Afrika och
Ostindien.
Myrkvidr, nord. myt., "mörk skog", den skog,
genom vilken Muspels söner rida.
Myrlilja, bot., se Narthecium.
Myrmeci’sm, Myrmeci’ter, se under följ. ord.
Myrme’kia, gr. (av my’rmex, myra), med.,
ett slags vårta, som förekommer i flata
handen eller under fotsulorna. —
Myrme-ci’sm(us) 1. Myrineki’asis, myrkrypning,
en känsla, liksom om myror kröpe över
kroppen. — Myrmeki’t, petrogr., en
sam-manväxning mellan kvarts och plagioklas.
— Myrmeki’ter, pl., paleont., förstenade
myror. — Myrmekodoma’tier, se följ. ord.
— Myrmekofila växter (av gr. filo’s, vän),
L Myrmekofy’ter (av gr. fyto’n, växt),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
