Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nannar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
910
Nannar—Narkissos
Nannar, babyl. myt., annat namn på
månguden Sin.
Nanni^sm, se Nanism.
Nanno- (av gr. na’nnos, dvärg), se Nano-.
Na’nny, Na’ncy (/. -i), engelska, Nanette,
Nanon (Z. -nä’tt, -nå’ng), franska
kvinnonamn = Anna (se d. o.).
Nanocefali’ 1. Nannocefali’ (av gr, na’nnos 1.
na’nos, dvärg, och kefale’, huvud), med,,
abnormt liten utveckling av huvudet. Jfr
MikrocefalL — Nanopla’nkton 1.
Nanno-pla’nkton, de minsta formerna av
plankton (se d. o.). — Nanosomi’ 1. Nannosomi’
(av gr. so’ma, kropp), dvärgväxt.
Nanon (Z. -nå’ng), astr., en av
småplaneterna.
Nansoques {1. nanså’ck), tunna vita med
guld och silver broderade, urspr.
ostindiska musliner.
Nante’siska edfktet, se under Edikt.
Nantoki’t, miner., färglös kopparklorur.
Naofo’r (av gr. na’os, tempel, och foro’s,
bärare), kallas en egyptisk staty, som i sin
hand bär ett miniatyrtempel.
Na’os, gr., skepp, gudabildens rum i antika
tempel; församlingens rum i den
forn-kristna basilikan.
Na’nus, lat., dvärg; hot., dvärglik.
Napæ’a dio’ica, bot., nordamerikansk ört av
fam. Malva’ceæ, vars bastfibrer användas
till tåg och rep.
Napelli’n, kem., en alkaloid i Aconitum (so
d. o.).
Nape’llus, lat., bot., liten rova.
Na’phtha, se Nafta. — N. ace’tica, kem.,
ättiketer. — N. vitri’oli, vitrioleter, vanlig
eter.
Napierska räknestavar {1. ne’piöska -),
Ne-perska 1. Nepperska räknestavar, efter
J. U. Napier (1. Neper) uppkallat,
stav-formigt instrument, med vars hjälp tal
kunna multipliceras utan hjälp av
multiplikationstabellen.
Napobra’ssica, bot., rovkål.
Napo’Ieon, fr. Napoléon (Z. napàleå’ng),
mansnamn (av gr. na’pos eller na’pe, dal,
och le’on, lejon). Buret av franska kejsare
och prinsar. Motsvarar kvinnonamnet
Na-poleo’na, på franska Napoléone (1. -leå’nn).
— Napoléon 1. Napoléond’or, fr. {1.
na-påleå’ng, -då’r), namn på två franska
guldmynt, det ena = 20 francs = 14 kr.
50 öre, det andra = 40 franc = 29 kr. —
Napoleonmani’ (av gr. mani’a, raseri),
lidesefull dyrkan av den franske kejsaren
Napoleon I. — Napoleoni’d, avkomling av
eller släkting till Napoleon I. —
Napo-leoni’sm, Napoleon I:s politiska system.
— Napoleoni’st, anhängare av Napoleon I.
Na’poli, italienska namnet på Neapel.
Napolitaines, fr. (Z. -tä’n), mjuka, flanellik-
nande hel- 1. halvylletyger av glansig ull.
Nappa, en specialgarvad skinnsort, som
användes till handskar. Kallas även
Glacé-do’ngola.
Nappeuse, fr. (1. -ö’s), en torkmaskin, som
torkar ullen och förvandlar den till vadd.
Na’pus, lat., bot., rova.
Na’r, nord. myt., en alv eller dvärg.
Nar a, ind. relig., i den hinduiska mystiken
liktydigt med urväsendet, anden.
Na’rada, ind. myt., en sagodemon, vilken
uppträder som budbärare av nyheter från
gudavärlden.
Nara’ka, ind. myt., underjorden, helvetet. —
Naraka Bha’uma, en för gudar och
människor farlig jätte, son av Vishnu och
jorden.
Nara’njas, sp., apelsiner.
Naras, bot., se Acanthosicyos.
Narawali’, se C or dia.
Na’ra’yana, ind. myt., poetiskt namn på en
urgammal stamgud, som senare av
bra-manismen och hinduismen identifierats
med brahman, det högsta väsendet.
Narcei^n (av gr. na’rke, bedövning), farm.,
en i opium ingående alkaloid. Dess salt
med saltsyra användes som morfin.
Narci’ss, se följ. ord.
Narcissfamiljen, bot., namn på fam.
Ama-ryllida’ ceæ.
Narcfssus, bot., narciss, odlat växtsläkte
med lökformig jordstam. Tillhör fam.
Amaryllida’ceæ. — N. poe’ticus,
pingstlilja, narciss, med vita, välluktande
blommor. — N. pseudo-narci’ssus, påsklilja,
med gula blommor. — N. Taze’tta, tazett.
Narci’ssus, gr. myt., se Narkissos.
Narco’tica (av gr. na’rke, bedövning), pl.,
farm., narkotiska eller dövande medel,
sömnmedel. Jfr Hypnotica.
Narcyle’n, farm., acetylengas löst i aceton,
bedövningsmedel vid operationer.
Nardi^nus, -a, -um, bot., lik Nardus (se d. o.).
Nardo’stachys jatama’nsi, bot., en till fam.
Valeria’naceæ hörande, i Nepal och
Bengalen växande ört, av vilken fås den
välluktande drogen Na’rdus i’ndica.
Na’rdu, bot., Marsilia.
Na’rdus, bot., ett grässläkte. Jfr
Nardosta-chys. — N. stri’cta, bot., stagg, allmänt
svenskt ogräs på fuktig mark.
Na’re 1. Narfve, nord. myt., den av Lokes
söner, med vars tarmar gudarna bundo
Loke.
Naregami’n, farm., alkaloid i roten av
Nare-ga’mia ala’ta (av fam. Melia’ceæ) i
0st-och Västindien. Användes mot malaria,
rödsot, nervlidanden m. m. Blad och
blommor användas utvärtes mot hudsjukdomar.
Na’res, lat., pl., anat., näsöppningarna.
Nargileh 1. Nargile, vattenpipa, orientalisk
tobakspipa, vars rök medelst en lång slang
ledes genom vatten. Jfr Hookah.
Nargo’l, farm., en antiseptisk förening av
silver och nukleinsyra.
Na’riolja, dets. som Njaveolja (se d. o.).
Narki’ssos (lat. Narci’ssus), gr. myt., en
skön yngling, som, till straff för det han
försmått bergsnymfen Ekos kärlek, döm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
