- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
907

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mården ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mården—Mössor

907

Mården, zooL, se Martes,

Må’rten, fornsvenskt mansnamn, se
Martinus: — Mårten Biskop, benämning på
d. 11 november efter biskop Martin av
Tours (se Martin), — Mårtens afton 1.
Mårtens gås, benämning på d. 10
november, Martin Luthers födelsedag, fordom
förhelg till Mårtensmässan (se
Marti-nalia). — Mårtens gås, se föreg. ord; även
namn på den festmåltid (vars förnämsta
rätt är gåsstek), som förtäres
Mårtensafton eller Mårtensmässan och som
motsvarar de hedniska germanernas
höst-offer. — Mårtensmässan, se Martinalia.

Måsar, zooL, se Laridæ och Larus,

Mäa’nder, se Meander,

Mä’hriska bröder, se Böhmiska bröder.

Mäklare, handelst., personer, vilkas yrke är
förmedling av affärer. —
Mäklarecertifi-kat, se Slutsedel.

Mälbrev, handelst., kontrakt mellan en
skeppare och en annan person om fartygs
byggande.

Mäll, bot., se Chenopodium.

Mänader, se Menader.

Mängmaski’n, äldre benämning på
blandningsmaskin för kemiska ändamål.

Mä’r, se Maire.

Märgel, geoL, berg- eller jordart, som består
av kolsyrad kalk, talk och lera.

Märke, bot., se Sium.

Märkrulla, handelst., skeppsdokument,
innehållande uppgift om fartygets namn,
tontal, avgångs- och destinationsort, last
m. m.

Märla {holl. merlen, av meren, surra,
förtöja), sjöv., tränsa, medelst en smäckei
ända fånga lösare gods, t. ex. vid beslags
ning av kojer.

Märldjur, zooL, en ordning kräftdjur,
Am-pMpoda.

Märling, sjöv., smäckert tvågarns tågvirke.

Märr, folklig benämning på hona (sto) av
häst.

Märs, sjöv., ett plank- eller ribbplan,
horisontalt fäst kring en masttopp. —
Märs-fall, för märsråns upphissande avsett tåg
eller tal ja. — Märsgast, i märsarna
tjänstgörande sjöman. — Märsskepp, äldre
benämning på märsförsedda segelfartyg.

Mä’rta 1. Martha, kvinnonamn, svensk form
av Margareta (se d. o.).

Mäss (eng. mess, eg. maträtt, bordssällskap,
av lat. mi’ssum, det från köket skickade),
sällskapsrum inom militärt etablissemang
1. ombord å fartyg.

Mässa {lat. missa, av i’te, mi’ssa est [näml.
co’ncio’], gån, församlingen är upplöst,
med vilka ord slutet av den allmänna
gudstjänsten förkunnades för de
personer, som ej skulle deltaga i nattvarden),
urspr. nattvardens firande; den katolska
mässans musikaliska del; hos oss
gudstjänst i allmänhet; större marknad eller
sammankomst för affärers uppgörande.

— Mässbok, katolsk kyrkohandbok. —
Mässfall, på bön-, helg- eller högtidsdag
inställd gudstjänst. — Mässhake, se
Ca-sula. — Mässoffer, se Sacrificium missæ.

— Mässkjorta, se Alba.

Mässing, gul legering av koppar och zink
i växlande mängder, vanligen 2V2 ä 3
delar koppar och 1 del zink. —
Mässingsvatten, en blandning av svavelsyra och
vatten, med vilken metallarbeten rengöras.

Mässling, med., se Morbilli.

Mässoffer, Mässkjorta, se Mässa.

Mäster Erik, skämtsam benämning på
karbasen, som blivit populärt genom Holbergs
Jeppe på Bjerget.

Mästerman, äldre benämning på
skarprät-tare.

Mästerrot, bot., RMzoma imperato’riæ,
rotstocken av Imperato’ria Ostru’thium,
tillhörande fam. UmbelWferæ, brukades förr
i medicinen.

Mästersven, under skråtiden benämning på
en utlärd gesäll; verkmästare.

Mästersång, den ur medeltidens minnesång
(se Minnesang), uppkomna didaktiska
lyrik, som på 1300—1500-talen odlades i
Tyskland, mest av hantverkare i städerna.

— Mästersångare, se Meistersinger. —
Mästersångarna i Nürnberg,
komiskromantisk opera av R. Wagner.

Mätbrev, handelst., av tullkammaren
utfärdat dokument över ett fartygs
nationalitet, sort, namn, dräktighet m. m.

Mätismän, jur., värderingsmän.

Mätre’ss (fr. maitresse), härskarinna;
älskarinna.

Möbel, Mö’bler, Möblema’ng, se Meuble,
Meublement. — Möble’ra, förse med
möbler.

Möckerkalfve, nord. myt., en ler jätte, som
Eungne fick till hjälp i striden mot Tor.

Mölj, sjöv., vågbrytare, fördämning,
skyddskaj.

Mönja, kem., en till röd målarfärg, till kitt,
vid glasering m. m. brukad blyoxid, som
fås av blyglete eller blyvitt.

Mönsterskydd 1. Modellskydd, rättsskydd,
varigenom upphovsmannen 1. hans
rättsinnehavare tillförsäkras ensamrätt att
begagna mönstret (modellen) till förebild
vid tillverkning.

Mörkridor, nord. myt., jättekvinnor, som
nattetid rida omkring på ulvar.

Mörk rothgülden, miner.,
antimonsilver-blände.

Mörkveden, nord. myt., se Myrkvidr.

Mö’rsare (ty. Mörser), krigsk.,
mortelfor-mig artilleripjäs för utslungande av
granater eller bomber. — Mörsarefartyg,
bombskepp, skepp, som för mörsare.

Mörten, zool., se Leuciscus.

Möss, zool., se Mus.

Mössor, Mösspartiet, namn på ett politiskt
parti i Sverige under frihetstiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0919.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free