- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
906

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mystèr ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

906

Mystèr—Måra

Mystèr (fr. mystère, lat. myste’rium, gr.
myste’rion, av my’ein, sluta sig, inviga),
hemlighet, gåta, förborgat ting,
mysterium (se nedan). — Myste’rier {gr. och
lat. myste’ria), pL, hemligheter (se föreg.
ord); hos de gamla grekerna
hemlighetsfulla gudstjänster och religiösa fester (jfr
Eleusinska mysterierna); under
medeltiden andliga skådespel, särskilt sceniska
framställningar av bibliska ämnen. Jfr
Mirakler och Moraliteter. — Mysteriosofi’
(av gr. sofi’ay vishet), hemlig vishet. —
Myste’rium, pl. Myste’ria (sv. Myste’rier),
lat.y hemlighet, mystèr (se ovan), något
som icke kan begripas av människan. —r
Mysteriö’s (fr. mystèrieux),
hemlighetsfull, förborgad, gåtfull. — Mysticfsm,
böjelse för det underbara och
hemlighetsfulla; hängivelse åt Gud med uppgivande
av sin egen personlighet; åsikten att det
osinnliga är givet endast i och för
människans känsla. — Mystifie’ra 1.
Mystifi-ce’ra (fr. mystifier), missbruka någons
lättrogenhet för att roa sig på hans
bekostnad; driva, gyckla med. —
Mystifika-tio’n, missbrukande av en persons
lättrogenhet för att roa sig på hans
bekostnad; gyckel, drift. — Mysti’k, ett
försjunkande i det översinnligas och
aningarnas värld; strävan att fatta det för
förståndet obegripliga genom inre
åskådning; den riktning, som i det yttre
sinnliga och tillfälliga tror sig se något inre
och översinnligt omedelbarligen
uppenbarat. — My’stiker, anhängare av
mysticismen eller mystiken; svärmisk grubblare.
— My’stisk, som sammanhänger med
mystik eller mysticism; hemlighetsfull,
dunkel; underbar. — Mystisk ci’sta (lat.
ci’sta my’stica)f cylindrisk korg, som
användes vid de antika mysterierna.

Mystä’r, se Mystèr.

My’t (gr. my’thos), saga, berättelse från
forntiden; gudasaga. — Mytifie’ra, göra
något till myt, behandla som saga. —
My’tisk, som har egenskapen av myt;
sagolik, fabelaktig, uppdiktad. —
Myto-gra’f (av gr. grafein, skriva),
mytskrivare, person, som skriver eller samlar och
bearbetar sagor. — Mytologi’ (gr.
mytho-logi’a, av lo’gos, lära), gudalära;
sammanfattningen av ett folks gudasagor;
vetenskapen om myter. — Mytolo’g,
sagoberättare; person, som är kunnig i
mytologien. — Mytolo’gisk, som har avseende
på myter eller mytologi. — Mytoteologi’,
sammansmältning av gudaläran med läran
om Gud.

Myteri’ (fr. mutinerie), jur.,
sammansvärjning och uppror, särskilt bland soldater
och sjömän. — Myterfst, deltagare i
myteri.

Mytifie’ra, se Myt.

Mytili’num, bot., (blå-) musslelik.

Mytilotoxi’n, kem., en giftig ptomain, som
förorsakar musselförgiftning.

My’tilus edulis, zool, blåmussla.

My’tisk, Mytologi’, Mytologisk m. fl., se
under Myt.

Myu’risk (av gr. my’s, råtta, och ura’,
svans), som har en svans lik råttornas. —
Myurisk puls, med., knappt märkbar, men
mycket snabb puls. — Myu’rus, hot.,
råttsvanslik.

My’xine glutino’sa, zooL, pirålen, är allmän
vid västkusten.

Myxo’m 1. Myxo’ma (av gr. my’xa, slem),
slemsvulst. — Myxomyce’ter,
Myxomyce’-tes == Mycetozoa (se d. o.). —
Myxophy’-ceæ, bot., blågröna alger. — Myxorre’ (av
gr. re’in, flyta), slemflytning. —
Myxo-sarko’m 1. Myxosarko’ma, slemmig utväxt,
slempolyp. — Myxothallophy’ta =
Mycetozoa (se d. o.). — Myxöde’m, med., en
sköldkörtelsjukdom, som fått sitt namn
av den därvid uppträdande förslemningen
av hudens fibrillära bindväv.

Mzabi’ter, en berbisk folkstam.

Måbb, svensk form för Mobb (se d. o.).

Måbär, hot., se Rihes.

Målareanatomi’, se under Anatomi.

Målaren (lat. Pictor), astr., liten stjärnbild
på s. hemisfären.

Målla, hot., se Atriplex och Chenopodium.

Mållamara’nt, bot., se Amarantus.

Mållväxter, hot., se Chenopodiaceæ.

Målsträv, se Maalstræv.

Månadskalv, se Mola.

Månadsrosor, hot., se Rosa.

Månadsstenar, ädelstenar, som enligt
orientalisk folktro inverka på människans öde,
var under sin månad.

Månagarm = Månegarm (se d. o.).

Måncy’keln (lat. cy’clus lu’næ), en tid av 19
år, under vilken 235 månskiften inträffa
och efter vars förlopp nytändningarna
återkomma på i det närmaste samma
månadsdagar som 19 år förut. — Måndistans
1. Lunardistans, astr., månens
vinkelavstånd från stjärnor i närheten av
eklip-tikans plan.

Måne (isl. Ma’ni), nord. myt., Mundelföres
son, som styr månens gång.

Månegarm, nord. myt., månhund, den jätte
i ulvhamn, som förföljer och slutligen
uppslukar månen. Kallas även Hate.

Mångfålla, detsamma som bladmagen hos
idisslare.

Månkalv, se Mola.

Måns, fornsvenskt mansnamn, förkortning
av Magnus (se d. o.).

Må’nsing, se Monsing.

Månsten, miner., en art fältspat, använd
som ädelsten.

Månviol, bot., se Lunaria.

Månår, en period av 12 synodiska månader
(se d. o.) = 354 dagar, 8 timmar och
omkring 48 minuter.

Måra, bot., se Galium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0918.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free