Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Narkofin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Narkofin—Natan
911
des att förälska sig i sin egen bild. Lutad
över en källa, trånade han bort av
längtan efter sig själv och förvandlades efter
sin död till den blomma, som bär hans
namn.
Narkofi’n, farm., ett sömnmedel av narkotin,
morfin och opiansyra.
Narkolepsf, se under följ. ord.
Narko’s 1. Narko^sis (gr, na’rkosis, av
nar-ku’n, göra stel, döva), med., känslolöshet,
domning, dvala. — Narkolepsi’ (av gr.
lamba’nein, fatta, gripa), sömnsjuka. —
Narkomani’, begär efter narkotiska medel.
— Narko’tika 1. Narko’tiska medel, se
Narcotica. — Narkoti’n, kem., en i opium
förekommande alkaloid. — Narkotise’ra,
söva eller bedöva genom narkotiska medel.
— Narko’tisk, dövande, sömngivande. —
Narkotfsm, förgiftning med narkotika
(oftast kronisk).
Naro’dniker (ry. narodniki, folkvänner), en
grupp ryska författare under
1860—70-talen, som ägnade sig åt folklivsskildring.
Na’rodni listy, "Nationaltidningen", tjeckisk
tidning i Prag.
Narra’ta, lat., pL, berättelser, de anförda
närmare omständigheterna vid en
tilldragelse. — Narrata re’fero, jag anför
(endast) vad som blivit mig berättat. —
Nar-ratio’n, berättelse. — Narrati’v, i
berättande form. — Narra’tor, berättare.
Narthe’cium ossi^fragum, bot., myrlilja,
allmän i västra Sverige. Örtståndet giftigt.
Ansågs förr åsamka boskapen benskörhet
(varav namnet ossi’fragum, "benbräc-
kande").
Na’rthex, gr., eg. balsamdosa; hyggn., i den
gammalkristna basilikan ett smalt,
avskilt rum, där katekumenerna (se d. o.)
hade sin plats.
Narv, hot., se Arenaria, Sagina, Spergularia.
Narvalen, zooL, Mo’nodon mono’ceros, ett i
Norra ishavet levande valdjur, utmärker
sig genom en, stundom två ur den övre
käken framskjutande betar, som lämna
ett fint elfenben.
Narve, nord. myt., se Nare; även en jätte,
fader till Natt.
Narvgräs, hot., se Catahrosa.
Nas, pl. Na’sar (ty. Nase), met., massa av
slaggjärn och svavelmetaller, som
uppsamlar sig i ugnar och metallhyttor vid
metallsmältning.
Nasa’l (av lat. na’sus, näsa), som tillhör
näsan, som uttalas med näsljud. —
Nasa’-ler 1. Nasalljud, fonet., näsljud. —
Nasa-le’ra, tala genom näsan, uttala med
näsljud. — Nasale’rade ljud, språkljud, vid
vilkas frambringande luften går genom
både näsan och munnen. — Nasa’lia, pl,
med., nysmedel. — Nasalton, tonk., näston.
Nasalis larva’tus, zool., näsapan.
Nasamo’ner, fornfolk i norra Afrika, som
möjligen genom blandning med
garaman-terna givit upphov till numidierna.
10. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. II.
Nasard, fr. {1. -sa’r), tonk., dets. som Nassat
(se d. o.).
Nasaréer = Mandéer (se d. o.).
Nasare’ner, konsth., anhängare av den
re-ligiös-romantiska skolan inom den nyare
tyska målarkonsten. — Nasareni’sm,
na-sarenernas skola.
Nassa’t, tonk., en vanligen täckt
kvintstämma i orgeln.
Nashiji, japanskt guldlack.
Nasi’r, pl. stundom Nasiréer, hehr. (av
na-sar, inviga), en åt Gud invigd, helgad;
hos judarna fordom en genom ett särskilt
löfte åt Jehovas tjänst helgad person.
Na^sir, arab. (av nazara, betrakta, besörja),
i Turkiet titel för en högre ämbetsman.
Nasi’tis (av lat. na’sus, näsa), med.,
näsinflammation.
Nasle’dnik, ry., efterföljare; kronprins.
Na’so, lat. (av na’sus, näsa), stornäst; i det
gamla Rom binamn till flera familjer
(buret av skalden Ovidius).
Nasolabia’lfåran, anat., Su’lcus
nasolahia’-lis, fåran från näsvinkeln till mungipan.
Nasopalatfnus, anat., som avser näsa och
gom.
Nasra’ni, se Isavi.
Nasri’der, den sista muhammedanska
dynastien i Spanien.
Nassfb, turk., ödet. Jfr Kismet.
Nasso’via, astr., en av småplaneterna.
Nastfer (av gr. na’stos, tryck), hot., av
retningsriktningen oberoende rörelser hos
växterna. Jfr Tropism.
Na’stika, ind. fil., benämning på alla icke
rättrogna. X A’s t i k a, "ortodox".
Nasto’n, med., ett preparat av en
spetälske-bakterien närstående bakterie. Användes
mot spetälska och tuberkulos.
Nastrand {isl. Na’strönd), nord. myt.,
likstranden, ett straff- och pinorum för de
fördömda.
Nastu’rtium, hot., växtsläkte tillhörande
fam. Cruci’feræ. — N. amphfbium,
vattensenap. — N. aqua’ticum, källkrasse. —
N. armora’cia, se Armoracia. — N.
pa-lu’stre, sumpsenap. — N. silve’stre,
strandsenap.
Na’sus, lat., näsa.
Nata, hot., se Stellaria.
Natagai, tatarernas högsta gudomlighet,
vilken de dyrka som hela skapelsens
upphovsman och upprätthållare.
Nata’l {lat. nata’lis), som hör till eller
angår födelse eller börd.
Na’t al galläpplen, se Bohmanötter.
Nata’lia, kvinnonamn (av lat. nata’lis, som
angår födelse eller börd).
Natalis, pl. Nata’les, lat. (med underförstått
di’es, dag), födelsedag; ett helgons eller
en martyrs dödsdag. — Natalis Domi’ni,
eg. Herrens födelsedag; juldagen.
NataIoi’n, kem., se Aloè.
Na’tan, hebreiskt mansnamn, gåva. Buret
av en judisk profet på konung Davids tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
